Beskrivning
Beredning och tilläggsinformation:
välfärdsområdesdirektör Max Lönnqvist
social- och hälsovårdsdirektör Annika Immonen
fornamn.efternamn(at)itauusimaa.fi
Områdesstyrelsen för Östra Nylands välfärdsområde har på sitt möte 12.10.2023 behandlat utkastet till produktivitetsprogram, och ber om utlåtande av nämnden för ordnande av tjänster vid Östra Nylands välfärdsområde.
Beslutsförslag
tf. social- och hälsovårdsdirektören:
Nämnden för ordnande av tjänster för Östra Nylands välfärdsområde ger sitt utlåtande om produktivitetsprogrammet till områdesstyrelsen för Östra Nylands välfärdsområde.
Beslut
Nämnden för ordnande av tjänster vid Östra Nylands välfärdsområde beslutade enhälligt att ge följanade utlåtande till Östra Nylands välfärdsområdes styrelse om utkastet till produktivietetsprogrammet för Östra Nylands välfärdsområde.
Nämnden för ordnande av tjänster vid Östra Nylands välfärdsområde tackar för tillfället att kommentera produktivitetsprogrammet. Välfärdsområdet har ett stramt ekonomiskt läge och det är besvärligt att bilda sig en uppfattning om helheten, eftersom man på en och samma gång håller på med utarbetandet av en servicestrategi, en servicenätverksutredning och budget för år 2024. Såvitt vi kan förstå hänger alla delar åtminstone delvis ihop, så såtillvida är det bra att allt utarbetas samtidigt.
Nämndens för ordnande av tjänster kommentarer till de olika produktivitetsspetsarna:
1 Utvecklande av servicestrukturen med hjälp av verksamhetsstyrning och serviceintegration
Samarbetet med HUS bör göras på nyländsk nivå, eftersom alla områden ska behandlas på samma sätt. Samarbete är oerhört viktigt för att kostnadseffektivitet ska kunna uppnås. I och med att de utgifter som HUS medför utgör 37 procent av verksamhetskostnaderna för social- och hälsovårdstjänsterna i vårt område är det viktigt att satsa på styrningen av denna tjänst.
Också då man ser till de interna funktionerna måste man där det är möjligt samarbeta multiprofessionellt.
Basservicen borde utvecklas så att allt fler kunder har möjlighet att tryggt bo hemma med hjälp av eventuella stödtjänster. I produktivitetsprogrammet borde de inbesparingar som bottnar i arbetet med att övergå från tyngre tjänster till lättare kanaliseras till närståendevårdarnas och familjevårdarnas arvoden. Det bör göras satsningar på utbildningen av personliga assistenter. Det är något som leder till ökad självbestämmanderätt och trygghet för kunder i alla åldersgrupper.
När man utvidgar de verksamhetsmodeller som bidrar till ökad effektivitet, ska kundens fördel stå i centrum, inte enbart den ekonomiska inbesparingen. Tjänsten ska produceras i överensstämmelse med servicebehovet och på ett sätt som är lämpligt för kunden.
2 Förebyggande serviceutbud som främjar hälsa och välfärd
Tjänster som främjar hälsa och välfärd borde generellt sett genomföras i samarbete med kommunerna, organisationer och olika slags producenter. Det ska finnas en god tillgång till service på den förebyggande nivån och primärnivån. Det ska finnas service att tillgå på nationalspråken, producerade på många sätt: digitalt och vid behov också på ort och ställe.
3 Mångsidigt servicenätverk som svarar mot befolkningens behov
Service ska finnas att tillgå jämlikt för alla, även om den kan produceras på olika sätt. Tjänster som kommer hem till en och mobila tjänster är något som man borde satsa på samtidigt som man utvecklar de digitala tjänsterna. Alla kunder och patienter klarar inte av att bemästra de utmaningar som digitala lösningar medför. Servicenätverket borde utvecklas på lång sikt, inte så att man enbart gör små förändringar, där man snart blir tvungen att göra uppdateringar på nytt. Ur personalens synvinkel är det besvärligare med många på varandra följande små förändringar.
4 En mångsidig produktionsstruktur som betjänar helheten samt en upphandlingskompetens som stöder en sådan produktionsstruktur
Man måste uppmärksamma upphandlingskompetensen i lagstiftningen om upphandling men också ur servicens ändamålsenlighetsynvinkel. Tjänsterna ska ur kundens synvinkel vara ändamålsenliga.
5 En välmående personal – en uppskattad arbetsgivare
Det anses ytterst viktigt att man tar väl hand om hur personalen orkar. Det är viktigt att erbjuda personalen mångsidiga tjänster som främjar arbetshälsan och som förebygger sjukledigheter och frånvaro. Hur sjukledigheterna utvecklas bör följas noga, och man bör vid behov reagera snabbt genom tidigt ingripande. När man ser över behovet att besätta uppgifter och arbetsplatser som blivit vakanta efter personer som gått i pension, är det viktigt att det inte sker på patient- och kundarbetets bekostnad. De anställdas möjlighet att påverka planeringen och genomförandet av deras eget arbete ska utökas. Utveckling i arbetet och professionell tillväxt ska främjas.
6 Utvecklande av kunskapsbaserad ledning vid välfärdsområdet
Det är bra att man utvecklar rapportering och kunskapsbaserad ledning så att dessa stöder resursledning och ekonomisk ledning. Vi hoppas att det ger nämnden för ordnande av tjänster möjlighet att också följa de stora riktlinjerna då det gäller tjänsternas nåbarhet och tillgänglighet, tillgången till tjänster och utvecklandet av tjänsterna.
7 En helhet av stödtjänster som stöder kärnverksamheten
Koncerntjänsternas experttjänster ska vara effektiva och betjäna välfärdsområdets grunduppgifter, med andra ord social- och hälsovårdstjänsterna samt räddningstjänsterna. Stödtjänsterna ska utvecklas i enlighet med primärtjänsternas behov, och målet ska vara att man i helheten har möjlighet att satsa alltmer tid direkt på kund- och patientarbetet. En centralisering av förbrukningsartiklarna och hjälpmedelscentralen är en bra sak. Man bör emellertid sörja för att kunderna får behövliga varor och tjänster på nära håll även om de så kallade kärntjänsterna tillhandahålls annorstädes.