Välfärdsområdesstyrelsen, möte 15-02-2024

Beskrivning

Beredning och tilläggsuppgifter:
Heli Sjöblom, vårdarbetsdirektör
Malin Heikkinen, HYTE- specialexpert
Minna Mattila, HYTE- specialexpert
fornamn.efternamn(at)itauusimaa.fi

Motionens innehåll i korthet

I motionen konstateras att i och med framtida ändringar i servicenätverk kunde man ersätta behovet av närservice i fråga om rådgivning, handledning och små åtgärder med kostnadseffektiv, hälsofrämjande och lättillgänglig hälsokioskservice. Man kan koncentrera service som inte annars skulle vara tillgängligt till besökare till hälsokioskerna, samt erbjuda digitalt stöd till områdets invånare. Som alternativ förslås ett utrymme som byggs av återvinningsbara färdiga utrymmeselement. I dessa skulle arbeta bland annat läkare, munhygienister, sjukskötare, hälsovårdare, terapeuter och socialarbetare.

I motionen begärs att fullmäktige utreder konceptet hälsokiosk.

Bakgrund till motionssvaret

Inom Sitras kommunprogrammet har man genomfört ett tvåårigt (2010–2012) försöks- och forskningsprojekt om Hälsokiosk-konceptet. Under projektet gjorde man ett pilotförsök om verksamhetsmodellen Hälsokiosk och dess utvecklingsmöjligheter som en del av det strukturella förnyandet av hälso-och sjukvården. Under och efter Sitras försöks- och forskningsprojekt har man startat flera liknande kioskförsök i hela landet, med varierande utbud av service (till exempel Mielikioski i Birkaland, pop-up hälsokiosker i Egentliga Finland, Välfärdskiosk i Jyväskylä). I alla försök kombinerar man serviceutbud med låg tröskel, servicehandledning och levnadsvanehandledning.

Sitras Hälsokiosker (Ylöjärvi, Lahtis) erbjöd tjänster inom hälso- och sjukvård med låg tröskel, och med betoning på tjänster producerade av skötare, i samband med ställen där människor uträttar ärenden, som köpcentrum. Hälsokioskernas serviceutbud betonade förebyggande hälsorådgivning, servicehandledning och småskalig mottagningsverksamhet (till exempel mätningar av blodtryck, blodsocker och muskelstyrka, vaccinering, borttagning av stygn). Dessutom ordnades temadagar för olika målgrupper (till exempel i med anknytning till motion). I slutrapporten beskrevs nyttorna av hälsokiosken. Dessa var till exempel effektivare utnyttjande av hälso- och sjukvården resurser, kostnadseffektivitet, bättre tillgång till service mindre tröskel att söka sig till service, stärkande av den förebyggande hälso- och sjukvården, flexibilitet och möjligheten att utnyttja extra resurser till exempel under vaccinationskampanjer. I Lahtis nådde inte verksamheten den ursprungliga målgruppen (unga män), utan samma personer som redan använde hälsocentralernas tjänster sökte sig till Hälsokiosken.

Hälsokiosken som verkade i Lahtis avslutade sin verksamhet 2019. Inom det nuvarande Päijänne-Tavastlands välfärdsområde har mängden centraliserad kundhandledning och olika elektroniska servicekanaler ökat betydligt. Verksamheten vid Ylöjärvi Hälsokiosk, som ligger inom Birkalands välfärdsområde, har ändrats till välfärdskioskverksamhet. En motsvarande enhet finns också vid Lempäälä. Hälsokioskens verksamhet utgör en del av strukturerna för levnadsvanehandledningen inom Birkalands välfärdsområde, men tills vidare har verksamheten inte utvidgas till hela området.

En stor del av riskfaktorer för hälsa och välbefinnande kan påverkas positivt innan en egentlig sjukdom bryter ut, men enligt forskning är människornas villighet att ändra levnadsvanor väldigt varierande. Därför skulle säkerställande av vårdens kontinuitet främja motiverande och att ta upp faktorerna betydligt. Man kan inte säkerställa vårdens kontinuitet genom Hälsokiosker. 

Slutsatser:

Att införa främjandet av hälsa och välfärd till servicestrukturerna ökar kostnadseffektiviteten på ett betydande sätt. De kanaler inom vilka arbete för hälsa och välfärd kunde införas i servicestrukturerna kan vara varierande. Till exempel på Vanda har man koncentrerat hälsomentorstjänster till hälsostationerna, i Kymmenedalen och i Södra Karelen fungerar välmåendecoachningen för det mesta digitalt. Inom Birkaland produceras Lähitori-verksamheten och välfärdscentralernas tjänster i samarbete mellan kommunerna och välfärdsområdet.

Inom Östra Nyland håller strukturerna för Hyte-konceptet och samarbetet med kommunerna och föreningarna på att formas, vilket kommer att kräva gemensam vilja och gemensamma mål av alla parter. De särskilda utmaningar för främjande av häls och välfärd är att nå personer i svagare ställning samt de som inte själv söker efter lösningar för att främja sin hälsa och välfärd. För att nå dessa invånare behövs ett tätt och multiprofessionellt samarbete inom området. På så sätt kan man stärka servicehandledning med låg tröskel och genom att göra det möjligt för professionella att leda invånarna till de tjänster och funktioner som bäst stöder invånarna.

Som en del av RRP-projektet för hållbar tillväxt kommer man under 2024 ta i bruk en digital servicebricka som främjar hälsa och välfärd. Med den kan både yrkespersoner inom kundhandledning och kunderna själv finna de tjänster och funktioner inom området som främja hälsa och välfärd, oberoende om servicen produceras av välfärdsområdet, kommunen eller en aktör inom tredje sektorn. På plattformen finner kunderna den egna kommunens idrottstjänster eller en egenvårdsstig för att främja sin näringshälsa. Ibruktagande av servicebrickan på välfärdsområdet tydliggör bland annat strukturerna för handledningen kring levnadsvanor.

 Vid Östra Nylands välfärdsområde erbjuds service med låg tröskel samt kund- och servicehandledning inom alla ansvarsområden (mottagningar, digitala tjänster). Alla tjänster är tillgängliga inom området. Vid sidan av servicenätsutredningen har man utrett möjligheterna att placera rörliga social- och hälsovårdstjänster i existerande utrymmen. Genom de rörliga social- och hälsovårdstjänsterna kan man erbjuda mångsidiga social- och hälsovårdstjänster samt främja en kultur som stöder användningen av digitala tjänster. Under hösten har man ordnat digitalt stöd som popup-verksamhet.

Hälsokiosker som koncept lämpar sig bäst för kundhandledning och rådgivning, för tema- eller popup-verksamhet kring främjande av häls och välfärd eller för att ge digitalt stöd. Den har typens verksamhet kräver inte lokaler eller rörliga byggelement. Modellen för handledning kring levnadsvanor har man tänkt genomföra via HyVä-digi, med betoning på utmaningar inom området (diabetes, övervikt, rökning). Levnadsvanehandledning är en naturlig del av verksamheten för det digitala social- och hälsovårdscentret, och kan innebära både personliga och distansmottagningar, servicehandledning och evenemang runt området, till exempel i samarbete med öppen apoteksverksamhet och kommuner. Tjänsterna av det det digitala social- och hälsovårdscentret är tillgängliga på hela området oberoende beslut om servicenätverk. I framtiden kommer man göra serviceutbudet av HyVä-digi mer mångsidigt, bland annat med fysioterapi och rådgivning inom mun- och tandvård. Antalet användare av HyVä-digi har ökat under hösten, och numera använder även personer över 65 år tjänsten i större utsträckning. Inom välfärdsområdet, vid Sibbo hälsocentral, verkar fortfarande också vuxenrådgivning, som erbjuder delvis liknande tjänster som hälsokiosk-konceptet.

Utmaningen med kiosker byggda av rörliga element är att servicen begränsas till rådgivning och handledning. Att placera professionella inom social- och hälsovården i rörliga och lätt konstruerade verksamhetsställen kräver att kraven om ventilation och hygien uppfylls och att man kan ordna stabila dataförbindelser (patient- och klientdatasystem). Små behandlingar som utförs att läkare, sjukskötare eller munhygienister kräver vatten, avlopp samt utrymmen för undersökning och lagring. Till exempel skulle ordnandet av säsongvaccinering vid en hälsokiosk förutsätta att vaccinen transporteras och kan lagras, vilket skulle kräva åtgärder och skaffande av läkemedelsskåp. Yrkespersonerna som skulle arbeta vid kiosken skulle göra det ensam, vilket skulle medföra risker i fråga om till exempel säkerhet. Dessutom skulle flyttandet och placeringen av elementen nära andra tjänster i fastigheter eller på tomter som välfärdsområdet inte äger medföra kostnader.