Välfärdsområdesfullmäktige, möte 14-11-2023

Protokollet är granskat

§ 125 Östra Nylands välfärdsområdes budgetförslag för år 2024 och ekonomiplan för åren 2024–2026

IUHVADno-2023-3277

Tidigare behandling

Välfärdsområdesstyrelsen, 12-10-2023

Beskrivning

Beredning och ytterligare uppgifter: ekonomidirektör Minna Sevón, 
fornamn.efternamn(at)itauusimaa.fi

Motiveringar 

Beredning och upplysningar: ekonomidirektör Minna Sevón, fornamn.efternamn(at)itauusimaa.fi 

Det föreskrivs i 115 § i lagen om välfärdsområden (611/2021) att välfärdsområdesfullmäktige före utgången av varje år ska godkänna en budget för välfärdsområdet för det följande kalenderåret samt en ekonomiplan för minst tre år. Budgetåret är ekonomiplanens första år. I anslutning till budgeten för år 2024 och ekonomiplanen för åren 2025–2026 upprättas också en investeringsplan. Dessutom ska den innehålla en redogörelse för hur finansieringsbehovet ska täckas. 

I ekonomiplanen godkänns målen för välfärdsområdets verksamhet och ekonomi, vilka ska stämma överens med välfärdsområdesstrategin. Ekonomiplanen ska upprättas så att den är i balans eller uppvisar ett överskott senast vid utgången av det andra året efter budgetåret. Ett underskott i balansräkningen ska täckas inom två år från ingången av det år som följer efter det att bokslutet fastställdes. 

Verksamhetsmiljöns inverkan 

Budgetförslaget och ekonomiplanen är förknippade med en avsevärd osäkerhet för statsfinansieringens vidkommande. Planeringen av välfärdsområdets finansiering är särskilt besvärlig på grund av att 2023 års statsfinansierings nivå fortfarande i början av oktober 2023 är öppen, precis som för planeringsperioden 2024–2026. I budgeten och ekonomiplanen har man i beräkningen använt sig av en statsfinansiering vars nivå bygger på ett förhandsbesked erhållet 31.8.2023 om 2023 och 2024 års finansiering samt i fråga om åren 2025–2026 på de eurobelopp som anges i tryckkalkylen daterad 4.4.2023. Välfärdsområdets finansiering ska på det sätt som förutsätts i grundlagen tillförsäkra tillräckliga social-, hälsovårds- och sjukvårdstjänster, varför en långsiktig och förutsebar finansieringsnivå skulle utgöra en bättre grund för genomförande av betydande reform- och produktivitetsprogram och för balansering av ekonomin. Enligt regeringsprogrammet kommer det under åren 2023–2025 inte att ske förändringar i lagstiftningen om välfärdsområdena eller i finansieringsmodellens grundkonstruktion. Det konstateras i regeringsprogrammet att en hållbar finansiering av välfärdstjänsterna förutsätter en kostnadsutveckling som är mera dämpad jämfört med den hittillsvarande faktiska och den förutsedda kostnadsutvecklingen. Kostnadsökningen borde fram till år 2027 dämpas med 1,4 miljarder euro, trots att Finland redan i nuläget har använt mindre pengar till hälso- och sjukvården per invånare jämfört med de övriga nordiska länderna. Balanseringen av ekonomin kommer att vara en utmaning då man beaktar att välfärdsområdena enbart i år uppskattas visa ett underskott på minst 1,2 miljarder euro. 

Den offentliga sektorns underskott beräknas öka till uppemot tre procent av bruttonationalprodukten år 2025. Underskottet i den offentliga ekonomin beror på det allmänna ekonomiska läget och dessutom på att räntenivån har stigit, på indexjusteringar av priser samt på utgifter som sammanhänger med beredskapen. Det stora underskottet i den offentliga ekonomin, de ökande lånekostnaderna och befolkningens stigande medelålder bildar ett tryck som leder till en fortsatt ogynnsam utveckling av skuldtjänstkvoten, ifall man inte med de åtgärder som ingår i regeringsprogrammet lyckas få skuldsättningen att minska. De geopolitiska motsättningarna och osäkerheten kring den ekonomiska tillväxten avspeglas på de ekonomiska utsikterna i Finland i och med de negativa effekterna av den höga inflationen och räntenivån. 

Det uppskattas att arbetskrafts- och servicebehovet ökar inom social- och hälsobranschen. Befolkningen åldras, vilket har en inverkan på arbetskraftsbristen både genom pensioneringen bland de anställda inom offentlig sektor och genom det ökade servicebehovet bland de äldre. Även om regeringsprogrammet innefattar bland annat en senareläggning av vårdardimensioneringen inom omsorgstjänster för äldre, föresatsen att ta upp funktionshinderservicelagen till ny behandling och att avstå från de snävare tidsfristerna gällande väntetiderna till icke-brådskande vård, så räcker de åtgärder som ingår i regeringsprogrammet inte till för att lösa arbetskraftsbristen. 

Budgeten och ekonomiplan 2024–2026 samt produktivitetsprogrammet 

Välfärdsområdesstyrelsen godkände 31.8.2023 (§ 214) ramen för ekonomiplanen 2024–2026. Nämnden för ordnande av tjänster behandlade vid sitt sammanträde 20.9.2023 budgetförslaget och ekonomiplanen 2024–2026 för social- och hälsovårdssektorn och stannade för att föreslå välfärdsområdesstyrelsen och vidare välfärdsområdesfullmäktige för godkännande ett externt verksamhetsbidrag på -336 926 euro netto för år 2024 i enlighet med rambeslutet samt ekonomiplanen i enlighet med ramen. Budgetförslaget och ekonomiplanen 2024–2026 för räddningsväsendet ligger för verksamhetsintäkternas vidkommande cirka 0,3 miljoner euro under och för verksamhetskostnadernas vidkommande cirka 0,8 miljoner euro över den ram som godkänts. Nämnden för beredskap och säkerhet stannade vid sitt sammanträde 21.9.2023 för att föreslå välfärdsområdesstyrelsen och vidare välfärdsområdesfullmäktige för godkännande ett externt verksamhetsbidrag på högst -10 963 euro netto samt ekonomiplanen i enlighet med ramen. Välfärdsområdesstyrelsen fungerar som nämnd för koncern- och strategitjänsterna och behandlar vid sitt sammanträde 12.10.2023 sektorns förslag till budget och ekonomiplan 2024–2026 i enlighet med rambeslutet. 

Behandlingen och preciseringen av produktivitetsprogrammet för Östra Nylands välfärdsområde har pågått hösten 2023. Med produktivitetsprogrammet eftersträvas utvecklingsåtgärder som förbättrar välfärdsområdets produktivitet under kommande år så att finansieringsunderskottet ska kunna bemästras och så att framtidens vård- och räddningstjänster ska kunna tryggas och utvecklas. Med hjälp av de åtgärder som ingår i produktivitetsprogrammet ska man kalkylmässigt få till stånd en nedskärning av kostnaderna för de tjänster som köps utifrån med en procentenhet senast från mitten av 2025 års planeringsperiod så att produktivitetsåtgärderna fullt ut börjar ge kostnadsnytta från början av 2026 års planeringsperiod, trots att inflationen samtidigt utvecklas i motsatt riktning. Dessutom ska man med hjälp av åtgärder som ingår i produktivitetsprogrammet få de övriga kostnaderna, inklusive personalkostnaderna, att åren 2025–2026 hållas på 2024 års nivå, så att välfärdsområdets ekonomi ska kunna balanseras före slutet av år 2026. 

Budgeten för Östra Nylands välfärdsområde för år 2023 visar ett underskott på 27,5 miljoner euro. Enligt prognosen för år 2023 kommer underskottet att uppgå till cirka 24 miljoner euro. I prognosen för år 2023 har man beaktat den statliga tilläggsfinansiering som ställdes i utsikt 31.8.2023, cirka 3,7 miljoner euro. Ifall statsfinansieringen åren 2024–2026 förverkligas enligt uppskattning, så att den uppgår till cirka 393 miljoner euro år 2024, cirka 411 miljoner år 2025 och cirka 433 miljoner euro år 2026, är det möjligt för välfärdsområdet att få sin ekonomi i balans fram till slutet av år 2026. Det föreslås att räkenskapsperiodens underskott år 2024 uppgår till 12,4 miljoner euro. Det anses möjligt att år 2025 uppnå ett överskott som uppgår till 6,4 miljoner euro, och år 2026 ett överskott på 31,3 miljoner euro, förutsatt att man lyckas bemästra osäkerhetsmomenten och förutsatt att statens finansiering genomförs på det sätt som förutses. 

De största riskerna i ekonomiplanen 

Utöver den osäkerhet som statsfinansieringen är förknippad med utgörs de största riskerna för balanseringen av Östra Nylands välfärdsområdes ekonomi under planeringsperioden av det underskott på 95 miljoner euro som HUS-sammanslutningen förutses visa år 2023 och att budgetramen för år 2024 ligger 52,1 miljoner euro lägre än det som sammanslutningens styrelse föreslagit. Täckandet av HUS-sammanslutningens underskott har inte beaktats i budgetberedningen. Därutöver leder välfärdsområdets svårigheter att rekrytera egen personal också under åren framöver till ett tilltagande behov att utnyttja köpta tjänster och bemanningspersonal, vilket kan komma att äventyra balanseringen av ekonomin. 

Personalplan 

Personalplanen i anslutning till sektorernas budgetförslag beaktar de lagstadgade förändringarna i personaldimensioneringen och resursflaskhalsar som identifierats. Personalen övergick till välfärdsområdet från nio olika organisationer där alla hade sin lönepolitik och sitt lönesystem. Då överlåtelsen av rörelse verkställdes övergick personalen till välfärdsområdet med de löner och de anställningsvillkor som de hade vid tidpunkten för överföringen. Löneharmoniseringen bygger på tvingande lagstiftning. Personalkostnaderna inom budgetförslaget för år 2024 innefattar löneförhöjningar på 3,1 procent, men löneharmoniseringen har inte fullt ut beaktats i budgetförslaget. 

Investeringsplan och finansiering av investeringar 

De största IKT-investeringarna under de närmaste åren är en modernisering av klient- och patientdatasystemen och utvecklandet av medborgarnas digitala service samt kunskapsbaserad ledning. Välfärdsområdets största byggnadsprojekt är uppförandet av Lovisa räddningsstation, något som inleddes år 2023. År 2024 börjar man planera en räddnings- och akutvårdsstation i Söderkulla för att tillgodose det växande Sibbos behov. 

Den noga reglerade investeringsplaneringen och fullmakten att ta lån bildar en tilläggsutmaning för ett långsiktigt utvecklande av välfärdsområdets verksamhet. Östra Nylands välfärdsområde beviljades inte ökad fullmakt att ta lån för år 2024. Om man inte söker ändring i fullmakten att ta lån, ska 2024 års investeringar täckas med internt tillförda medel, med kortfristiga lån eller genom att uppskjuta tidpunkten för investeringar till kommande år. Välfärdsområdet kan bli föremål för ett utvärderingsförfarande, ifall det blir tvunget att anhålla om ökad fullmakt att uppta lån för genomförande av oundgängliga investeringar eller om det inte klarar av att hålla sig fungerande med den statliga finansieringen och blir tvunget att ansöka om tilläggsfinansiering två gånger under tre på varandra följande räkenskapsperioder. 

Beslutsförslag

Välfärdsområdesdirektören: 

Välfärdsområdesstyrelsen beslutar att 

  • godkänna budgetförslaget för år 2024 och ekonomiplanen för åren 2024–2026 för välfärdsområdet så att dessa föreläggs välfärdsområdesfullmäktige som välfärdsområdesstyrelsens förslag, 

  • ge ekonomitjänsten fullmakt att göra behövliga ändringar i förslaget till ekonomiplan och dess motiveringar samt att göra justeringar av teknisk karaktär, 

  • föreslå välfärdsområdesfullmäktige att fullmäktige godkänner 2024 års bindande mål och de anslag som är bindande gentemot fullmäktige samt ekonomiplanen för 2024–2026. 

Beslut

Ärendet remitterades för ny beredning. 

Möte hantering

Det antecknades i protokollet, att områdesstyrelsen höll en paus kl. 20.18-20.30. Det antecknades i protokollet även att välfärdsområdesfullmäktiges ordförande Heikki Vestman avlägsnade sig från mötet under pausen.

Föredragande ändrade sitt beslutsförslag på så vis, att ärendet remitteras för ny beredning.

Beskrivning

Beredning och ytterligare uppgifter: ekonomidirektör Minna Sevon
fornamn.efternamn(at)itauusimaa.fi

Områdesstyrelsen 26.10.2023 § 271 

I prognosen för år 2023 och i budgeten samt i ekonomiplan 2024–2026 har man i beräkningen använt sig av en statsfinansiering vars nivå bygger på ett besked erhållet 10.10.2023 angående åren 2023 och 2024 samt i fråga om åren 2025–2026 på de uppgifter som anges i tryckkalkylen. I jämförelse med situationen 31.8.2023 har 2023 års finansiering justerats nedåt med -0,2 miljoner euro och 2024 års finansiering med -3,4 miljoner euro. Statsfinansieringen uppskattas år 2025 uppgå till cirka 422 miljoner euro och år 2026 till cirka 446 miljoner euro. Avseende ekonomiplaneåren 2025–2026 har löneharmoniseringens uppskattade inverkan beaktats fullt ut med början år 2025, och därutöver har kostnadsutvecklingen justerats till en mera realistisk nivå. Välfärdsområdets interna poster har uppdaterats i driftsekonomitabellerna. Budgetens och ekonomiplanens textdelar har kompletterats på basis av den diskussion som välfärdsområdesstyrelsen förde 12.10.2023. Personalplanen har preciserats, och beräkningarna har förenhetligats på behövligt sätt.

Beslutsförslag

Välfärdsområdesstyrelsen: 

Välfärdsområdesstyrelsen föreslår att välfärdsområdesfullmäktige beslutar att godkänna budgetförslaget för år 2024 och ekonomiplanen för åren 2024–2026 för välfärdsområdet, 2024 års bindande mål och de anslag som är bindande gentemot fullmäktige.

Beslut

Östra Nylands välfärdsområdesfullmäktige beslutade enhälligt remittera budgeten för år 2024 och ekonomiplanen för åren 2024–2026 för ny beredning. De understödda ändringsförslagen tillställdes områdesstyrelsen för beredning.

Välfärdsområdesfullmäktige fortsätter behandlingen av budgeten och ekonomiplanen 12.12.2022.

Möte hantering

Ordföranden föreslog att fullmäktige utgår ifrån att ändringsförslagen till budgeten och ekonomiplanen framförs vid denna remissdebatt. Efter remissdebatten tar områdesstyrelsen ställning till de understödda förslagen och sedan kommer budgeten och ekonomiplanen till fullmäktige för slutligt godkännande.

Fullmäktige godkände ordförandens förslag.

 

Det antecknades i protokollet att fullmäktigeledamot Elin Blomqvist-Valtonen anlände till mötet kl. 16.30, fullmäktigeledamot Benny Engård anlände kl. 16.37, fullmäktigeledamot Lotte-Marie Stenman anlände kl. 16.45, fullmäktigeledamot Bernhard Edgren anlände kl. 16.46 och fullmäktigeledamot Otto Andersson anlände kl. 17.06.

 

Grupperna höll sina anföranden om budgeten, varefter välfärdsområdesfullmäktige förde en allmän diskussion.  

Under den egentliga behandlingen av budgeten gjordes följande ändringsförslag:

 

SFP-gruppen / fullmäktigeledamot Patrik Björkman:

  1. Textförslag till sid 48: Genom att utveckla barnskyddets familjevård och stöda familjevården kan vi öka antalet barn som vårdas inom familjevården. På det här sättet kan dyrare vårdformer såsom institutionsvård ersättas. 

    Motivering: 
    År 2024 strävar vi till att över 50 % av barnskyddets placeringar görs inom familjevården. Jämfört med de närliggande välfärdsområdena så har vi betydligt lägre vårdarvoden inom barnskyddets familjevård (Östra Nylands vfo styrelsen 16.3.2023: 966,45 e/månad. 2023: Helsingfors 1524,69 e/mån, Västra Nyland vfo 1581,55 e/mån, Vake 1593,06 e/mån).

    Enligt barnskyddslagen skall också barn som placeras i vård utom hemmet, i första hand placeras inom familjevård.

    Vi föreslår ungefär 300 000€ till barnskyddets familjevård för att höja vårdarvodena till 1500 e/månad och för att kunna utveckla familjevården, utbilda och stöda familjevårdare. Höjer vi inte, så är risken mycket stor att familjevårdarna väljer att ta emot barn från de andra områdena. Dessa pengar sparar vi in från dyrare sätt att placera barn utom hemmet.
     
  2. Ändringsförslag gällande skolhälsovården 
    I personalplanen görs följande tillägg: ”Till skolhälsovården tillsätts både hälsovårdare och psykiatriska sjukskötare, för att de lagstadgade kontrollerna ska kunna förverkligas i hela området.”
    I personalplanen görs följande ändringar:
    • Tillsätts 2 heltidsanställda hälsovårdare i skolhälsovården. 
    • Tillsätts 2 heltidsanställda psykiatriska sjukskötare i skolhälsovården. 

    I personalkostnaderna läggs till följande kostnad: 208 000 euro. 
     
  3. Läggs till mening på sid 47, första stycket, efter den andra meningen:
    ​​​​”Samarbete som görs med intressentgrupper, som kommuner och organisationer möjliggör att man kan svara på kunders behov på ett heltäckande och effektivt sätt. Barn och ungas välmående stöds i deras vardagsmiljö och utvecklingen av det tidiga stödet fortsätter i samarbete med småbarnspedagogiken, grundskolan, andra stadiets läroanstalter och ungdoms- och fritidstjänsterna.”  

    Motivering: Speciellt när de kommer till barn och unga tycker vi att samarbete med andra aktörer och speciellt utbildningen e otroligt viktig. 
     
  4. Lägg till under koncern- och strategitjänster 75 000 euro så att totalsumman i budgeten blir 100 000 euro. Med detta vill vi försäkra ett tillräckligt stöd till tredje sektorn.  
     
  5. Sfp gör förslag om att bara betala halva arvodet för informationsmöten. Öronmärks för att använda för understöd för tredje sektorn. 

 

Fullmäktigeledamot Elin Blomqvist-Valtonen understödde alla förslag.

 

SDP-gruppen / fullmäktigeledamot Johanna Aaltonen:

  1. Vi föreslår att man till skol- och studerandehälsovården lägger till tre (3) hälsovårdare, två (2) psykiatriska sjukskötare och en (1) läkare. Anslaget höjs med 300 000 euro, och dessa poster skrivs in i personalplanen som ordinarie befattningar.
  2. Vi föreslår ett tillägg på 10 000 euro till organisationsbidragen.. 

Förslagen 1 och 2 finansieras genom en försämring av resultatet.

Fullmäktigeledamot Marianne Korpi understödde bägge förslagen.

 

De Grönas grupp / fullmäktigeledamot Lilli Kahri:

1.

2.4.5 Familje- och socialtjänster, Centrala mål och utveckling av tjänsterna 2024, s. 55, första textstycket::

Inom tjänsterna för barn, unga och familjer är förebyggande och tidiga tjänster centrala. Utvecklingen av elektroniska kanaler för unga och familjer stöder tillgängligheten till tidiga tjänster. Genom att utveckla klienthandledningen och med hjälp av nivåstrukturering av vården kan vi tillhandahålla och säkerställa tjänster i rätt tid. Genom att trygga tillräckliga personalresurser inom studerandehälsan och genom att utveckla Zemppi-verksamheten inom mental- och missbrukarvården för unga strävar vi efter att minska kostnadstrycket inom den psykiatriska vården och barnskyddet.

Tillägg till texten: Man strävar efter att få den servicekedja som innefattar tjänster för barn och ungdomar med neuropsykiatriska störningar att fungera med större smidighet. Det ska ske genom ökat samarbete mellan primärvården, studerandevården, familje- och socialtjänsterna, tjänster för personer med funktionsnedsättning och kommunernas utbildningstjänster samt med hjälp av erfarenhetsexpertverksamheten. (motivering: Dessa frågor har lyfts fram i svaret på fullmäktigemotionen: Utarbetande av en strategi för behandling av neuropsykiatriska störningar vid Östra Nylands välfärdsområde

 

2.

s. 55 (i mitten av det tredje textstycket): Inom mental- och missbrukarvården tillhandahåller vi tjänster i området genom utveckling av den nuvarande boendeservicen och på så sätt undviker vi de stora kostnaderna för köpta tjänster.

Därefter följande tillägg: Genom att satsa på boendehandledning strävar man efter att förebygga bostadslöshet och utslagning.

Fullmäktigeledamot Sanna Kivineva understödde bägge förslagen.

 

Gruppen För Östra Nylands välfärd / fullmäktigeledamot Markus Pietikäinen:

  1. Vi föreslår ett tillägg på 360 000 euro till social- och hälsovårdsväsendet för ordnande av primärvårdens jourtjänster i egen regi. Vi föreslår att det vore fråga om ett försök inom ramen för vilket data insamlas om hur ordnandet av jourverksamheten inverkar på kostnaderna och på den service som invånarna tillhandahålls.

    Vi föreslår att man från budgeten stryker anslaget på 360 000 euro för demokratitjänsternas bidrag.

    Fullmäktigeledamot Anette Karlsson understödde förslaget.

 

Fullmäktigeledamot Kaj Lindqvist:

Punkt 2.4.8 Tjänster för äldre och främst boendetjänster: Som en linjedragning bestäms att utgångspunkten för ordnandet av tjänster för äldre är att stödja boende hemma och förmågan att klara sig på egen hand. Vi vet dock att antalet äldre kommer att öka och därmed kommer också behovet av olika typer av serviceboende att öka. I ekonomiplanen framgår inte hur beredningen tänkt tackla detta kommande behov. Jag skulle önska få svar på bl.a. följande frågor

  • har det gjorts någon behovsanalys av servicebostäder i framtiden eller är detta under beredning?
  • finns det någon utredning över hur behovet kommer att skötas – som egen verksamhet? eller som köptjänster? kommer detta att beaktas i framtida investeringsplaner?
  • har man växelverkan med kommunernas och städernas planläggning osv.?

 

I Sibbo fördes det årligen diskussioner i samband med behandlingen av budgeten och ekonomiplanen gällande behovet av servicebostäder för äldre. Jag hoppas att de utredningar jag efterlyser är under beredning, i annat fall föreslår jag att dessa påbörjas.

Fullmäktigeledamot Bernhard Edgren understödde förslaget.

 

Välfärdsområdesdirektören svarade på frågorna och att ifrågavarande utredningar är under arbete.

 

Det antecknades i protokollet att välfärdsområdesfullmäktige höll en paus kl. 18.05-18.25.

Bilagor på finska

Liite 1 Talousarvio 2024 ja taloussuunnitelma 2024-2026.pdf (pdf, 2082 kB)

Bilagor på svenska

Bilaga 1 Budget 2024 och ekonomiplan 2024–2026.pdf (pdf, 2050 kB)

Sökande av ändring

Besvärsanvisning (Välfärdsområdesbesvär)

Ändring kan sökas skriftligt genom välfärdsområdesbesvär.

Besvärstid

Välfärdsområdesbesvär ska anföras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet. Besvären ska lämnas in till besvärsmyndigheten senast under besvärstidens sista dag innan besvärsmyndigheten stänger. En part anses ha fått del av beslutet sju (7) dagar efter att brevet sändes, om inte något annat visas. Vid vanlig elektronisk delgivning anses parten ha fått del av beslutet den tredje (3) dagen efter att meddelandet sändes, om inte något annat visas. En medlemskommun och en kommunmedlem anses ha fått del av beslutet sju (7) dagar efter det att protokollet fanns tillgängligt i det allmänna datanätet. Dagen för delfåendet räknas inte med i besvärstiden. Om den sista dagen för att anföra besvär infaller på en helgdag, självständighetsdagen, första maj, julafton, midsommarafton eller en helgfri lördag, får besvär anföras den första vardagen därefter.

Besvärsgrunder

Välfärdsområdesbesvär får anföras på den grunden att

  • beslutet har tillkommit i oriktig ordning
  • den myndighet som fattat beslutet har överskridit sina befogenheter, eller
  • beslutet annars strider mot lag

 

Den som anför besvär ska presentera besvärsgrunderna innan besvärstiden löper ut.

Besvärsmyndighet

Helsingfors förvaltningsdomstol Banbyggarvägen 5, 00520 Helsingfors

helsinki.hao(at)oikeus.fi

Obs, när du skickar e-post, ersätt at med @.

Besvär kan också anföras hos förvaltnings- och specialdomstolarnas e-tjänst på adressen https://asiointi2.oikeus.fi/hallintotuomioistuimet.

Besvärens form och innehåll

Besvären ska anföras skriftligt. Också elektroniska dokument uppfyller kravet på skriftlig form. I besvären ska följande anges:

  1. det beslut i vilket ändring söks (det överklagade beslutet),
  2. till vilka delar ändring söks i beslutet och vilka ändringar som yrkas (yrkandena),
  3. grunderna för yrkandena,
  4. vad besvärsrätten grundar sig på om det överklagade beslutet inte avser ändringssökanden själv.

 

I besvären ska dessutom ändringssökandens namn och kontaktuppgifter uppges. Om talan förs av ändringssökandens lagliga företrädare eller ombud, ska också den personens kontaktuppgifter uppges. Om kontaktuppgifterna ändras medan besvären är anhängiga, ska de nya uppgifterna meddelas förvaltningsdomstolen utan dröjsmål. I besvären ska också uppges postadress och eventuell annan adress till vilken handlingar som hänför sig till rättegången kan sändas (processadress). Om ändringssökanden har uppgett flera processadresser, kan förvaltningsdomstolen välja till vilken av dem den skickar de handlingar som hänför sig till rättegången.

Till besvären ska följande fogas:

  1. det överklagade beslutet med besvärsanvisning,
  2. utredning om när ändringssökanden har fått del av beslutet, eller annan utredning om när besvärstiden börjat löpa,
  3. de handlingar som ändringssökanden åberopar som stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har lämnats till myndigheten.

 

Rättegångsavgift

Hos den som inleder ett ärende som gäller ändringssökande tas det ut en rättegångsavgift i enlighet med lagen om domstolsavgifter (1455/2015).

Protokoll

Protokollsutdrag och bilagor som gäller beslutet kan begäras hos: E-postadressen: kirjaamo(at)itauusimaa.fi

Öppettider för registraturen: mån – fre kl. 9.00-15.00