Beskrivning
Beredning och ytterligare uppgifter: ekonomidirektör Minna Sevon
fornamn.efternamn(at)itauusimaa.fi
Områdesstyrelsen 26.10.2023 § 271
I prognosen för år 2023 och i budgeten samt i ekonomiplan 2024–2026 har man i beräkningen använt sig av en statsfinansiering vars nivå bygger på ett besked erhållet 10.10.2023 angående åren 2023 och 2024 samt i fråga om åren 2025–2026 på de uppgifter som anges i tryckkalkylen. I jämförelse med situationen 31.8.2023 har 2023 års finansiering justerats nedåt med -0,2 miljoner euro och 2024 års finansiering med -3,4 miljoner euro. Statsfinansieringen uppskattas år 2025 uppgå till cirka 422 miljoner euro och år 2026 till cirka 446 miljoner euro. Avseende ekonomiplaneåren 2025–2026 har löneharmoniseringens uppskattade inverkan beaktats fullt ut med början år 2025, och därutöver har kostnadsutvecklingen justerats till en mera realistisk nivå. Välfärdsområdets interna poster har uppdaterats i driftsekonomitabellerna. Budgetens och ekonomiplanens textdelar har kompletterats på basis av den diskussion som välfärdsområdesstyrelsen förde 12.10.2023. Personalplanen har preciserats, och beräkningarna har förenhetligats på behövligt sätt.
Beslutsförslag
Välfärdsområdesstyrelsen:
Välfärdsområdesstyrelsen föreslår att välfärdsområdesfullmäktige beslutar att godkänna budgetförslaget för år 2024 och ekonomiplanen för åren 2024–2026 för välfärdsområdet, 2024 års bindande mål och de anslag som är bindande gentemot fullmäktige.
Beslut
Östra Nylands välfärdsområdesfullmäktige beslutade enhälligt remittera budgeten för år 2024 och ekonomiplanen för åren 2024–2026 för ny beredning. De understödda ändringsförslagen tillställdes områdesstyrelsen för beredning.
Välfärdsområdesfullmäktige fortsätter behandlingen av budgeten och ekonomiplanen 12.12.2022.
Möte hantering
Ordföranden föreslog att fullmäktige utgår ifrån att ändringsförslagen till budgeten och ekonomiplanen framförs vid denna remissdebatt. Efter remissdebatten tar områdesstyrelsen ställning till de understödda förslagen och sedan kommer budgeten och ekonomiplanen till fullmäktige för slutligt godkännande.
Fullmäktige godkände ordförandens förslag.
Det antecknades i protokollet att fullmäktigeledamot Elin Blomqvist-Valtonen anlände till mötet kl. 16.30, fullmäktigeledamot Benny Engård anlände kl. 16.37, fullmäktigeledamot Lotte-Marie Stenman anlände kl. 16.45, fullmäktigeledamot Bernhard Edgren anlände kl. 16.46 och fullmäktigeledamot Otto Andersson anlände kl. 17.06.
Grupperna höll sina anföranden om budgeten, varefter välfärdsområdesfullmäktige förde en allmän diskussion.
Under den egentliga behandlingen av budgeten gjordes följande ändringsförslag:
SFP-gruppen / fullmäktigeledamot Patrik Björkman:
- Textförslag till sid 48: Genom att utveckla barnskyddets familjevård och stöda familjevården kan vi öka antalet barn som vårdas inom familjevården. På det här sättet kan dyrare vårdformer såsom institutionsvård ersättas.
Motivering:
År 2024 strävar vi till att över 50 % av barnskyddets placeringar görs inom familjevården. Jämfört med de närliggande välfärdsområdena så har vi betydligt lägre vårdarvoden inom barnskyddets familjevård (Östra Nylands vfo styrelsen 16.3.2023: 966,45 e/månad. 2023: Helsingfors 1524,69 e/mån, Västra Nyland vfo 1581,55 e/mån, Vake 1593,06 e/mån).
Enligt barnskyddslagen skall också barn som placeras i vård utom hemmet, i första hand placeras inom familjevård.
Vi föreslår ungefär 300 000€ till barnskyddets familjevård för att höja vårdarvodena till 1500 e/månad och för att kunna utveckla familjevården, utbilda och stöda familjevårdare. Höjer vi inte, så är risken mycket stor att familjevårdarna väljer att ta emot barn från de andra områdena. Dessa pengar sparar vi in från dyrare sätt att placera barn utom hemmet.
- Ändringsförslag gällande skolhälsovården
I personalplanen görs följande tillägg: ”Till skolhälsovården tillsätts både hälsovårdare och psykiatriska sjukskötare, för att de lagstadgade kontrollerna ska kunna förverkligas i hela området.”
I personalplanen görs följande ändringar:
• Tillsätts 2 heltidsanställda hälsovårdare i skolhälsovården.
• Tillsätts 2 heltidsanställda psykiatriska sjukskötare i skolhälsovården.
I personalkostnaderna läggs till följande kostnad: 208 000 euro.
- Läggs till mening på sid 47, första stycket, efter den andra meningen:
”Samarbete som görs med intressentgrupper, som kommuner och organisationer möjliggör att man kan svara på kunders behov på ett heltäckande och effektivt sätt. Barn och ungas välmående stöds i deras vardagsmiljö och utvecklingen av det tidiga stödet fortsätter i samarbete med småbarnspedagogiken, grundskolan, andra stadiets läroanstalter och ungdoms- och fritidstjänsterna.”
Motivering: Speciellt när de kommer till barn och unga tycker vi att samarbete med andra aktörer och speciellt utbildningen e otroligt viktig.
- Lägg till under koncern- och strategitjänster 75 000 euro så att totalsumman i budgeten blir 100 000 euro. Med detta vill vi försäkra ett tillräckligt stöd till tredje sektorn.
- Sfp gör förslag om att bara betala halva arvodet för informationsmöten. Öronmärks för att använda för understöd för tredje sektorn.
Fullmäktigeledamot Elin Blomqvist-Valtonen understödde alla förslag.
SDP-gruppen / fullmäktigeledamot Johanna Aaltonen:
- Vi föreslår att man till skol- och studerandehälsovården lägger till tre (3) hälsovårdare, två (2) psykiatriska sjukskötare och en (1) läkare. Anslaget höjs med 300 000 euro, och dessa poster skrivs in i personalplanen som ordinarie befattningar.
- Vi föreslår ett tillägg på 10 000 euro till organisationsbidragen..
Förslagen 1 och 2 finansieras genom en försämring av resultatet.
Fullmäktigeledamot Marianne Korpi understödde bägge förslagen.
De Grönas grupp / fullmäktigeledamot Lilli Kahri:
1.
2.4.5 Familje- och socialtjänster, Centrala mål och utveckling av tjänsterna 2024, s. 55, första textstycket::
Inom tjänsterna för barn, unga och familjer är förebyggande och tidiga tjänster centrala. Utvecklingen av elektroniska kanaler för unga och familjer stöder tillgängligheten till tidiga tjänster. Genom att utveckla klienthandledningen och med hjälp av nivåstrukturering av vården kan vi tillhandahålla och säkerställa tjänster i rätt tid. Genom att trygga tillräckliga personalresurser inom studerandehälsan och genom att utveckla Zemppi-verksamheten inom mental- och missbrukarvården för unga strävar vi efter att minska kostnadstrycket inom den psykiatriska vården och barnskyddet.
Tillägg till texten: Man strävar efter att få den servicekedja som innefattar tjänster för barn och ungdomar med neuropsykiatriska störningar att fungera med större smidighet. Det ska ske genom ökat samarbete mellan primärvården, studerandevården, familje- och socialtjänsterna, tjänster för personer med funktionsnedsättning och kommunernas utbildningstjänster samt med hjälp av erfarenhetsexpertverksamheten. (motivering: Dessa frågor har lyfts fram i svaret på fullmäktigemotionen: Utarbetande av en strategi för behandling av neuropsykiatriska störningar vid Östra Nylands välfärdsområde
2.
s. 55 (i mitten av det tredje textstycket): Inom mental- och missbrukarvården tillhandahåller vi tjänster i området genom utveckling av den nuvarande boendeservicen och på så sätt undviker vi de stora kostnaderna för köpta tjänster.
Därefter följande tillägg: Genom att satsa på boendehandledning strävar man efter att förebygga bostadslöshet och utslagning.
Fullmäktigeledamot Sanna Kivineva understödde bägge förslagen.
Gruppen För Östra Nylands välfärd / fullmäktigeledamot Markus Pietikäinen:
-
Vi föreslår ett tillägg på 360 000 euro till social- och hälsovårdsväsendet för ordnande av primärvårdens jourtjänster i egen regi. Vi föreslår att det vore fråga om ett försök inom ramen för vilket data insamlas om hur ordnandet av jourverksamheten inverkar på kostnaderna och på den service som invånarna tillhandahålls.
Vi föreslår att man från budgeten stryker anslaget på 360 000 euro för demokratitjänsternas bidrag.
Fullmäktigeledamot Anette Karlsson understödde förslaget.
Fullmäktigeledamot Kaj Lindqvist:
Punkt 2.4.8 Tjänster för äldre och främst boendetjänster: Som en linjedragning bestäms att utgångspunkten för ordnandet av tjänster för äldre är att stödja boende hemma och förmågan att klara sig på egen hand. Vi vet dock att antalet äldre kommer att öka och därmed kommer också behovet av olika typer av serviceboende att öka. I ekonomiplanen framgår inte hur beredningen tänkt tackla detta kommande behov. Jag skulle önska få svar på bl.a. följande frågor
- har det gjorts någon behovsanalys av servicebostäder i framtiden eller är detta under beredning?
- finns det någon utredning över hur behovet kommer att skötas – som egen verksamhet? eller som köptjänster? kommer detta att beaktas i framtida investeringsplaner?
- har man växelverkan med kommunernas och städernas planläggning osv.?
I Sibbo fördes det årligen diskussioner i samband med behandlingen av budgeten och ekonomiplanen gällande behovet av servicebostäder för äldre. Jag hoppas att de utredningar jag efterlyser är under beredning, i annat fall föreslår jag att dessa påbörjas.
Fullmäktigeledamot Bernhard Edgren understödde förslaget.
Välfärdsområdesdirektören svarade på frågorna och att ifrågavarande utredningar är under arbete.
Det antecknades i protokollet att välfärdsområdesfullmäktige höll en paus kl. 18.05-18.25.