Välfärdsområdesstyrelsen, möte 31-10-2024

Protokollet är granskat

§ 240 Östra Nylands välfärdsområdes budgetförslag för år 2025 och ekonomiplan för åren 2025–2028

IUHVADno-2024-1929

Beskrivning

Beredning och tilläggsuppgifter: 
ekonomidirektör Minna Sevón
fornamn.efternamn(at)itauusimaa.fi

 

Det föreskrivs i 115 § i lagen om välfärdsområden (611/2021) att välfärdsområdesfullmäktige före utgången av varje år ska godkänna en budget för välfärdsområdet för det följande kalenderåret samt en ekonomiplan för minst tre år. Budgetåret är ekonomiplanens första år. I anslutning till budgeten för år 2025 och ekonomiplanen för åren 2025–2028 upprättas också en investeringsplan. Dessutom ska den innehålla en redogörelse för hur finansieringsbehovet ska täckas.

I ekonomiplanen godkänns målen för välfärdsområdets verksamhet och ekonomi, vilka ska stämma överens med välfärdsområdesstrategin. Ekonomiplanen ska upprättas så att den är i balans eller uppvisar ett överskott senast vid utgången av det andra året efter budgetåret. Ett underskott i balansräkningen ska täckas inom två år från ingången av det år som följer efter det att bokslutet fastställdes.

Östra Nylands välfärdsområdes bokslut för år 2023 visade ett underskott på 34,6 miljoner euro, och 2024 års budget har ett underskott på 15,8 miljoner euro. Enligt prognosen i delårsrapporten 1–9/2024 uppgår underskottet för år 2024 till 48,6 miljoner euro. Välfärdsområdet ska i sin budget och i sin ekonomiplan för åren 2025–2028 kunna visa att man lyckas täcka 2023–2024 års underskott fram till slutet av år 2026.

Verksamhetsmiljöns inverkan 
Budgetförslaget och ekonomiplanen är förknippade med en avsevärd osäkerhet i fråga om den statliga finansieringens tillräcklighet. Välfärdsområdet kan inte genom anpassning av den verksamhet som sker i egen regi täcka 2023–2024 års underskott fram till slutet av år 2026 och samtidigt i enlighet med 11 § i lagen om välfärdsområdenas finansiering trygga tillräckliga social-, hälsovårds- och sjukvårdstjänster enligt 19 § 3 mom. i grundlagen eller ordnandet av räddningsväsendets tjänster i anslutning till de grundläggande fri- och rättigheter som avses i 7, 15 och 20 § i grundlagen. Med hjälp av tilläggsfinansiering från staten är det möjligt att täcka de kumulativa underskotten före utgången av 2026.

Enligt regeringsprogrammet kommer det under åren 2023–2025 inte att ske förändringar i lagstiftningen om välfärdsområdena eller i finansieringsmodellens grundkonstruktion. Det konstateras i regeringsprogrammet att en hållbar finansiering av välfärdstjänsterna förutsätter en kostnadsutveckling som är mera dämpad jämfört med den hittillsvarande faktiska och den förutsedda kostnadsutvecklingen. Kostnadsökningen borde fram till år 2027 dämpas med 1,4 miljarder euro, trots att Finland redan i nuläget har använt mindre pengar till hälso- och sjukvården per invånare jämfört med de övriga nordiska länderna.

Finansministeriet uppskattar att underskottet i de offentliga finanserna år 2024 är 3,7 procent i förhållande till bruttonationalprodukten. I synnerhet välfärdsområdenas kostnader för driftsekonomin har ökat klart mera än väntat. Underskotten uppgick år 2023 till sammanlagt cirka 1,33 miljarder euro, och år 2024 förutspås underskotten ligga på 1,42 miljarder euro, vilket innebär att det kommer att bli mycket utmanande för största delen av välfärdsområdena att balansera ekonomin.

Det uppskattas att arbetskrafts- och servicebehovet ökar inom social- och hälsobranschen. Befolkningen åldras, vilket har en inverkan på arbetskraftsbristen både genom pensioneringen bland de anställda inom offentlig sektor och genom det ökade servicebehovet bland de äldre. Även om regeringsprogrammet innefattar bland annat en senareläggning av vårdardimensioneringen inom omsorgstjänster för äldre, föresatsen att ta upp funktionshinderservicelagen till ny behandling och att avstå från de snävare tidsfristerna gällande väntetiderna till icke-brådskande vård, så räcker de åtgärder som ingår i regeringsprogrammet inte till för att lösa arbetskraftsbristen. 

Budgeten och ekonomiplan 2025–2028 samt produktivitetsprogrammet 
Välfärdsområdesstyrelsen godkände 30.5.2024 (§ 137) ramen för ekonomiplanen 2025–2027. Budgetförslaget avseende räddningsväsendets sektor 2025 ligger i fråga om verksamhetsintäkterna cirka 0,7 miljoner euro och i fråga om verksamhetskostnaderna 1,1 miljoner euro över den godkända ramen. I räddningsväsendets utgiftsstruktur har det gjorts nedskärningar på 0,2 miljoner euro, av vilka den viktigaste är uppsägning av avtal med närstående brandkårer på avtalsbrandkårssidan. Nämnden för beredskap och säkerhet stannade vid sitt sammanträde 1.10.2024 för att föreslå välfärdsområdesstyrelsen och vidare välfärdsområdesfullmäktige för godkännande ett verksamhetsbidrag på högst – 13 180 430 euro netto i budgeten 2025.

Enligt social- och hälsovårdsväsendets budgetförslag ligger verksamhetsintäkterna 0,8 miljoner euro och verksamhetskostnaderna 14,6 miljoner euro över den godkända ramen. I budgetförslaget för 2025 har bland annat följande nedskärningar gjorts i enlighet med produktivitetsprogrammet: sänkning av arvodet för närståendevård, slopande av avgiftsfria preventivmedel samt nedskärning inom köpta tjänster, vilket inbegriper både egentliga köp av tjänster och personalinhyrning. Andra åtgärder i produktivitetsprogrammet har inte beaktats i beredningen av budgeten, eftersom åtgärderna i fråga förutsätter samarbetsförhandlingar. Nämnden för ordnande av tjänster stannade vid sitt sammanträde 2.10.2024 för att föreslå välfärdsområdesstyrelsen och vidare välfärdsområdesfullmäktige för godkännande ett verksamhetsbidrag på högst -381 864 105 euro netto i budgeten 2025.

Välfärdsområdesstyrelsen fungerar som nämnd för demokratitjänster samt koncern- och strategitjänster. Den behandlade budgetförslagen för år 2025 vid sitt sammanträde 10.10.2024. 2025 års budgetförslag för demokratitjänsterna ligger i linje med den ram som det fattats beslut om. Välfärdsområdesstyrelsen beslutade föreslå välfärdsområdesfullmäktige att demokratitjänsterna ska ha ett verksamhetsbidrag på högst -1 145 330 euro netto i budgeten 2025. Enligt koncern- och strategitjänsternas budgetförslag ligger verksamhetsintäkterna 0,3 miljoner euro och verksamhetskostnaderna 4,0 miljoner euro över den godkända ramen. Välfärdsområdesstyrelsen beslutade föreslå välfärdsområdesfullmäktige i fråga om verksamhetsbidraget för koncern- och strategitjänsterna en avvikelse på -3 782 077 euro i jämförelse med rambeslutet, med andra ord ett verksamhetsbidrag på högst -23 561 174 euro netto i budgeten 2025.

När det gäller åtgärderna i produktivitetsprogrammet kan man konstatera att åtgärderna går i rätt riktning och är ändamålsenliga, men att spareffekterna kommer att märkas i efterskott och delvis först under de kommande åren. Välfärdsområdets kostnadsprognos ligger för högt jämfört med bokslutet (+6,1 procent) med tanke på den statliga finansieringen, och kostnadsutvecklingen måste dämpas kraftigare. I produktivitetsprogrammet, som godkänts av välfärdsområdesfullmäktige 12.12.2023, har man lagt fokus på att definiera produktivitetsobjekt i den så kallade A-korgen och de åtgärder som i första hand ska vidtas för att försöka uppnå ekonomisk balans. Eftersom genomförandet av dessa produktivitetsobjekt ändå inte har framskridit så som det hade planerats, har man i produktivitetsprogrammet övergått till att bereda utvalda åtgärder genom vilka nivån på tillgången till tjänster sänks (korg B) eller genom vilka servicenivån försämras och reduceras (korg C). Välfärdsområdesstyrelsen beslutade 26.9.2024 (§ 214) inleda samarbetsförfaranden som gäller åtgärderna i produktivitetsprogrammets B- och C-korgar i syfte att bereda fortsatta åtgärder för att balansera ekonomin. Utifrån de åtgärder i A-korgen i produktivitetsprogrammet som det redan finns beslut om och de åtgärder i B-korgen som är under behandling är det möjligt att åstadkomma en kostnadsminskning på sammanlagt 10,3 miljoner euro år 2025 och 8,6 miljoner euro år 2026.

Ifall den statliga finansieringen åren 2025–2028 förverkligas enligt den finansieringskalkyl och kalkyl över utgiftstrycket som finansministeriet publicerade 23.9.2024, så att den uppgår till cirka 425 miljoner euro år 2025, cirka 450 miljoner år 2026, cirka 458 år 2027 och cirka 467 miljoner euro år 2028 är det möjligt för välfärdsområdet att få sin ekonomi i balans fram till slutet av år 2028. Om det inte går att fatta beslut om de sparåtgärder som föreslås är det inte möjligt att täcka underskotten ens fram till utgången av 2028. Det föreslås att välfärdsområdet år 2025 visar ett överskott på 4,3 miljoner euro för räkenskapsperioden och att det vidtas ytterligare sparåtgärder till ett värde av cirka 3 miljoner euro. I förslaget till ekonomiplan för 2026 finns ett överskott på 13,8 miljoner euro för räkenskapsperioden och ytterligare sparåtgärder på 3,4 miljoner euro. I förslaget till ekonomiplan för 2027 finns ett överskott på 12,5 miljoner euro för räkenskapsperioden och ytterligare besparingar på 5 miljoner euro samt i ekonomiplanen för 2028 ett överskott på 13,0 miljoner euro för räkenskapsperioden och en ytterligare nedskärning på 2 miljoner euro i verksamhetskostnaderna. På så sätt skulle det i slutet av 2028 vara möjligt att uppnå ett kumulativt överskott på 1,5 miljoner euro, om osäkerhetsmomenten kan hållas under kontroll och den statliga finansieringen genomförs enligt prognos.

De största riskerna i ekonomiplanen 
Utöver frågan om den statliga finansieringens tillräcklighet utgörs de största riskerna för balanseringen av Östra Nylands välfärdsområdes ekonomi under planeringsperioden av det underskott på 66 miljoner euro som HUS-sammanslutningen förutses visa år 2024, något som bildar ett avsevärt tryck vad gäller möjligheterna att implementera den budgetram för år 2025 som sammanslutningens stämma slog fast 13.6.2024. Därutöver leder välfärdsområdets långvariga svårigheter att rekrytera egen personal också under åren framöver till ett behov att utnyttja köpta tjänster och bemanningspersonal, vilket kan komma att äventyra balanseringen av ekonomin. 

Personalplan 
Personalplanen i anslutning till sektorernas budgetförslag beaktar de lagstadgade förändringarna i personaldimensioneringen och resursflaskhalsar som identifierats. Personalen övergick till välfärdsområdet från nio olika organisationer där alla hade sin lönepolitik och sitt lönesystem. Då överlåtelsen av rörelse verkställdes övergick personalen till välfärdsområdet med de löner och de anställningsvillkor som de hade vid tidpunkten för överföringen. Löneharmoniseringen bygger på tvingande lagstiftning. I budgetförslaget för 2025 ingår i personalkostnaderna en höjning på 6 procent både i och med reformen av lönesystemet och på grund av löneharmoniseringen, men man har inte berett sig på en samtidig reform av lönesystemen för de olika avtalsområdena. Det kan komma att bli en sammanlagd ökning på hela 10 procent i lönekostnaderna.

Investeringsplan och finansiering av investeringar 
De största IKT-investeringarna under de närmaste åren är en modernisering av klient- och patientdatasystemen och utvecklandet av medborgarnas digitala service samt kunskapsbaserad ledning. Välfärdsområdets största byggnadsprojekt är uppförandet av Lovisa räddningsstation, något som inleddes år 2023. Genomförandet av bygget av Söderkulla räddnings- och akutvårdsstation för det växande Sibbos behov har uppskjutits till år 2026 på grund av avsaknaden av fullmakt att uppta lån år 2025. År 2027 är målet att tillsammans med HUS-sammanslutningen inleda arbetet med att planera och uppföra Borgå välfärdscentrum.

Den noga reglerade investeringsplaneringen och fullmakten att uppta lån bildar en tilläggsutmaning för ett långsiktigt utvecklande av välfärdsområdets verksamhet. Östra Nylands välfärdsområde beviljades inte ökad fullmakt att uppta lån åren 2024 och 2025. För genomförandet av investeringsplanen för 2025 får långfristiga lån lyftas till den del projekten ingick i investeringsplanen för åren 2023–2026, för vars genomförande en fullmakt att uppta lån har beviljats. Tidpunkten för investeringarna har flyttats från år 2025 till därpå följande år på grund av avsaknaden av lånefullmakt. Välfärdsområdet kan bli föremål för ett utvärderingsförfarande, ifall det blir tvunget att anhålla om ökad fullmakt att uppta lån för genomförande av oundgängliga investeringar eller om det inte klarar av att hålla sig fungerande med den statliga finansieringen och blir tvunget att ansöka om tilläggsfinansiering två gånger under tre på varandra följande räkenskapsperioder.

Beslutsförslag

Välfärdsområdesdirektören: 

Välfärdsområdesstyrelsen beslutar anteckna beredningsläget för budget- och ekonomiplaneförslaget för år 2025 för kännedom. Det slutliga budgetförslaget lämnas till välfärdsområdesstyrelsen för behandling 28.11.2024.

Beslut

Välfärdsområdesstyrelsen beslutade anteckna beredningsläget för budget- och ekonomiplaneförslaget för år 2025 för kännedom. Det slutliga budgetförslaget lämnas till välfärdsområdesstyrelsen för behandling 28.11.2024.

Möte hantering

Det antecknades i protokollet 1. viceordförande Jorma Wiitakorpi, ledamot Riku Honkasalo, ledamot Kevin Servin och välfärdsområdesfullmäktiges 1. viceordförande Elin Blomqvist-Valtonen anmälde jäv (samfundsjäv, ledamöter i kommunernas och HUS-sammanslutningens styrelser) och gick från mötet innan behandlingen av detta ärende kl. 17.10. Honkasalos ersättare Jere Riikonen anlände till mötet kl. 17.10.

Det antecknades i protokollet, att ledamot Bernhard Edgren gick från sammanträdet kl. 20.13 och ersättare Jere Riikonen gick kl. 20.30 under behandlingen av detta ärende.


Sökande av ändring

Omprövning får inte begäras eller välfärdsområdesbesvär anföras i fråga om beslut som endast gäller beredning eller verkställighet.

Lagrum: § 141 lagen om välfärdsområdet.