Välfärdsområdesstyrelsen, möte 31-10-2024

Beskrivning

Beredning och tilläggsuppgifter:
ansvarsområdesdirektör (hälsovårdstjänster) Carita Schröder
fastighetschef Riikka Hopealinna
fornamn.efternamn(at)itauusimaa.fi

Motionens innehåll

Centerns grupp i välfärdsområdesfullmäktige har lagt fram en motion om att ombilda närhälsostationer till välfärdsstationer med hjälp av en modell med många producenter så att hälsostationernas närtjänster ska kunna bevaras. Invånarna i kommuner med litet befolkningsunderlag inom Östra Nylands välfärdsområde är oroliga för sina tjänster. I motionen föreslår Centerns grupp i välfärdsområdesfullmäktige att modellen med många producenter, i stället för eventuella nedläggningar eller centraliseringar, tillämpas som en serviceform som bättre beaktar invånarna.

Idén med motionen är att tjänsterna på basnivå kan produceras för invånarna i närområdet i de befintliga, lämpliga lokalerna. Om de befintliga lokalerna inte svarar mot dagens behov, ber motionsställarna att man utreder motsvarande lokaler i närheten av de nuvarande tjänsterna. Producenterna kan vara offentliga, privata, organisationer (tredje sektorn) och informella (fjärde sektorn). Hälsostationen kan som offentlig tjänst ha läkarmottagning och mottagning hos hälsovårdare eller sjukskötare, rådgivningstjänster, tandläkar- och munhygienistmottagning till exempel vissa veckodagar, vid överenskomna mottagningstider. Det vore möjligt att få synergifördelar för användare av utspridda kontorslokaler, till exempel personalrum och pausutrymmen för hemvårdspersonal. Dessutom föreslår motionsställarna att man vid dessa social- och hälsovårdsenheter också utnyttjar de virtuella mottagningarnas möjligheter inklusive instrument för undersökning på distans för de kunder som inte har egna instrument för digitala hälsovårds- och socialtjänster hemma eller som inte klarar av att använda dem självständigt.

Samma lokaler kan också förhyras av privata aktörer som tillhandahåller motsvarande tjänster. Kundernas serviceutbud förbättras av tjänster som ges av fysioterapeuter, massörer och fotvårdare. Apotek eller handel med hälsoprodukter skulle också ha sin plats i välfärdscentret. På samma sätt skulle företagare inom skönhets- och hälsovårdsbranschen kunna erbjuda tilläggstjänster. Organisationer och olika nätverk av aktörer skulle också kunna hyra utrymmen för sina behov.  Kommunerna skulle dessutom i sina lokaler kunna ordna verksamhet på ett invånarorienterat sätt som stöder invånarnas välfärd. Ombildningen kan göras på försök, och resultaten av försöket kan utnyttjas i andra motsvarande projekt.

Svar på motionen

I motionen syftar man med kommuner med litet befolkningsunderlag i östra Nyland på Lappträsk, Mörskom och Pukkila, som alla har en social- och hälsostation. I Östra Nylands välfärdsområde pågår just nu arbetet med att utreda servicenätet, något som kan förändra situationen. Medan servicenätsutredningen pågår är det svårt att ge ett svar, men man har ändå velat börja utreda saken med en kartläggning av nuläget. I utredningen koncentrerar man sig på kommunerna Lappträsk och Mörskom, eftersom Pukkila social- och hälsostations lokaler redan finns i välfärdscentret Onni. Vid välfärdscentret finns förutom social- och hälsostationen även kommunens sysselsättnings-, senior-, ungdoms- och idrottstjänster samt arbetsställen som hör till fastighetsservicen och kost- och städservicen. Dessutom har Onni en simbassäng, ett gym, ett apotek samt ett kafé som fungerar som kommuninvånarnas så att säga gemensamma vardagsrum.

I fullmäktigemotionen hänvisas till en fullmäktigemotion som inlämnades till Mellersta Nylands välfärdsområde år 2023 och på basis av vilken välfärdsområdesstyrelsen i välfärdsområdet i fråga beslutade att börja bereda en omvandling av Rajamäki hälsostation till en välfärdsstation med utnyttjande av modellen med många producenter. Enligt uppgift från Mellersta Nylands välfärdsområde har beredningen av ombildandet av Rajamäki hälsostation till en välfärdsstation ännu inte främjats. Motiveringen till detta är att Mellersta Nylands välfärdsområde fattade beslut om sitt servicenätverk våren 2024. Det beslutades att de fyra minsta social- och hälsostationerna i välfärdsområdet ska ombildas till vårdenheter.

Man beslöt att först pröva vårdenhetskonceptet på hälsostationen i Jokela, och först därefter kan välfärdsområdet ge sitt svar på fullmäktigemotionen om hälsostationen i Rajamäki. I vårdsenhetskonceptet förhyr välfärdsområdet endast en liten del (ca 10 procent) av de nuvarande lokalerna och producerar där både social- och hälsovårdstjänster för skräddarsydda patient- och klientgrupper. Tjänster produceras alltså inte för alla som bor i området, utan endast för kommuninvånare i en viss riskgrupp. Övriga kommuninvånares tjänster koncentreras till större social- och hälsostationer. Jokela vårdenhet har nu fungerat endast en kort tid, och enligt den preliminära informationen har kommuninvånarna varit nöjda med den service de fått, men personalen upplever inte konceptet som välfungerande.

De extra utrymmen som vårdenheten inte behöver hyr kommunen ut till andra företag som passar ihop med hälsostationsverksamheten. Välfärdsområdet samarbetar med kommunen såtillvida att välfärdsområdets experter hjälper kommunen i dess överväganden angående hurudana företag som passar ihop med välfärdsområdets tjänster. I bästa fall främjar detta samarbete kommunernas och välfärdsområdets gemensamma arbete för att främja hälsa och välfärd. Kommunerna är intresserade av att fungera som hyresvärdar, eftersom deras mål är att få fler företag till området. Fastighetstjänsterna vid Östra Nylands välfärdsområde har för närvarande inget intresse av att börja hyra ut lokaler i andra hand. De har inte de resurser som skulle behövas ifall de gick in för att hyra ut lokaler i andra hand. Kommunernas intresse för uthyrningsverksamhet har inte utretts, eftersom befolkningsunderlaget i de berörda kommunerna ur välfärdsområdets synvinkel är för litet för en modell med många producenter. Både Rajamäki hälsostation och Jokela hälsostation har verkligen ett mycket större befolkningsunderlag än befolkningen i kommunerna i fråga sammantaget. Rajamäki har ett befolkningsunderlag på 12 000 och Jokela på 7 000 personer.

Utöver frågan om det lilla befolkningsunderlaget är Lappträsks och Mörskoms nuvarande lokaler inte direkt lämpliga ur välfärdsområdets fastighetstjänsters synvinkel för en modell med många producenter då man ser till funktionerna och lokalarrangemangen. Utbudet av andra lokaler är litet i de berörda områdena. Att mera användbara lokaler skulle hittas är osannolikt. I Mörskom ligger i samma byggnad som social- och hälsostationen redan ett apotek, men vardera har egen ingång, och dessa två aktörer har inga gemensamma utrymmen eller ens direkt passage mellan lokalerna. I Mörskom kommun finns cirka 10 företag inom hälso- och välfärdsbranschen. Personalrum och pausutrymmen för de anställda inom välfärdsområdets hemvård finns i Mörskom i välfärdsområdets övriga lokaler. I Lappträsk kommun finns cirka 18 företag inom hälso- och välfärdsbranschen.  I samma lokaler som Lappträsks social- och hälsostation verkar också hemvårdstjänsterna. Dessutom har kommunens möteslokaler i byggnaden.

I motionen lyftes också fram användningen av lokaler för virtuella mottagningar, där man med hjälp av instrument för undersökning på distans skulle kunna ge sådan service till de kunder som inte har egna instrument för digitala hälsovårds- och socialtjänster hemma eller som inte klarar av att använda dem självständigt. Vid användning av instrument för undersökning som används på virtuella mottagningar behöver en yrkeskunnig person vara närvarande, eftersom läkaren tittar på öronen, lyssnar på lungorna och så vidare med assistans av en skötare.

Om kommuninvånaren behöver teknisk hjälp eller tekniskt stöd för att använda instrumenten, förutsätter det att personal från välfärdsområdet är närvarande hela tiden på verksamhetsstället, och detta är åtminstone inte möjligt på verksamhetsstället i Mörskom och även i Lappträsk kan personalen vara på plats endast begränsat. Välfärdsområdet kan inte förutsätta att privata företag som verkar i lokalerna hjälper kommuninvånarna med datatekniska utmaningar.

Ur Östra Nylands välfärdsområdes dataskyddsombuds synvinkel ter det sig besvärligt att ordna dataskyddet för sådan virtuell mottagningsverksamhet. En lokal där känslig information om personer behandlas ska kunna låsas för att förhindra att andra får tillgång till känslig information om en annan person. Låsbara, separata utrymmen begränsar i sin tur samanvändningen av lokalerna. Om utrymmet inte skulle kunna låsas, borde man åtminstone införskaffa ett ljudisolerat bås till lokalen där patienten kan gå in så länge den virtuella mottagningen pågår. Ett sådant bås är inte nödvändigtvis tillgängligt, och bås där också en eventuell assistent ryms in är svårare att få tag på. Ljudisoleringen i ett utrymme där virtuella mottagningar ska hållas ska också vara av samma klass som i normala mottagningsutrymmen. Det får inte heller ha fönster där andra kan se in. Visserligen kan man använda de befintliga mottagningsrummen i verksamheten, men det kan i sin tur begränsa privata aktörers användning av lokalerna.

Också mobila tjänster bör beaktas som ett sätt att utveckla ordnandet av tjänster i glesbygdsområden. Välfärdsområdet har fått ett förslag till finansieringsansökan där tre små och medelstora företag samt forskningsanstalter, kommuner och välfärdsområdet skulle delta i projektet. Projektidén är att utveckla en människoorienterad och heltäckande modell för främjande av hälsa och välfärd samt social- och hälsovårdstjänster i glesbygdsområden med hjälp av det befintliga servicenätet. Som pilotprojekt har Lappträsks hälsostation föreslagits. I och med att arbetet med utredningen om servicenätet ännu pågår ville välfärdsområdet inte börja utveckla tjänsterna genom ett sådant projekt.

När antalet företag är så här litet och arbetet med utredningen om servicenätet ännu pågår är svaret på välfärdsområdesfullmäktigeledamöternas motion i detta skede att ärendet nu inte utreds mera än så.