Beskrivning
Beredning och upplysningar:
ekonomidirektör Minna Sevón
ekonomichef Annette Povenius
controller Anton Kouki
förnamn.efternamn(at)itauusimaa.fi
Enligt 73 § i förvaltningsstadgan för Östra Nylands välfärdsområde godkänner välfärdsområdesstyrelsen planeringsramarna och anvisningar för hur budgeten ska göras upp. Anvisningen för hur 2027 års budget ska göras upp har godkänts av välfärdsområdesstyrelsen 21.5.2026 (§ 136) och ramen för ekonomiplanen för åren 2027–2030 har godkänts av välfärdsområdesstyrelsen 21.5.2026 (§ 137) och sänts till nämnderna och sektorerna som grund för budgetberedningen.
Det föreskrivs i lagen om välfärdsområden (611/2021) att välfärdsområdesfullmäktige före utgången av varje år ska godkänna en budget för välfärdsområdet för det följande kalenderåret. Budgeten ska iakttas i välfärdsområdets verksamhet och ekonomi (115 §). Budgeten innefattar en investeringsplan och en ekonomiplan för minst tre år av vilka budgetåret är det första. Budgeten ska innehålla de anslag och beräknade inkomster som uppgifterna förutsätter. Dessutom ska den innehålla en redogörelse för hur finansieringsbehovet ska täckas utan långfristiga lån. Planen ska vara i balans eller uppvisa ett överskott senast vid utgången av det andra året efter budgetåret. Ett eventuellt underskott i balansräkningen ska täckas inom två år från ingången av det år som följer efter det att bokslutet fastställdes.
I 122–124 § i lagen om välfärdsområden (611/2021) föreskrivs om utvärderingsförfarande i välfärdsområden. I utvärderingsförfarandet utreder staten och välfärdsområdet välfärdsområdets förutsättningar att klara sina uppgifter såväl ekonomiskt som när det gäller ordnandet av social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendets tjänster. Utvärderingsförfarandet bidrar till att säkerställa rätten till tillräckliga social- och hälsovårdstjänster i enlighet med grundlagen i en situation där välfärdsområdets ekonomiska situation har försämrats.
Finansministeriet beslutade 17.6.2025 inleda ett utvärderingsförfarande i Östra Nylands välfärdsområde. Den praktiska konsekvensen av utvärderingsförfarandet är att välfärdsområdet kan anpassa sin ekonomi över en längre tidsperiod än vad som föreskrivs i 115 § i lagen om välfärdsområden. Genom beslut som ska fattas av välfärdsområdesfullmäktige ska välfärdsområdet förbinda sig att följa den plan som överenskommits i utvärderingsförfarandet, vilket i slutändan ska leda till att välfärdsområdet har lyckats täcka det ackumulerade underskottet i balansräkningen.
Enligt 124 § i lagen om välfärdsområden innebär inledandet av ett utvärderingsförfarande en begränsning av välfärdsområdets beslutanderätt. Syftet med begränsningen är att förhindra att den ekonomiska situationen i området försämras under utvärderingsgruppens arbete och att säkerställa att de åtgärdsförslag som utvärderingsgruppen lägger fram följs under hela den tid som åtgärdsprogrammet gäller. Välfärdsområdet får inte fatta beslut som har betydande långsiktiga negativa effekter på välfärdsområdets ekonomi eller som strider mot åtgärdsförslag som lagts fram av utvärderingsgruppen. Sådana beslut får endast fattas om det inte är möjligt att senarelägga beslutet av tvingande skäl eller på grund av ärendets brådskande natur. Sådana beslut ska delges finansministeriet. Finansministeriet har rätt att framställa en begäran om omprövning eller anföra besvär över besluten.
De viktigaste dokumenten i det åtgärdsprogram som utarbetats i utvärderingsförfarandet är budgetramen för 2027 och ekonomiplaneramen för 2027–2030, vilka godkänts av välfärdsområdesstyrelsen 21.5.2026, samt produktivitetsprogrammet för 2026–2029, som godkänts av välfärdsområdesfullmäktige 17.12.2025 (§ 93). Utvärderingsgruppen konstaterar 11.6.2026 i sin slutrapport att om välfärdsområdet håller sig till den utveckling av nettokostnaderna som anges i ekonomiplanen under hela budgetperioden, finns förutsättningar för att både sköta de uppgifter som området har organiseringsansvar för och för att senast vid utgången av 2031 täcka det underskott som ackumulerats i balansräkningen. Utvärderingsgruppen betonar att målet för att täcka underskotten är mycket utmanande. Att lyckas med detta förutsätter att anpassningsåtgärderna vidtas långsiktigt och till fullo, så att välfärdsområdets nettokostnader hålls inom de gränser som planeringsramen kräver. Utvärderingsgruppen inser att det innebär en stor utmaning att dämpa ökningen av välfärdsområdets kostnader för den specialiserade sjukvården, något som området har begränsade möjligheter att påverka på grund av sin ringa medlemsandel i HUS-sammanslutningen. Samtidigt ska välfärdsområdet trygga basservicen för invånarna i sitt område inom de gränser för kostnadsutvecklingen som anges i den strama ekonomiplaneramen.
Finansministeriet följer under den tid åtgärdsprogrammet är i kraft upp hur programmet genomförs, särskilt utifrån hur det ackumulerade underskottet i balansräkningen och nettodriftskostnaderna utvecklas. Social- och hälsovårdsministeriet och inrikesministeriet följer inom sina respektive ansvarsområden upp hur de åtgärder och planer som rör organiseringen av tjänsterna genomförs. Finansministeriet konstaterade i sitt beslut 4.9.2026 att ett avgörande om behovet av en utredning om områdesindelningen i de välfärdsområden som omfattades av utvärderingsförfarandet i fortsättningen också kan fattas utan att ett nytt utvärderingsförfarande inleds, om de åtgärder som avses i 122 § i lagen om välfärdsområden inte har genomförts och förutsättningarna enligt 123 § 1 mom. uppfylls. Finansministeriet kan också återuppta ett sådant utvärderingsförfarande som avses i 122 § i lagen om välfärdsområden, om förutsättningarna i 123 § 1 mom. i den lagen uppfylls eller om social- och hälsovårdsministeriet lämnar ett sådant initiativ till finansministeriet som avses i 27 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård (612/2021).
I slutet av 2025 hade välfärdsområdet ett underskott utan täckning på sammanlagt 97,8 miljoner euro. Enligt prognosen i delårsrapporten 1–6/2026 kommer underskottet för 2026 att uppgå till 6,3 miljoner euro. I planeringsramen för 2027–2030 ska man kunna visa att man lyckas täcka underskotten för 2023–2025 och det eventuella underskottet för räkenskapsperioden 2026 inom den tidsram som utvärderingsgruppen förutsätter, det vill säga senast vid utgången av 2031.
Demokratitjänsternas förslag till budget för år 2027
Budgetförslaget för sektorn för demokratitjänster för år 2027 har beretts i enlighet med den ram som välfärdsområdesstyrelsen fastställt 21.5.2026. Budgetförslaget för sektorn för år 2027 stämmer överens med den godkända ramen.
Till sektorn för demokratitjänster hör välfärdsområdesvalnämnden, revisionsnämnden, välfärdsområdesfullmäktige, välfärdsområdesstyrelsen, nationalspråksnämnden, internrevisionen, nämnden för beredskap och säkerhet samt nämnden för ordnande av tjänster. Till denna helhet hör även individsektionen, rådet för personer med funktionsnedsättning, äldrerådet och ungdomsfullmäktige.
Verksamhetskostnaderna i demokratitjänsternas budgetförslag för år 2027, cirka 0,9 miljoner euro, är i linje med prognosen för år 2026 och med bokslutet för år 2025. I budgetförslaget har hänsyn tagits till den ändring som välfärdsområdesfullmäktige beslutade om (2.9.2026, § 64) avseende betalning av sammanträdesarvoden för välfärdsområdesfullmäktiges informationstillställningar. Av demokratitjänsternas verksamhetskostnader består 65 procent av sammanträdes- och årsarvoden samt internrevisionens personalkostnader. Köp av tjänster utgör cirka 16 procent av de totala verksamhetskostnaderna. Vid köp av tjänster är de största utgiftsposterna revisionsrelaterade kostnader, de förtroendevaldas resekostnader och kostnader för servering vid sammanträdena. Understöden till fullmäktigegrupperna utgör 21 procent av verksamhetskostnaderna. Övriga verksamhetskostnader utgör cirka 1 procent av alla verksamhetskostnader.
Av verksamhetskostnaderna i demokratitjänsternas budgetförslag hänför sig 44 procent till välfärdsområdesfullmäktige, 32 procent till välfärdsområdesstyrelsen, 12 procent till revisionsnämnden och resterande 12 procent till övriga organ.
Revisionsnämnden har behandlat sin budget för år 2027 vid sitt sammanträde 1.10.2026.
Koncern- och strategitjänsternas grundläggande uppgifter
Östra Nylands koncern- och strategitjänster har som grundläggande uppgift att tillhandahålla förvaltnings-, ekonomi, personal- och kommunikationstjänster samt digitala tjänster som stöder social- och hälsovårdsväsendets och räddningsväsendets tjänster och vidare att samordna utvecklandet av välfärdsområdets verksamhet och statsbidragsprojekt. Sektorn för koncern- och strategitjänster ansvarar för sin del för att de verksamhetsmässiga och ekonomiska mål som fastställts av välfärdsområdesfullmäktige och välfärdsområdesstyrelsen nås.
Koncern- och strategitjänsternas centrala mål samt strategiska prioriteringar
Inom koncerntjänsterna kommer fokus under 2027 att ligga på åtgärder som syftar till att skapa balans i ekonomin och stödja produktivitetsprogrammet. Centrala mål är att centralisera förvaltningen, stödtjänsterna och processerna, utnyttja digitaliseringen och effektivisera verksamheten. De viktigaste projekten är införandet av ett nytt ärendehanteringssystem, slutförandet av införandet av Lifecare-systemhelheten och utvecklandet av lösningar för kunskapsbaserad ledning. Samtidigt harmoniseras, automatiseras och centraliseras processerna inom personal-, ekonomi- och stödtjänsterna. I kommunikationsarbetet läggs tonvikten på utvecklandet av webbtjänsterna och den interna kommunikationen, medierelationerna samt beredskaps- och kriskommunikation. En central utmaning inom IKT-verksamheten är kostnadsbesparingarna, vilka begränsar anskaffningen av nya system och kräver en kritisk granskning av befintliga system och kontrakt.
Koncern- och strategitjänsternas förslag till budget för år 2027
Budgetförslaget för sektorn för koncern- och strategitjänster för år 2027 har beretts i enlighet med den ram som välfärdsområdesstyrelsen fastställt 21.5.2026. I sin helhet understiger sektorns budgetförslag för 2027 den godkända ramen med 0,1 miljoner euro i fråga om verksamhetsintäkterna och med cirka 0,3 miljoner euro i fråga om verksamhetskostnaderna, så med andra ord är verksamhetsbidraget 0,2 miljoner euro bättre än den givna ramen.
Skillnaden i verksamhetsintäkterna beror på att sektorn för koncern- och strategitjänster inte helt har kunnat budgetera de intäkter som förutsätts i ramen. I verksamhetsintäkterna i ramen har man inte beaktat minskningen av de externa intäkterna från förvaltningstjänsterna, något som beror på outsourcingen av kostservicen och lokalvården. Därför är det inte möjligt att komma upp till den uppsatta ramen.
Inom koncern- och strategitjänsterna kommer i budgetförslaget för år 2027 97 procent av verksamhetsintäkterna på 28 miljoner euro från interna och externa hyresintäkter och 3 procent från stöd och bidrag, varav det viktigaste är FPA-ersättningen för företagshälsovård. Av verksamhetskostnaderna på 50 miljoner euro utgör personalkostnaderna 16 procent, köp av tjänster 31 procent, material, förnödenheter och varor 1 procent samt övriga verksamhetskostnader 52 procent.
I och med outsourcingen av kostservicen och lokalvården har den interna faktureringen upphört från och med 11.5.2026, vilket innebär att det inte längre kommer att uppkomma några interna intäkter av detta slag för år 2027. Övriga intäkter har ökat med 4,9 miljoner euro jämfört med budgeten för 2026, vilket beror på att faktureringen av kundhyror har överförts från social- och hälsovårdsväsendet till fastighetstjänsterna.
När det gäller verksamhetskostnaderna blir personalutgifterna 1,3 miljoner, köp av tjänster 4,1 miljoner och material, förnödenheter och varor 1,0 miljoner euro lägre än i budgeten för 2026. Förändringarna kan till stor del förklaras av de fördelar som uppnås genom den fullständiga outsourcingen av kostservicen och lokalvården, även om lönerna samtidigt stiger med i genomsnitt 3,7 procent jämfört med 2026. Dessutom uppstår ytterligare besparingar i synnerhet i personalförmåner och IKT-kostnader. Övriga verksamhetskostnader ökar 3,6 miljoner euro jämfört med budgeten för 2026. Skillnaden mellan budgetarna för innevarande och kommande år beror på att kostnaderna för hyrorna för boende har flyttats från social- och hälsovårdsväsendet till koncerntjänsternas fastighetstjänster.
De åtgärder som ingår i produktivitetsprogrammet har beaktats i budgetförslaget för koncerntjänsterna till ett belopp av dryga 1,0 miljoner euro för år 2027. Sparåtgärderna i produktivitetsprogrammet består huvudsakligen av nedskärningar i personalförmånerna och införandet av klient- och patientdatasystem.