Välfärdsområdesstyrelsen, möte 27-06-2024

Beskrivning

Beredning och tilläggsuppgifter:
Maritta Koskinen, resultatenhetschef (tjänster för personer med funktionsnedsättning)
fornamn.efternamn(at)itauusimaa.fi

Ledamoten i välfärdsområdesfullmäktige Johanna Aaltonen har 12.12.2023 lagt fram en motion om utvecklingsstördas rätt till ett belopp för personligt bruk. Det finns i lagen inget åliggande angående storleken på ett sådant belopp för personligt bruk, men summan ska enligt lag vara större än beloppet för personligt bruk för personer i anstaltsvård, som är 112 euro. Enligt motionen skulle välfärdsområdet kunna fastställa ett belopp för personligt bruk i syfte att främja likvärdighet och enhetlighet i linje med servicestrategin.

I boendeservice för utvecklingsstörda bor personer vars tjänster har ordnats i enlighet med klienternas behov. Enheterna har profilerats på basis av klienternas behov av vård och handledning. Hos personer i boendeservice för utvecklingsstörda varierar storleken på det belopp som återstår för personligt bruk, beroende på personernas serviceprodukt och vårdtyngdsklass. Det belopp som de har till sitt förfogande för personligt bruk är beroende av klientens förmåner och hyrans och måltidsavgiftens storlek samt storlekeken på ersättningen för uppehälle.

Klienten har rätt till FPA:s förmåner och ersättningar såsom pension, bostadsbidrag, vårdbidrag och specialvårdspenning, rehabiliteringspenning, rehabiliteringspenning för unga och möjlighet att få stöd för läkemedelsersättningar och resekostnader. Personer som deltar i arbetsverksamhet har rätt till en liten arbetsersättning. För inkomsternas del finns det variation i storleken på förmånerna och i fråga om rätten till olika slags förmåner, till exempel vårdbidrag. Bostadsbidraget kompenserar en viss del av hyran, och återstoden betalas med medel ur övriga förmåner som personen erhåller. För en del boende i boendeservice kan det belopp som återstår för personligt bruk vara litet.

Klientavgifterna i boendeservice för personer med funktionsnedsättning utgörs av måltidsavgift och ersättning för uppehälle. Storleken på måltidsavgiften och ersättningen för uppehälle fastställs årligen av välfärdsområdesfullmäktige. Beslutet om avgifterna justeras varje år. Klienten betalar för måltider och erlägger ersättning för uppehälle på basis av användning. Hyran är inte en del av klientavgifterna.

I fråga om klienter vars boendeservicebeslut har fattats med stöd av handikappservicelagen eller lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda kan man inte ta ut en klientavgift på basis av klientavgiftslagen. Det är möjligt att fastställa en klientavgift för boendeservice som tillhandahålls på basis av socialvårdslagen. I så fall ska 167 euro /månad (2022) återstå som belopp för personligt bruk. Det är ur den synvinkeln besvärligt att fastställa ett belopp för personligt bruk då det gäller boendeservice för personer med funktionsnedsättning. I och med att en klientavgift inte kan fastställas med stöd av lagen kan klienten och dennes intressebevakare ansöka om att avgiften ska nedsättas eller avskrivas.

Beskrivning

Beredning och tilläggsuppgifter:
Maritta Koskinen,​ resultatenhetschef (tjänster för personer med funktionsnedsättning)
fornamn.efternamn(at)itauusimaa.fi

Beskrivning

Beredning och tilläggsuppgifter:
Ilona Koskenniemi, ansvarsområdesdirektör (familje- och socialtjänster)
Maritta Koskinen,​ resultatenhetschef (tjänster för personer med funktionsnedsättning)
fornamn.efternamn(at)itauusimaa.fi

Ledamoten i välfärdsområdesfullmäktige Johanna Aaltonen har 12.12.2023 lagt fram en motion om utvecklingsstördas rätt till ett belopp för personligt bruk. Enligt motionen skulle välfärdsområdet kunna fastställa ett belopp för personligt bruk i syfte att främja likvärdighet och enhetlighet i linje med servicestrategin.

I boendeservice för utvecklingsstörda bor personer vars tjänster har ordnats i enlighet med klienternas behov och terapeutiska behov. Enheterna har profilerats på basis av klienternas behov av vård och handledning. Klientavgifterna i boendeservice för utvecklingsstörda utgörs av måltidsavgift och ersättning för uppehälle. Storleken på måltidsavgiften och ersättningen för uppehälle fastställs årligen av välfärdsområdesfullmäktige. Beslutet om avgifterna justeras varje år. Klienten betalar för måltider och erlägger ersättning för uppehälle på basis av användning. Hyran är inte en del av klientavgifterna. Det belopp som klienten har till sitt förfogande för personligt bruk är beroende av hans eller hennes förmåner och hyrans och måltidsavgiftens storlek samt storlekeken på ersättningen för uppehälle. Innehållet i ersättningen för uppehälle och prissättningen samt måltidsavgiften har fastställts för år 2024 av Östra Nylands välfärdsområdesfullmäktige 12.12.2023 (§ 139).

I 4 § i klientavgiftslagen finns en förteckning över avgiftsfri socialservice. Det anges i 1 mom. 2 punkten i nämnda bestämmelse att specialomsorger enligt lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/77) och transport enligt 39 § i lagen är avgiftsfria. Enligt samma bestämmelse kan för en utvecklingsstörds uppehälle dock uppbäras en avgift frånsett partiellt uppehälle för barn som inte fyllt 16 år och partiellt uppehälle för barn som får undervisning enligt 28 § i nämnda lag; till utgången av det läsår då han fyller 16 år. Detta innebär i fråga om boendeservice inom specialomsorgerna att själva servicen är avgiftsfri, men att man kan ta ut en avgift av klienten för sedvanliga kostnader för boende och kost samt för andra sedvanliga utgifter. Även om det beträffande avgiften för uppehälle är fråga om sedvanliga kostnader, tillämpas på avgiften för uppehälle de allmänna bestämmelser i klientavgiftslagen som gäller alla avgifter, såsom regelverket om indrivning av avgiften samt nedsättning och efterskänkande av avgiften.

Begreppen uppehälle och partiellt uppehälle har inte definierats i lagstiftningen om klientavgifter. Efterlevnad av normalitetsprincipen har ansetts förutsätta att en avgift kan tas ut för sedvanliga boende- och kostutgifter och för andra motsvarande sedvanliga utgifter då klientens boende sker genom boendeservicens försorg. För en tjänst som behövs på grund av ett handikapp får det inte tas ut någon avgift. På basis av vedertagen uppfattning och även förvaltningsdomstolarnas avgöranden har det ansetts att uppehället omfattar alla sedvanliga kostnader för boende och kost samt andra motsvarande sedvanliga utgifter som personen orsakas oberoende av sin utvecklingsstörning. Till uppehälle hör kostnader som alla måste betala för att leva. Inom boendeservice kan som uppehälle betraktas kostnader för boende och kost samt för andra utgifter som uppehället orsakar. Sådana kostnader är utgifter för tjänster (t.ex. städning, klädvård, bastu) och förnödenheter (t.ex. hygienartiklar samt städredskap och -tillbehör) som klienten använder. För vård, omsorg och handledning som utvecklingsstörda ges i form av specialomsorger får det inte tas ut någon avgift.

Klienten har rätt till FPA:s förmåner och ersättningar såsom pension, bostadsbidrag, vårdbidrag och specialvårdspenning, rehabiliteringspenning, rehabiliteringspenning för unga och möjlighet att få stöd för läkemedelsersättningar och resekostnader. Personer som deltar i arbetsverksamhet har rätt till en liten arbetsersättning. För inkomsternas del finns det variation i storleken på förmånerna och i fråga om rätten till olika slags förmåner, till exempel vårdbidrag. Klienten ingår ett hyresavtal för bostaden och betalar hyra enligt avtalet. Hyran är på så sätt en separat avgift och ingår inte i avgiften för uppehälle. För att betala hyran kan klienten få bostadsbidrag eller bostadsbidrag för pensionstagare från FPA. Bostadsbidraget kompenserar en viss del av hyran, och återstoden betalas med medel ur övriga förmåner som personen erhåller.

I 7 c § i klientavgiftslagen föreskrivs om avgifter för långvarigt serviceboende med heldygnsomsorg, långvarig familjevård och långvarig sluten vård. Denna bestämmelse gäller avgifter som grundar sig på klientens inkomster. I fråga om dessa avgifter har det föreskrivits om ett belopp för personligt bruk som klienten ska ha till sitt förfogande. Dessa bestämmelser är emellertid inte tillämpbara på avgifter för specialomsorgstjänster. I fråga om specialomsorger finns det inte bestämmelser i klientavgiftslagen om storleken på det belopp som klienten ska ha till sitt förfogande för personligt bruk. Beloppet för personligt bruk är avsett att täcka klientens sådana personliga utgifter som inte ingår i tjänsten. Även om beloppet för personligt bruk inte i sig gäller avgiften för uppehälle, kan storleken på beloppet för personligt bruk enligt klientavgiftslagen anses vara riktgivande även här.

I 11 § i klientavgiftslagen föreskrivs om nedsättning och efterskänkande av avgift. Nedsättning och efterskänkande av avgift prioriteras i förhållande till utkomststöd enligt lagen om utkomststöd. I lagen åläggs välfärdsområdet en ovillkorlig skyldighet att nedsätta eller efterskänka en avgift för socialvårdsservice till den del förutsättningarna för personens eller familjens försörjning eller förverkligandet av personens lagstadgade försörjningsplikt äventyras av att avgiften tas ut. Välfärdsområdet kan dessutom besluta att nedsätta eller efterskänka även andra avgifter än de ovan nämnda. Välfärdsområdet ska informera klienten om nedsättning och efterskänkande av avgift, och informationen ska ges så att klienten förstår dess innehåll, och klienten ska ges information om var han eller hon kan få ytterligare upplysningar i ärendet. Klientavgifterna kan nedsättas eller helt efterskänkas utifrån en behovs- och situationsbedömning från fall till fall.

I välfärdsområdets anvisning om klientavgifter kan man i fråga om andra tjänster besluta om det belopp som ska ställas till förfogande för personligt bruk. Man kan till exempel bestämma hurudant belopp för personligt bruk som en specialomsorgsklient inom boendeservicen ska ha till sitt förfogande. Ifall ett sådant beslut fattas, ska man definiera hur beloppet för personligt bruk ska beräknas samt vilka inkomster och vilka utgifter som ska beaktas. Ifall det i välfärdsområdets anvisning har fattats beslut om beloppet för personligt bruk, ska man emellertid alltid beakta klientens enskilda situation och vid behov tillämpa bestämmelserna i 11 § i klientavgiftslagen om nedsättning eller efterskänkande av avgiften.

Antalet klientplatser för utvecklingsstörda inom verksamheten i egen regi är 202. Om det fastställs att klientens belopp för personligt bruk ska vara 182 euro/månad, så skulle det innebära efterskänkande av ersättningar för uppehälle och en sänkning av måltidsersättningarna från nuvarande 20 euro till en betydligt lägre summa. Kostnadsmässigt innebär detta i fråga om ersättningar för uppehälle, om ersättningen för uppehälle i genomsnitt vore 40 euro/månad, på årsnivå ca 100 000 euro (96 960 euro).

År 2024 är det belopp för personligt bruk som ställs till klientens förfogande inom serviceboende med heldygnsomsorg och långvarig familjevård minst 182 euro per månad. Dessa definitioner gäller inte boendeservice inom handikappservicen, utan beloppet för personligt bruk kan fastställas på något annat sätt. Eftersom klientavgiften i handikappservicens boende inte kan fastställas utifrån beloppet för personligt bruk, ska beloppet för personligt bruk fastställas enligt prövning. I Östra Nylands välfärdsområde skulle summan vara 441 168 euro/år.

För att förbättra välfärdsområdets ekonomiska situation pågår ett produktivitetsprogram. Att upprätthålla lagstadgade funktioner är redan i sig en betydande utmaning som kräver betydande resurser. Som tjänstemän är det vår uppgift att överväga olika alternativ, men införandet av denna typ av diskretionärt driftskapital är för närvarande inte aktuellt på grund av den strama ekonomiska situationen.