Välfärdsområdesfullmäktige, möte 12-12-2023

Beskrivning

Beredning och ytterligare uppgifter: välfärdsområdesdirektör Max Lönnqvist, 
fornamn.efternamn(at)itauusimaa.fi

Välfärdsområdesfullmäktige godkände vid sitt sammanträde 13.12.2022 välfärdsområdets budget för år 2023. Enligt prognosen skulle årsbidraget under budgetåret 2023 uppgå till -26,5 miljoner euro. Att täcka det underskott som uppstår i år och under de år som ingår i ekonomiplanen kräver sådana ändringar i verksamheten som är ägnade att bromsa upp den uppskattade kostnadsökningen. Målet med det produktivitetsprogram som nu håller på att utarbetas är att fastställa produktivitetsåtgärder för balansering av ekonomin fram till år 2026. 

Produktivitetsprogrammet har beretts under sommaren och hösten 2023. I och med det arbete som utförts har man identifierat centrala produktivitets- och moderniseringsobjekt samt utformat åtgärder för att främja dessa. En utomstående expert, Nordic Healthcare Group (NHG), har stött välfärdsområdet i beredningen. 

Genom intervjuer och ett omfattande arbete i workshoppar identifierades olika slags moderniserings- och produktivitetsåtgärder. Utkastet till produktivitetsprogram är strukturellt indelat i sju produktivitetsspetsar, under vilka 30 produktivitetsobjekt sorterar. Varje produktivitetsobjekt innefattar en eller flera produktivitetsåtgärder, vars syfte är att beskriva de konkreta projekt eller handlingar genom vilka den förändring som beskrivs i produktivitetsobjektet omsätts i praktiken. Det har identifierats allt som allt nästan 200 sådana produktivitetsåtgärder. 

Produktivitetsspetsarna är: 

1. Utvecklande av servicestrukturen med hjälp av verksamhetsstyrning och serviceintegration 

2. Förebyggande serviceutbud som främjar hälsa och välfärd 

3. Mångsidigt servicenätverk som svarar mot befolkningens behov 

4. En mångsidig produktionsstruktur som betjänar helheten samt en upphandlingskompetens som stöder en sådan produktionsstruktur 

5. En välmående personal – en uppskattad arbetsgivare 

6. Utvecklande av kunskapsbaserad ledning vid välfärdsområdet 

7. En helhet av stödtjänster som stöder kärnverksamheten 
    

Det uppskattas preliminärt att de sju produktivitetsspetsarna i produktivitetsprogrammet ger en sammanlagd kostnadsnytta på ungefär 28 miljoner euro fram till år 2026. Uppskattningen innefattar också åtgärder för att på kort sikt skära i kostnaderna i syfte att hejda kostnadsökningen. 

Utkastet till produktivitetsprogram föreligger som bilaga. 

Beskrivning

Beredning och tilläggsuppgifter:
välfärdsområdesdirektör Max Lönnqvist
fornamn.efternamn(at)itauusimaa.fi

Östra Nylands välfärdsområde började i mars 2023 utarbeta ett produktivitetsprogram för välfärdsområdet för åren 2023–2026. Produktivitetsprogrammet beskriver medel att anpassa ekonomin och verksamheten. Anpassningsåtgärder måste vidtas på grund av att välfärdsområdet ålagts en skyldighet att få sin ekonomi i balans under en tre års period.

Produktivitetsprogrammet bereddes våren och hösten 2023 så att man på bred front engagerade välfärdsområdets ledning, de politiska beslutsfattarna och personalen. Målet var att sammanställa en beskrivning av mål och åtgärder som svarar mot östnylänningarnas behov och som skulle läggas till grund för arbetet med att täcka välfärdsområdets underskott och förbättra dess produktivitet.

Utgångspunkterna för utvecklandet av välfärdsområdets produktivitet är utmanande. Östra Nylands kostnader för social- och hälsovård är de tredje minsta i landet, och i många avseenden är produktionen av social- och hälsovård högklassig om man ser till data som bygger på nationella indikatorer. Det regionala och funktionella integrationsarbetet håller emellertid endast på att börja, och välfärdsområdets budget för det första verksamhetsåret visar ett underskott på 27,5 miljoner euro.

Med produktivitetsprogrammet strävar man efter att täcka underskottet på ett systematiskt sätt

Produktivitetsprogrammets omfattning är fullt ut 28 miljoner euro så att programmet ger en nytta som täcker underskottet i välfärdsområdets ekonomi under de därpå följande tre åren. Produktivitetsprogrammets potentiella kostnadsnytta ökar för varje år, ju längre man kommer med åtgärderna: Det första året är sparpotentialen cirka 7 miljoner euro. Det andra året dämpar produktivitetsprogrammet välfärdsområdets kostnadsutveckling till ett värde av 11 miljoner euro, och det tredje året med 10 miljoner euro.

Produktivitetsprogrammet är strukturellt indelat i sju produktivitetsspetsar, under vilka 30 produktivitetsobjekt sorterar. Varje produktivitetsobjekt innefattar en eller flera produktivitetsåtgärder, vars syfte är att beskriva de konkreta projekt eller handlingar genom vilka den förändring som beskrivs i produktivitetsobjektet omsätts i praktiken. Närmare 200 produktivitetsåtgärder har konstaterats i beredningen. Produktivitetsspetsarna är:

1. Utvecklande av servicestrukturen med hjälp av verksamhetsstyrning och serviceintegration
2. Förebyggande serviceutbud som främjar hälsa och välfärd
3. Mångsidigt servicenätverk som svarar mot befolkningens behov
4. En mångsidig produktionsstruktur som betjänar helheten samt en upphandlingskompetens som stöder en sådan produktionsstruktur
5. En välmående personal – en uppskattad arbetsgivare
6. Utvecklande av kunskapsbaserad ledning vid välfärdsområdet
7. En helhet av stödtjänster som stöder kärnverksamheten

Produktivitetsprogrammet innehåller en beskrivning av beredningens centrala delar, åtgärdsförslag som syftar till att förbättra produktiviteten, uppskattningar av den potentiella kostnadsinbesparingen, av den tidsperiod då omställningen ska genomföras och av svårighetsgraden för genomförandet av omställningarna under åren 2023–2026. Produktivitetsprogrammet har som central tanke en behärskad omställning av verksamheten så att man ska kunna trygga lagstadgad basservice av god kvalitet samt goda förutsättningar för att utföra arbete.

Ifall de produktivitetsobjekt och åtgärder som definierats som primära i produktivitetsprogrammet (åtgärderna i korg A) inte bidrar till tillräckligt stora inbesparingar eller om de omsätts i praktiken alltför långsamt, kan man bli tvungen att tillgripa också andra preliminärt konstaterade medel (korgarna B och C). De är emellertid åtgärder som kommer i sista hand och som man tillgriper enbart om balanseringsmålet inte ser ut att uppfyllas.

Verkställandet av produktivitetsprogrammet startar efter att beslut om programmet fattats

Produktivitetsprogrammet är innehållsmässigt mångsidigt och ambitiöst samt täcker välfärdsområdets alla funktioner. Beredningen av produktivitetsprogrammet är arbetets första skede. Att man ska lyckas med produktivitetsprogrammets målsättningar förutsätter att genomförandet planeras mera detaljerat med avseende på tidsplan, resurstilldelning och ansvarsfördelning. Dessutom bör det inrättas en omställningsorganisation som verkställer åtgärderna och som följer upp hur de avancerar. Hela personalen måste binda upp sig för genomförandet av omställningen. Det är också viktigt att identifiera produktivitetsprogrammets viktigaste beroendeförhållanden. Upprättandet av ett program för verkställandet av produktivitetsprogrammet startar efter att beslut om produktivitetsprogrammet fattats.

Välfärdsområdesstyrelsen beslutade 12.10.2023 (§ 262) be nämnderna och påverkansorganen avge utlåtanden om utkastet senast 13.11.2023. Utlåtandena föreligger som bilaga.

Beslut om produktivitetsprogrammet fattas av välfärdsområdesfullmäktige 14.12.2023, vilket föregås av välfärdsområdesstyrelsens behandling 23.11.2023. I beredningen av produktivitetsprogrammet har man också beaktat den innehållsmässiga samordningen med välfärdsområdets budget för år 2024. Ärendet har behandlats i välfärdsområdets samarbetsorgan 20.11.2023.