Beskrivning
Beredning och upplysningar:
ekonomidirektör Minna Sevón
förnamn.efternamn(at)itauusimaa.fi
Det föreskrivs i 115 § i lagen om välfärdsområden (611/2021) att välfärdsområdesfullmäktige före utgången av varje år ska godkänna en budget för välfärdsområdet för det följande kalenderåret samt en ekonomiplan för minst tre år. Budgetåret är ekonomiplanens första år. I anslutning till budgeten för år 2027 och ekonomiplanen för åren 2027–2030 upprättas också en investeringsplan. Dessutom ska den innehålla en redogörelse för hur finansieringsbehovet ska täckas.
I ekonomiplanen godkänns målen för välfärdsområdets verksamhet och ekonomi, vilka ska stämma överens med välfärdsområdesstrategin. Ekonomiplanen ska upprättas så att den är i balans eller uppvisar ett överskott senast vid utgången av det andra året efter budgetåret. Ett underskott i balansräkningen ska täckas inom två år från ingången av det år som följer efter det att bokslutet fastställdes.
Finansministeriet inledde ett utvärderingsförfarande för Östra Nylands välfärdsområde den 17 juni 2025 på grund av områdets mycket svaga ekonomiska situation. Utvärderingsgruppens uppgift var att tillsammans med Östra Nylands välfärdsområde utarbeta åtgärdsförslag som syftar till att sanera ekonomin i området och trygga servicen och som ska behandlas i välfärdsområdesfullmäktige.
Välfärdsområdesfullmäktige godkände budgeten och ekonomiplanen för åren 2026–2028 samt ett produktivitetsprogram på 41,9 miljoner euro för åren 2026–2029 den 17 december 2025 (§ 93). Åtgärdsprogrammet för utvärderingsförfarandet bygger dessutom på den ekonomiska planramen för åren 2027–2030, som välfärdsområdesstyrelsen godkände den 21 maj 2026 (§ 137) och som välfärdsområdesfullmäktige förbinder sig att följa den 2 september 2026 (§ 57) som en del av godkännandet av utvärderingsgruppens slutrapport. Programmet omfattar redan beslutade anpassnings-, utvecklings- och effektiviseringsåtgärder under beredning, samt definierar hur underskotten ska täckas och hur nettodriftskostnaderna ska utvecklas.
I sin slutrapport den 11 juni 2026 konstaterade utvärderingsgruppen att de underskott som ackumulerats under åren 2023–2026 kan täckas före slutet av 2031, om anpassningsåtgärderna genomförs på lång sikt och fullt ut samt om ökningen av nettokostnaderna fortsätter inom ramarna för den planerade prognosen. Utvärderingsgruppen inser att det innebär en stor utmaning att dämpa ökningen av välfärdsområdets kostnader för den specialiserade sjukvården, något som området har begränsade möjligheter att påverka på grund av sin ringa medlemsandel i HUS-sammanslutningen. Andra viktiga risker som hör till genomförandet av anpassningsåtgärderna är kopplade till befolkningsstrukturen och förändringar i statens finansieringsmodell. Välfärdsområdet ska trygga basservicen för invånarna i sitt område inom de gränser för kostnadsutvecklingen som anges i den strama ekonomiplaneramen.
Enligt 124 § i lagen om välfärdsområden innebär inledandet av ett utvärderingsförfarande en begränsning av välfärdsområdets beslutanderätt. Syftet med begränsningen är att förhindra att den ekonomiska situationen i området försämras under utvärderingsgruppens arbete och att säkerställa att de åtgärdsförslag som utvärderingsgruppen lägger fram följs under hela den tid som åtgärdsprogrammet gäller. Välfärdsområdet får inte fatta beslut som har betydande långsiktiga negativa effekter på välfärdsområdets ekonomi eller som strider mot åtgärdsförslag som lagts fram av utvärderingsgruppen. Sådana beslut får endast fattas om det inte är möjligt att senarelägga beslutet av tvingande skäl eller på grund av ärendets brådskande natur. Sådana beslut ska delges finansministeriet. Finansministeriet har rätt att framställa en begäran om omprövning eller anföra besvär över besluten.
Finansministeriet följer under den tid åtgärdsprogrammet är i kraft upp hur programmet genomförs, särskilt utifrån hur det ackumulerade underskottet i balansräkningen och nettodriftskostnaderna utvecklas. Social- och hälsovårdsministeriet och inrikesministeriet följer inom sina respektive ansvarsområden upp hur de åtgärder och planer som rör organiseringen av tjänsterna genomförs. Finansministeriet konstaterade i sitt beslut 4.9.2026 att ett avgörande om behovet av en utredning om områdesindelningen i de välfärdsområden som omfattades av utvärderingsförfarandet i fortsättningen också kan fattas utan att ett nytt utvärderingsförfarande inleds, om de åtgärder som avses i 122 § i lagen om välfärdsområden inte har genomförts och förutsättningarna enligt 123 § 1 mom. uppfylls. Finansministeriet kan också återuppta ett sådant utvärderingsförfarande som avses i 122 § i lagen om välfärdsområden, om förutsättningarna i 123 § 1 mom. i den lagen uppfylls eller om social- och hälsovårdsministeriet lämnar ett sådant initiativ till finansministeriet som avses i 27 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård (612/2021).
I slutet av 2025 hade välfärdsområdet ett underskott utan täckning på sammanlagt 97,8 miljoner euro. Enligt prognosen i delårsrapporten 1–6/2026 kommer underskottet för 2026 att uppgå till 6,3 miljoner euro. I budgeten 2027 och ekonomiplanerna 2027–2030 ska man kunna visa att man lyckas täcka underskotten för 2023–2025 och underskottet för räkenskapsperioden 2026 inom den tidsram som utvärderingsgruppen förutsätter, det vill säga senast vid utgången av 2031.
Omgivningens inverkan på verksamheten och de mest betydande riskerna i ekonomiplanen
Ekonomiplanen är förknippad med avsevärd osäkerhet i fråga om den statliga finansieringens tillräcklighet. Den statliga finansieringen i budgetförslaget för år 2027 grundar sig på uppgifter som finansministeriet offentliggjorde den 21 september 2026. Finansieringen för åren 2028–2030 grundar sig på uppgifter som offentliggjordes den 30 april 2026. Finansministeriet offentliggör uppdaterade finansberäkningar den 22 oktober 2026, vilket innebär att statens finansiering i denna fas av budgetförberedelserna fortfarande är osäker.
Dessutom ger finansieringen av den specialiserade sjukvården enligt HUS-organiseringsavtalet upphov till en risk för år 2027 i social- och hälsovårdsväsendets budget. Det förs diskussioner om den ramnivå som HUS-sammanslutningens stämma beslutade om i juni 2026 i och med ökningen av den sammanlagda statliga finansiering som de nyländska välfärdsområdena och Helsingfors får. Kostnadsökningen för den specialiserade sjukvården år 2027 jämfört med budgeten för 2026 uppgår till 3,4 %. Välfärdsområdet borde lyckas sänka sina nettodriftskostnader kraftigt, så att förändringen år 2027 jämfört med 2026 skulle bli -0,5 %.
Inom social- och hälsovårdsväsendet råder det fortfarande personalbrist inom vissa yrkesgrupper, även om situationen har förbättrats jämfört med tidigare år. På hösten 2026 var bristen på egen personal i social- och hälsovårdsväsendet betydligt mindre än året innan. Trots detta måste personalbristen avhjälpas med bemanningspersonal ännu år 2027, så den ekonomiska risk som är förknippad med anlitandet av inhyrd arbetskraft försvinner inte helt. Rekryteringssvårigheter förekommer särskilt beträffande personal inom vård- och omsorgssektorn samt läkare.
I synnerhet i små enheter är personalriskerna förknippade med personberoende, vilket kan medföra operativ sårbarhet. Tillgång till kompetent, yrkeskunnig och utbildad personal är en central förutsättning för säkerställande av servicens kvalitet och kontinuitet. I synnerhet personalomsättningen bland cheferna utgör en betydande risk för att verksamheten ska vara följdriktig, för informationsflödet och för den operativa kontinuiteten Hanteringen av dessa risker förutsätter systematisk ledning av personalresurserna, säkerställande av kompetensen samt engagemang från chefernas sida och att cheferna får stöd.
Budgeten och ekonomiplanen 2027–2030
Välfärdsområdesstyrelsen godkände budgetramen för åren 2027–2030 den 21 maj 2026. Välfärdsområdesfullmäktige förband sig till budgetramen den 2 september 2026 som en del av godkännandet av utvärderingsgruppens slutrapport. Välfärdsområdesstyrelsen fungerar som nämnd för demokratitjänster samt koncern- och strategitjänster. Den behandlade budgetförslagen för år 2027 vid sitt sammanträde 8.10.2026. 2027 års budgetförslag för demokratitjänsterna ligger i linje med den ram som det fattats beslut om. Demokratitjänsterna föreslås ha ett verksamhetsbidrag på högst -873 000 euro netto i budgeten för år 2026. I koncern- och strategitjänsternas budgetförslag för år 2026 ligger verksamhetsintäkterna 0,1 miljoner euro under den godkända ramen och verksamhetsutgifterna cirka 0,3 miljoner under den godkända ramen, så med andra ord är verksamhetsbidraget 0,2 miljoner euro bättre än den fastslagna ramen. Det föreslås att koncern- och strategitjänsternas budget för år 2027 (innefattande externa och interna poster) ska ha ett verksamhetsbidrag på högst -23 153 000 euro netto.
Budgetförslaget avseende räddningsväsendets sektor år 2027 ligger i fråga om verksamhetsintäkterna cirka 1,1 miljoner euro och i fråga om verksamhetskostnaderna 1,5 miljoner euro över den godkända ramen, så med andra ord är det fråga om en försämring på 0,4 miljoner euro jämfört med rambeslutet. Nämnden för beredskap och säkerhet stannade vid sitt sammanträde 29.9.2026 för att föreslå välfärdsområdesstyrelsen och vidare välfärdsområdesfullmäktige för godkännande ett verksamhetsbidrag (innefattande externa och interna poster) på högst -13 193 000 euro netto i budgeten för år 2027.
Social- och hälsovårdsväsendets budgetförslag ligger för verksamhetsintäkternas del 1,4 miljoner euro under ramen och överstiger den godkända ramen med cirka 3,6 miljoner euro i fråga om verksamhetskostnaderna, så med andra ord är verksamhetsbidraget 5,0 miljoner euro svagare än i den av välfärdsområdesstyrelsen fastslagna ramen. Nämnden för ordnande av tjänster stannade vid sitt sammanträde 7.10.2026 för att föreslå välfärdsområdesstyrelsen och vidare välfärdsområdesfullmäktige för godkännande ett verksamhetsbidrag (innefattande externa och interna poster) på högst -406 258 000 euro netto i budgeten för år 2027.
Som helhet betraktat kommer välfärdsområdets budgetförslag för år 2027 för verksamhetsbidragets del att bli 5,2 miljoner euro svagare än den ram som välfärdsområdesstyrelsen slagit fast. Dessutom blev den statliga finansieringen, enligt den finansieringsberäkning som finansministeriet offentliggjorde den 21.9.2026, 0,6 miljoner euro lägre än i finansieringsberäkningen från den 30.4.2026.
Eftersom det beredda budgetförslaget avviker från rambeslutet med 5,6–5,7 miljoner euro och ligger under den tillväxtkurva för nettodriftskostnaderna som godkändes i utvärderingsförfarandet för år 2027, beslöt välfärdsområdesstyrelsen den 24 september 2026 att inleda samarbetsförhandlingar med anställda inom hela välfärdsområdet om eventuella åtgärder inom ramen för programmet för balansering av ekonomin, vilka kan få konsekvenser för de anställda. De eurobelopp som avser effektivitetsförslag och som ska behandlas inom ramen för samarbetet har inte tagits med i budgetförslaget för 2027.
Personalplan och personalutgiftsplan
Utgångspunkten för personalplaneringen i budgeten för år 2027 är en personalstruktur som motsvarar servicebehovet inom välfärdsområdet, en balansering av ekonomin samt hänsyn till effekterna av de pågående samarbetsförhandlingarna. Vid planeringen av personalresurserna betonas ett ändamålsenligt utnyttjande av de befintliga anställda, intern rörlighet bland de anställda, riktad kompetens samt en kritisk utvärdering av nya befattningar och tjänster. Nya befattningar eller tjänster får endast framföras om de är nödvändiga och motiverade med tanke på den lagstadgade verksamheten, kontinuiteten i tjänsterna eller övergripande ekonomiska besparingar.
I välfärdsområdet pågår samarbetsförhandlingar som gäller hela personalen, som en del av förberedelserna inför 2027 års budget och balansering av ekonomin. De eventuella åtgärderna med konsekvenser för personalen som behandlas under förhandlingarna kan leda till en mer detaljerad personalplanering i takt med att budgetprocessen fortskrider. Arbetsgivaren ska vid förberedelserna inför förändringarna se till att skyldigheterna kring samarbete, omplacering och eventuell återanställning beaktas på behörigt sätt.
Den 30 september 2026 hade Östra Nylands välfärdsområde totalt 2 295 anställda i ett ordinarie anställningsförhållande eller på visstid. Vid motsvarande tidpunkt den 30 september 2025 var antalet anställda 2 573. Antalet anställda minskade med 278 personer, dvs. 10,8 procent jämfört med året innan. Av anställningsförhållandena var 83,9 % fasta anställningar och 16,1 % visstidsanställningar. Av personalen har 73 procent finska som modersmål och 27 procent svenska som modersmål.
Antalet budgeterade personer är högst inom familjetjänster och sociala tjänster, sammanlagt 726 årsverken. I budgeten har 705 årsverken avsatts för tjänster till äldre och 484 årsverken för gemensamma hälso- och sjukvårdstjänster. I budgeten har 189 årsverken avsatts för räddningstjänsterna och 105 årsverken för koncern- och strategitjänsterna. En (1) heltidsanställd arbetar vid demokratitjänsten.
Investeringsplan och finansiering av investeringar
Finansministeriet beviljade inte välfärdsområdet någon fullmakt att uppta lån för år 2027, vilket innebär att det inte är möjligt att investera enligt den ursprungliga planen under 2027. Välfärdsområdesfullmäktige godkände den reviderade investeringsplanen för åren 2027–2030 den 10 juni 2026, § 49.
I den reviderade investeringsplanen för social- och hälsovårdsförvaltningen för åren 2027–2030 uppgår det totala beloppet för investeringar som görs i den egna balansräkningen till 6,7 miljoner euro. Investeringsplanen för 2027 omfattar anskaffning av ett klient- och patientinformationssystem, för vilket ett lånebeslut beviljades år 2023.
I räddningsväsendets reviderade investeringsplan 2027–2030 är det sammanlagda värdet av de investeringar som bokförs i den egna balansräkningen 9,4 miljoner euro, och de investeringar som bokförs som nettoinvesteringar uppgår till 8,8 miljoner euro. År 2027 fortsätter projektet med röjningsenheten, som genomförs med stöd från Europeiska fonden för inre säkerhet (ISF). Övriga planerade investeringar skjuts upp med ett år.