Välfärdsområdesstyrelsen, möte 14-11-2024

Dagordningen är verifierad

§ 251 Rättelseyrkande i ett ärende som gäller uppsägning

IUHVADno-2024-4151

Beskrivning

Beredning och tilläggsuppgifter: 
personaldirektör Anu Rautiainen
jurist Janina Luminto
fornamn.efternamn(at)itauusimaa.fi

 

Till välfärdsområdets registratorskontor har 5.11.2024 inkommit en begäran om omprövning som gäller ett tjänsteinnehavarbeslut fattat av resultatenhetschef Nina Moisander 1.11.2024 (§ 5) i ett uppsägningsärende (IUHVADno-2024–4151). Tjänsteinnehavarbeslutet och begäran om omprövning bifogas.

I 139 § i lagen om välfärdsområden (611/2021) föreskrivs om förfarandet vid begäran om omprövning. Den som är missnöjd med ett beslut av välfärdsområdesstyrelsen, en nämnd eller deras sektioner eller en myndighet som lyder under dem får begära omprövning av beslutet. Begäran om omprövning ska behandlas skyndsamt. Omprövning av ett beslut av välfärdsområdesstyrelsen, en nämnd eller deras sektioner eller en underlydande myndighet begärs hos organet i fråga.

Begäran om omprövning har inkommit till välfärdsområdets registratorskontor inom utsatt tid för begäran om omprövning och ska därigenom tas upp till behandling.

Då välfärdsområdesstyrelsen behandlar begäran om omprövning är den bunden av de laglighets- och ändamålsenlighetsyrkanden som framställts i begäran om omprövning. Välfärdsområdesstyrelsen kan följaktligen inte behandla ärendet i egenskap av ärende angående omprövningsbegäran ur en vidare synvinkel än så.

Vid behandlingen av ärendet ska välfärdsområdesstyrelsen bedöma juridiska fel som anförs i begäran om omprövning och bedöma de ändamålsenlighetsgrunder som anförs i begäran om omprövning.

Efter att ha upptagit ärendet angående begäran om omprövning till behandling kan välfärdsområdesstyrelsen ändra det förvaltningsbeslut som fattats, upphäva förvaltningsbeslutet eller avslå begäran om omprövning.

Yrkande som framförs av den som framställt begäran om omprövning:

Den som framställt begäran om omprövning yrkar att Östra Nylands välfärdsområde upphäver beslutet om uppsägning av tjänsteförhållandet. Till följd av upphävandet bör tjänsten i fråga återställas till den som framställt begäran om omprövning och skötseln av tjänsten bör anses ha fortsatt utan avbrott (44 § i lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden). Den som framställt begäran om omprövning yrkar att välfärdsområdet betalar den löneförlust som orsakats för tiden mellan uppsägningen och återställandet av tjänsten.

Juridiska fel anförda i begäran om omprövning:

Den som framställt begäran om omprövning anser att det inte finns någon laglig grund för uppsägning av tjänsteförhållandet. Den som framställt begäran om omprövning har inte blivit varnad eller instruerats att agera på något annat sätt. Den som framställt begäran om omprövning yrkar att beslutet upphävs och att tjänsteförhållandet återställs till vederbörande.

Ändamålsenlighetsgrunder anförda i begäran om omprövning:

Den som framställt begäran om omprövning motiverar sitt förfarande med att vederbörande själv har utfört lediga arbetspass och att vederbörande aldrig har informerats om att det är förbjudet för vederbörande att själv utföra sådana arbetsskift som annars skulle bli obemannade. Den som framställt begäran om omprövning konstaterar att vederbörandes chef godkänner de utförda skiften varje månad och att i och med detta får chefen (i efterskott) information om det övertidsarbete som vederbörande utfört. Den som framställt begäran om omprövning konstaterar att arbetsgivaren omedelbart borde ha påpekat att vederbörande inte själv får utföra lediga arbetspass. Den som framställt begäran om omprövning konstaterar ”att det faktum att arbetsgivaren inte ger anvisningar inte utgör grund för att avsluta tjänsteinnehavarens anställningsförhållande”.

Den som framställt begäran om omprövning konstaterar att arbetsgivaren i vilket fall som helst inte har någon grund att säga upp ett tjänsteförhållande utan föregående varning, och att den som framställt begäran om omprövning inte handlat med avseende på säkerställandet av patient- och klientsäkerheten på ett som sätt i den bemärkelse som lagen förutsätter har varit så klandervärt att den som framställt begäran om omprövning borde ha förstått att vederbörandes förfarande är felaktigt utan att ha fått en varning och tydliga anvisningar från arbetsgivaren. Den som framställt begäran om omprövning har enligt sin egen uppfattning inte vetat att det sätt på vilket vederbörande handlat är fel, och vederbörande skulle ha följt arbetsgivarens anvisningar om övertidsarbete, om en sådan anvisning hade getts vederbörande.

Den som framställt begäran om omprövning konstaterar att arbetsgivaren har lämnat en begäran om utredning till polisen. Den som framställt begäran om omprövning har enligt sin egen uppfattning inte gjort sig skyldig till något brott. Vederbörande konstaterar att utförande av extra arbetsskift i en situation där det inte är förbjudet att utföra dem inte uppfyller rekvisitet för något brott.

Behandling av ärendet:

Bestämmelser om en tjänsteinnehavares skyldigheter finns i lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden (kallad tjänsteinnehavarlagen). De allmänna skyldigheterna anges i 4 kap. 17 §, där bland annat följande anges: Tjänsteinnehavaren ska sköta de uppgifter som hör till tjänsteförhållandet på behörigt sätt, utan dröjsmål och med iakttagande av behöriga bestämmelser och föreskrifter samt arbetsgivarens arbetslednings- och övervakningsföreskrifter. Tjänsteinnehavaren får inte kräva, ta emot eller acceptera en ekonomisk eller någon annan förmån om vilken bestäms i 40 kap. strafflagen (39/1889).

Bestämmelser om upphörande av tjänsteförhållande finns i kapitel 8. Uppsägningsgrunder som beror på tjänsteinnehavaren anges i 35 §: En arbetsgivare får inte säga upp ett tjänsteförhållande av något skäl som beror på tjänsteinnehavaren, om inte skälet är sakligt och vägande. Som sådana skäl kan anses allvarligt brott mot eller åsidosättande av sådana förpliktelser som följer av tjänsteförhållandet, lag eller bestämmelser och som är av väsentlig betydelse för tjänsteförhållandet samt en väsentlig förändring av de personliga arbetsförutsättningar på grund av vilka tjänsteinnehavaren inte längre kan klara av sina arbetsuppgifter. Vid bedömningen av om det är fråga om ett sakligt och vägande skäl ska arbetsgivarens och tjänsteinnehavarens omständigheter beaktas som en helhet. -- -- Om grunden för uppsägningen är en så allvarlig överträdelse i anslutning till tjänsteförhållandet att det rimligen inte kan förutsättas att arbetsgivaren fortsätter tjänsteförhållandet, behöver 3 och 4 mom. inte iakttas.

Den som framställt begäran om omprövning har under åren 2023 och 2024 enligt egen utsago, uttryckt också i begäran om omprövning, åtagit sig sådana arbetsskift som annars skulle ha blivit obesatta. Samtidigt har den som framställt begäran om omprövning i riktning mot sina chefer kommunicerat att personalresurssituationen har varit relativt god i den enhet som vederbörande leder. Att skiften har varit lediga är inte i sig ett sådant sakligt och vägande skäl som arbetsgivaren åberopat då den har fattat sitt beslut om uppsägning av tjänsteförhållandet. Den anställde har rätt att framföra önskemål om arbetsskiftsarrangemang, men kan inte själv fatta beslut om dem.

Arbetsgivaren anser att den som framställt begäran om omprövning har underlåtit att följa anvisningarna och föreskrifterna om arbetsskiftsplanering, övertidsarbete och i fråga om att bevilja sig själv utryckningspenning.

Det sakliga och vägande skälet består i att den som framställt begäran om omprövning har brutit mot sina skyldigheter som tjänsteinnehavare och gjort sig skyldig till en gärning som uppfyller rekvisitet för flera brottsbeteckningar. Orsaken är således inte att vederbörande har arbetat övertid i sin egen enhet, utan att personen själv har förordnat sig själv att ta dessa skift och vilselett sina chefer och sin arbetsgivare med sitt agerande.

Den som framställt begäran om omprövning åberopar att vederbörande inte har informerats om anvisningarna. Det ska först konstateras att även utan en särskild anvisning borde var och en utifrån allmän livserfarenhet förstå att en person inte själv kan förordna om arbete för sig själv för någon annans räkning och besluta om sin egen lön när vederbörande står i anställningsförhållande till en annan aktör så att den andra aktören blir betalningsskyldig för arbetet i fråga. Dessutom anser arbetsgivaren att vederbörande på grund av sin ställning som chef borde ha varit mycket väl medveten om de ovillkorliga bestämmelserna i tjänste- och arbetskollektivavtalet samt om arbetsgivarens anvisningar, som personen själv också var skyldig att tillämpa på sina egna anställda.

Enligt kapitel III i VÄLKA betalas för olägenhet som förorsakas av ankomst till arbetet en utryckningspenning [...] om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren på arbetsgivarens initiativ inkallas till arbete (larmas) (§ 22). En förutsättning för mertids-, övertids-, kvälls-, söndags- och helgaftonsersättning är att arbetet har utförts på grundval av en skriftlig beordran av den behöriga myndigheten, såvida det inte är fråga om regelbundet skift- eller periodarbete (§ 20). Mertidsarbete är arbete som på arbetsgivarens initiativ utförs utöver tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens ordinarie arbetstid, men som inte är övertidsarbete (§ 13). Övertidsarbete avser arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ och som överskrider både den ordinarie arbetstid som antecknats i arbetsskiftsförteckningen och de övertidsgränser som anges i kollektivavtalet (§ 14).

Allmänna anvisningar som är i linje med innehållet i VÄLKA finns tillgängliga för hela personalen på intranätet. Östra Nylands välfärdsområdes personaltjänster upprätthåller aktuella anvisningar på intranätssidorna. I de delar som gäller löne- och anställningsfrågor samt arbetstidsbestämmelser finns bland annat en entydig anvisning om mertids- och övertidsarbete. Enligt anvisningarna ska mertids- och övertidsarbete avtalas i förväg genom en beordran om övertidsarbete. Övertidsförordnanden ges alltid av personens egen chef. Chefen ska skicka övertidsförordnandet till HPK Palvelut Oy för beräkning av lönen. Efter att ha låtit utföra mertids- eller övertidsarbete ska chefen fylla i uppgifterna om utfallet på en blankett, som chefen ska skicka till HPK Palvelut Oy. Också på utfallsblanketten finns en entydig formulering om att man på förhand ska komma överens om utförande av mertids- och övertidsarbete genom att det ska skrivas ut ett förordnande om övertidsarbete. Den som framställt begäran om omprövning har inte handlat så.

Det finns inget separat direkt förbud mot att utföra lediga arbetspass, men en person i chefsställning ska utifrån allmänna anvisningar ha förstått att ett sådant tillvägagångssätt är förbjudet i synnerhet i avsaknad av arbetsgivarens särskilda förordnande. Cheferna har fått utbildning och handledning i tillämpningen av anvisningarna vid de informationsmöten för chefer som hålls med två veckors mellanrum samt genom utbildningar i anställningsfrågor. Den som framställt begäran om omprövning har själv i samma process agerat i rollen som chef, så praxisen måste ha varit känd för vederbörande.

Diskussioner om tillvägagångssätten har förts med den som framställt begäran om omprövning tillsammans med tre olika chefer, som vid olika tidpunkter har varit direkta chefer för den som framställt begäran om omprövning. Under diskussionerna har man flera gånger gått igenom de rätta tillvägagångssätten. Till exempel 1.6.2023 har det i en mötespromemoria antecknats att cheferna i princip inte deltar i vårdarbetet. Den som framställt begäran om omprövning har i diskussionerna informerats om att man bör diskutera problemet med personaltillgången med sin chef och att man tillsammans med denne vid behov söker lösningar på personalbristen, så att det tjänsteansvar som har att göra med att tjänsterna ska fungera inte ska behöva bäras av teamets chef i omöjliga situationer.

Den som framställt begäran om omprövning har på eget initiativ tagit på sig mertids- och övertidsskift utan att vederbörandes chef på förhand har gett ett förordnande om mertidsarbete eller övertidsarbete. Personen kan inte själv förordna mertids- eller övertidsarbete åt sig själv.

Dessutom har den som framställt begäran om omprövning för egen räkning infört i systemet uppgifter om skift där det betalas utryckningspenning. Utryckningspenning kan betalas endast i de situationer då arbetsgivaren larmar en person till arbetet på dennes fritid efter att personen redan lämnat arbetsplatsen. Den som framställt begäran om omprövning har på eget initiativ stannat kvar för att utföra arbetsskift och infört uppgifter om betalning av utryckningspenning till sig själv för dessa arbetspass. Arbetsgivaren har inte larmat vederbörande till arbetsskiften. Om förfarandet i fråga om utryckningspenning finns exakta anvisningar på en sida på intranätet. Östra Nylands välfärdsområde har dessutom ett lokalt tjänste- och arbetskollektivavtal om utryckningspenning. En enskild chef har inte prövningsrätt när det gäller iakttagandet av det.

Då ärendet har utretts har det framgått att den som framställt begäran om omprövning följde allmän arbetstid, och i och med det skedde uppföljningen av vederbörandes arbetstid i Promid-systemet (flextid). Dessutom har vederbörande själv utan lov matat in sina egna uppgifter i arbetsskiftssystemet Titania för personal som utför vårdarbete, och därigenom har vederbörande utan sin chefs vetskap kunnat betala övertidsersättning och utryckningspenning till sig själv. Vederbörandes uppgifter borde inte ha funnits i systemet Titania överhuvudtaget. Detta har visat på en strävan att vilseleda arbetsgivaren, eftersom vederbörande på så sätt har försäkrat sig om att chefen inte ska kunna ingripa i tillvägagångssättet. Det visar prov på synnerlig bedräglighet och strävan att vilseleda och har orsakat en allvarlig brist på förtroende mellan den som framställt begäran om omprövning och arbetsgivaren.

Ärendet har kommit fram först hösten 2024, när en arbetstagare som slutat arbeta vid enheten har berättat om förfarandet för den direkta chefen för den som framställt begäran om omprövning.

Det är entydigt att arbetsgivaren alltid ansvarar för planeringen av arbetsskiften. Personen kan inte självständigt besluta om sina egna arbetsskift, planera dem och införa uppgifter om dem i arbetsskiftssystemet. Arbetsgivaren är skyldig att säkerställa att arbetsskiftsförteckningen överensstämmer med tjänste- och arbetskollektivavtalet. Även om det förekommer så kallad autonom arbetsskiftsplanering, fastställer arbetsgivaren alltid arbetsskiften också i dessa situationer. Under inga omständigheter kan en anställd självständigt ta på sig arbetsskift, fastställa dem och underteckna beslut om penningersättning för arbetsskift som man själv har utfört.

Det som gör situationen särskilt saklig och vägande är att den som framställt begäran om omprövning har handlat på ett bedrägligt sätt under en lång tid. Under åren 2023–2024 har vederbörande på ett oredligt sätt och i strid med förhållningsreglerna försett sig med en oberättigad ekonomisk fördel till mycket betydande belopp.

Den som framställt begäran om omprövning har vid välfärdsområdet utan chefernas vetskap vid flera upprepade tillfällen utfört mertids- och övertidsarbete samt arbetspass med utryckningspenning i sin egen enhet. Det har stått i strid med arbetsgivarens anvisningar, eftersom den som framställt begäran om omprövning inte har fått ett förordnande av sin chef, utan vederbörande har själv planerat och genomfört skiften i fråga. Enligt arbetsgivarens utredning har det olovliga mertids- och övertidsarbete som utförts av den som framställt begäran om omprövning samt utryckningspenningsersättningarna varit av betydande omfattning, och förfarandet har väckt uppmärksamhet i arbetsgemenskapen.

Ett tjänsteförhållande används enligt lag endast i sådana uppgifter som omfattar utövning av offentlig makt. Vid utövningen av offentlig makt betonas kravet på verksamhetens laglighet, opartiskhet och den offentliga verksamhetens tillförlitlighet. Dessa omständigheter är av betydelse också vid bedömningen av uppsägningsgrundens saklighet och vikt. Vid bedömningen av om grunden är saklig och vägande är av betydelse bland annat brottets art, allvarlighet och det straff som döms ut för ett sådant brott samt därutöver arten av tjänsteinnehavarens arbetsuppgifter och tjänsteinnehavarens ställning i arbetsgivarens organisation.

Utfärdande av varning är huvudregeln i processen för att avsluta ett tjänsteförhållande, en regel från vilken man i vissa situationer kan avvika. Arbetsgivaren är inte skyldig att ge en varning, om grunden för uppsägningen är en så allvarlig överträdelse i anslutning till tjänsteförhållandet att det rimligen inte kan förutsättas att arbetsgivaren fortsätter tjänsteförhållandet. I en sådan situation ska överträdelsen vara så allvarlig att personen även utan varning borde ha förstått hur klandervärt hans eller hennes förfarande är.

Arbetsgivaren anser att den oredlighet som den som framställt begäran om omprövning har ådagalagt samt vederbörandes bedrägliga verksamhet, som leder till en begäran om utredning, har orsakat misstro, och enligt arbetsgivarens uppfattning har den som framställt begäran om omprövning allvarligt brutit mot sin tjänsteplikt. Med beaktande av vederbörandes ställning som chef kände vederbörande mycket väl eller borde mycket väl ha känt till reglerna och skyldigheterna gällande arbetsskiftsplanering, mertids- och övertidsförordnanden samt betalning av utryckningspenning. Den som framställt begäran om omprövning borde redan på grundval av sin ställning ha förstått det klandervärda i sitt förfarande. Av en person i chefsställning kan man också kräva en högre lojalitetsskyldighet än normalt gentemot arbetsgivaren, varför tröskeln för uppsägning utan varning är lägre än normalt. Omfattningen av det klandervärda i det skedda ökar genom den stora ekonomiska nyttan, gärningens systematiska karaktär och det faktum att vederbörande försökt dölja agerandet genom att utnyttja den informationslucka som två system gett upphov till, något som endast har varit möjligt för en tjänsteinnehavare i chefsställning.

Det föreslås att välfärdsområdesstyrelsen avslår begäran om omprövning då de laglighets- och ändamålsenlighetsgrunder som anförts i begäran om omprövning prövats, har det inte framkommit några sådana grunder med stöd av vilka omprövningsbegäran borde bifallas eller beslutet borde upphävas.

 

Beskrivning förslag

Välfärdsområdesdirektören:

Välfärdsområdesstyrelsen avslår begäran om omprövning.

 

Beslut

.

Bilagor

Kompletterande material