Beskrivning
Beredning och tilläggsuppgifter:
ekonomidirektör Minna Sevón
fornamn.efternamn(at)itauusimaa.fi
Det föreskrivs i 115 § i lagen om välfärdsområden (611/2021) att välfärdsområdesfullmäktige före utgången av varje år ska godkänna en budget för välfärdsområdet för det följande kalenderåret samt en ekonomiplan för minst tre år. Budgetåret är ekonomiplanens första år. I anslutning till budgeten för år 2026 och ekonomiplanen för åren 2026–2028 upprättas också en investeringsplan. Dessutom ska den innehålla en redogörelse för hur finansieringsbehovet ska täckas.
I ekonomiplanen godkänns målen för välfärdsområdets verksamhet och ekonomi, vilka ska stämma överens med välfärdsområdesstrategin. Ekonomiplanen ska upprättas så att den är i balans eller uppvisar ett överskott senast vid utgången av det andra året efter budgetåret. Ett underskott i balansräkningen ska täckas inom två år från ingången av det år som följer efter det att bokslutet fastställdes.
Östra Nylands välfärdsområde visade år 2023 ett underskott på 34,6 miljoner euro, och år 2024 uppgick underskottet till 48,5 miljoner euro. Storleken på det underskott som ackumulerats åren 2023–2024 är 83,1 miljoner euro. I delårsrapporten 1–9/2025 beräknas räkenskapsperiodens underskott uppgå till 16,0 miljoner euro. Beaktande 2025 års prognosticerade underskott kommer det kumulativa underskottet i slutet av år 2025 att vara ungefär 100 miljoner euro. Välfärdsområdet ska i sin budget och i sin ekonomiplan för åren 2026–2028 kunna visa att man lyckas täcka 2023–2025 års underskott fram till slutet av år 2026.
Omgivningens inverkan på verksamheten och de mest betydande riskerna i ekonomiplanen
Ekonomiplanen är förknippad med avsevärd osäkerhet i fråga om den statliga finansieringens tillräcklighet. Genom att anpassa den del av produktionen som sker i välfärdsområdets egen regi går det inte att täcka underskotten för åren 2023–2025 före utgången av år 2026 och samtidigt trygga ordnandet av tillräckliga social- och hälsovårdstjänster samt tillräckliga tjänster från räddningsväsendets sida. Fram till utgången av år 2026 är det möjligt att täcka det ackumulerade underskottet endast med hjälp av tilläggsfinansiering från staten.
Enligt Statistikcentralen ökade den offentliga sektorns underskott till 4,4 procent i förhållande till bruttonationalprodukten år 2024. I synnerhet välfärdsområdenas kostnader för driftsekonomin har ökat klart mera än väntat. År 2023 uppgick underskotten till sammanlagt cirka 1,3 miljarder euro, och år 2024 uppgick de till 1,1 miljarder euro. År 2025 förutspås välfärdsområdenas resultat bli positivt då man ser till hela landets nivå. Att balansera ekonomin enligt den tidsplan som finansieringslagen förutsätter kommer emellertid att vara mycket utmanande för största delen av välfärdsområdena.
Det uppskattas att arbetskrafts- och servicebehovet ökar inom social- och hälsobranschen. Befolkningen åldras, vilket har en inverkan på arbetskraftsbristen både genom pensionering bland de anställda inom offentlig sektor och genom det ökade servicebehovet bland de äldre.
Budgeten och ekonomiplan 2026–2028 samt produktivitetsprogrammet
Välfärdsområdesstyrelsen godkände 12.6.2025 (§ 147) ramen för ekonomiplanen 2026–2028. Välfärdsområdesstyrelsen fungerar som nämnd för demokratitjänster samt koncern- och strategitjänster. Den behandlar budgetförslagen för år 2026 vid sitt sammanträde 30.10.2025. 2026 års budgetförslag för demokratitjänsterna ligger i linje med den ram som det fattats beslut om. Demokratitjänsterna föreslås ha ett verksamhetsbidrag på högst - 967 000 euro netto i budgeten för år 2026. Koncern- och strategitjänsternas budgetförslag för år 2026 ligger för verksamhetsintäkternas del 0,1 miljoner euro under ramen och överstiger den godkända ramen med cirka 0,5 miljoner euro i fråga om verksamhetskostnaderna, så med andra ord är verksamhetsbidraget 0,6 miljoner euro svagare än den fastslagna ramen. I budgetförslaget för koncern- och strategitjänsterna har man beaktat de årliga produktivitetsvinsterna på cirka 1,6 miljoner euro som ett resultat av den fullständiga outsourcingen av kostservice och anstaltsvård i början av april 2026. Man har dessutom förhandlat fram en kostnadssänkning på 0,6 miljoner euro för hyreskostnaderna både i och med prisjusteringar och som en följd av att man avstår från lokaler. Det föreslås att koncern- och strategitjänsternas budget för år 2026 (innefattande externa och interna poster) ska ha ett verksamhetsbidrag på högst -23 632 000 euro netto.
Budgetförslaget avseende räddningsväsendets sektor år 2026 ligger i fråga om verksamhetsintäkterna cirka 0,8 miljoner euro och i fråga om verksamhetskostnaderna 1,1 miljoner euro över den godkända ramen, så med andra ord är det fråga om en försämring på 0,3 miljoner euro jämfört med rambeslutet. Nämnden för beredskap och säkerhet stannade vid sitt sammanträde 23.9.2025 för att föreslå välfärdsområdesstyrelsen och vidare välfärdsområdesfullmäktige för godkännande ett verksamhetsbidrag (innefattande externa och interna poster) på högst -13 230 671 euro netto i budgeten för år 2026. I och med justeringarna i personalkostnaderna har man stannat för att förslag där verksamhetsbidraget är -13 589 000 euro.
Social- och hälsovårdsväsendets budgetförslag ligger för verksamhetsintäkternas del 0,7 miljoner euro under ramen och överstiger den godkända ramen med cirka 17,5 miljoner euro i fråga om verksamhetskostnaderna, så med andra ord är verksamhetsbidraget 18,2 miljoner euro svagare än i den av välfärdsområdesstyrelsen fastslagna ramen. I budgetförslaget för år 2026 har man i det skede av beredningen där förslaget behandlats av nämnden inte beaktat sådana åtgärder i produktivitetsprogrammet som förutsätter samarbetsförhandlingar. Nämnden för ordnande av tjänster stannade vid sitt sammanträde 15.10.2025 för att föreslå välfärdsområdesstyrelsen och vidare välfärdsområdesfullmäktige för godkännande ett verksamhetsbidrag (innefattande externa och interna poster) på högst -414 230 000 euro netto i budgeten för år 2026. I och med justeringarna i personalkostnaderna har man stannat för ett förslag där verksamhetsbidraget är -414 372 000 euro.
Som helhet betraktat kommer välfärdsområdets budgetförslag för år 2026 för verksamhetsbidragets del att bli 28,9 miljoner euro svagare än den ram som välfärdsområdesstyrelsen slagit fast. Rambeslutet innehöll förutom de sektorspecifika målen för verksamhetsbidraget även effektiviseringsåtgärder till ett belopp av 10 miljoner euro som inte hade inriktats sektorspecifikt.
I det produktivitetsprogram som Östra Nylands välfärdsområdesfullmäktige godkände 12.12.2023 har man under åren 2024–2026 eftersträvat funktionella fördelar till ett värde av sammanlagt 52 miljoner euro. Även om åtgärderna i välfärdsområdets produktivitetsprogram går i rätt riktning och är ändamålsenliga, så märks spareffekten med en eftersläpning och delvis först under kommande år. Det kan konstateras att åtgärderna i det första produktivitetsprogrammet varit otillräckliga.
Finansministeriet har genom sitt beslut 17.6.2025 beslutat inleda ett utvärderingsförfarande i Östra Nylands välfärdsområde. Utvärderingsgruppens uppgift är att tillsammans med Östra Nylands välfärdsområde utarbeta åtgärdsförslag som syftar till att sanera ekonomin i området och trygga servicen och som ska behandlas i välfärdsområdesfullmäktige. Det mest väsentliga är att få till stånd trovärdiga åtgärdsförslag som tryggar servicen och balanserar ekonomin och som välfärdsområdet förbinder sig att genomföra. Utvärderingsgruppen utövar inte beslutanderätt, men välfärdsområdet måste behandla utvärderingsgruppens åtgärdsförslag och underrätta finansministeriet om beslut som fattats med anledning av åtgärdsförslagen för eventuella fortsatta åtgärder. Under utvärderingsförfarandet har beslutsfattandet inom välfärdsområdet begränsats så att beslut som har betydande eller långsiktiga effekter på välfärdsområdets ekonomi inte får fattas. Målet är att utvärderingsgruppens arbete ska slutföras i början av sommaren 2026. Utvärderingsgruppen ska ta ställning till behovet av en utredning om indelningen i välfärdsområden i samband med sina åtgärdsförslag.
Välfärdsområdesstyrelsen beslutade 9.10.2025 (§ 226) att inom välfärdsområdet inleda samarbetsförhandlingar som gäller personalen inom koncern- och strategitjänsterna samt social- och hälsovårdstjänsterna om eventuella sådana åtgärder i programmet för balansering av ekonomin som kan ha konsekvenser för personalen. Utan ett trovärdigt produktivitetsprogram kommer välfärdsområdets resultat åren 2026–2027 att vara negativa och medföra att det kumulativa underskottet blir allt djupare. Först år 2028 vore det vara möjligt att nå ett positivt resultat. Kalkylmässigt borde produktivitetsprogrammet ge funktionella fördelar till ett värde av 60–65 miljoner euro för att de underskott som ackumulerats i välfärdsområdet ska kunna täckas under åren 2028–2029.
Utan beslut om produktivitetsprogrammet och utan att detta genomförs oeftergivligt är välfärdsområdets kumulativa underskott i slutet av år 2026 över 116 miljoner euro. Välfärdsområdet kan inte genom anpassning av den verksamhet som sker i egen regi täcka 2023–2025 års underskott fram till slutet av år 2026 och samtidigt i enlighet med 11 § i lagen om välfärdsområdenas finansiering trygga tillräckliga social-, hälsovårds- och sjukvårdstjänster enligt 19 § 3 mom. i grundlagen eller ordnandet av räddningsväsendets tjänster i anslutning till de grundläggande fri- och rättigheter som avses i 7, 15 och 20 § i grundlagen. Utan statlig tilläggsfinansiering är det inte möjligt att täcka underskotten före utgången av år 2026.
Personalplan och personalutgiftsplan
Utgångspunkten för planeringsåret 2026 är den befintliga personalen och den instruktion som har getts om att utökningar i princip inte kommer att läggas fram. I personalplanen för år 2026 har man samlat de tjänster och befattningar som föreslås bli indragna eller eventuella nya tjänster och befattningar som ska inrättas inklusive motiveringar.
Enligt situationen 31.8.2025 var antalet anställda vid Östra Nylands välfärdsområde 2 889. Av anställningarna är 79,63 procent anställningar i arbetsavtalsförhållande och 20,37 procent i tjänsteförhållande. Största delen av personalen, det vill säga. 2 297 personer, har fast anställning. 89,97 procent av personalen är heltidsanställd och 6,85 procent arbetar på deltid.
Mest personal finns det inom tjänster för äldre, där 900 personer arbetar, samt inom familje- och socialtjänster med 837 personer. Antalet anställda inom de gemensamma hälso- och sjukvårdstjänsterna är 617 personer. Räddningsverket har 296 anställda. Koncern- och strategitjänster har en personalstyrka på 243 personer.
Reformen av lönesystemen och harmoniseringen av lönerna har avsevärda kostnadseffekter också år 2026. I samband med genomgången av budgetförslaget reviderades personalkostnaderna, och de höjdes med fyra procent jämfört med det tidigare förslaget, eftersom den höjning på 2,5 procent i jämförelse med läget vid årets början som ingår i rambeslutet inte är tillräcklig. Vid ramberedningen hade man inte fullt ut beaktat de lönelyft som betalats på basis av justeringspotter år 2025 och den engångspott som betalats år 2025. Dessutom har regeringen 22.9.2025 föreslagit en höjning av arbetslöshetsförsäkringspremierna. Lagen avses träda i kraft 1.1.2026. I och med detta har arbetslöshetsförsäkringspremierna höjts med 0,4 procent i det reviderade förslaget. I budgeten för år 2026 har löner och lönebikostnader för visstidsanställd projektpersonal strukits från personalkostnaderna, vilket för sin del balanserar kostnadsutvecklingen. Dessutom har man i budgetförslaget beaktat de personalbesparingar som följer av den fullständiga outsourcingen av kostservicen och anstaltsvården. Sammantaget ökar personalkostnaderna med 2,8 miljoner euro (1,8 procent) jämfört med prognosen för år 2025.
Investeringsplan och finansiering av investeringar
År 2026 har välfärdsområdet fullmakt att uppta lån för sammanlagt till 19 771 850 euro. Investeringsplanen har preciserats för 2026 års vidkommande, eftersom välfärdsområdets låneskötselförmåga har försämrats väsentligt i och med det försämrade utfallet av prognosen för driftsekonomin år 2025.
Projektet med att bygga en räddnings- och akutvårdsstation i Söderkulla i Sibbo uppskjuts med ett år och behandlas på nytt i investeringsplanen för åren 2027–2030. År 2028 är målet att tillsammans med HUS-sammanslutningen inleda arbetet med att planera och uppföra Borgå välfärdscentrum. Den fullmakt att uppta lån som beviljades år 2023 innefattade anskaffningen av ett klient- och patientdatasystem, vars ibruktagande pågår och torde avslutas sommaren 2027. För planeringsperioden reserveras 10,5 miljoner euro för IKT-investeringar för ibruktagande av klient- och patientdatasystemet och 2 miljoner euro för anskaffning av ett arkiv. På grund av besparingarna kommer som det nu verkar inga andra planerade IKT-investeringar att genomföras år 2026.