Välfärdsområdesstyrelsen, möte 09-11-2023

Protokollet är granskat

§ 294 Servicestrategi för Östra Nylands välfärdsområde (additional)

IUHVADno-2023-3037

Tidigare behandling

Områdesstyrelse, 17-08-2023

Beskrivning

Mer information: välfärdsområdesdirektör Max Lönnqvist, tfn 040 503 0818, fornamn.efternamn@itauusimaa.fi 

Enligt 11 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård (612/2021) ska välfärdsområdet som en del av sin välfärdsområdesstrategi utarbeta en servicestrategi för social- och hälsovården för planeringen och styrningen av sin ekonomi och sin verksamhet. Planen ska vara offentlig. I servicestrategin beslutar välfärdsområdet om de långsiktiga målen för den social- och hälsovård som omfattas av välfärdsområdets organiseringsansvar. I strategin sätter välfärdsområdet dessutom upp mål för hur social- och hälsovårdstjänsterna tillhandahålls med beaktande av behoven hos invånarna i välfärdsområdet, de lokala förhållandena, tillgången till tjänster och tjänsternas tillgänglighet samt kostnadseffektiviteten. 

Östra Nylands välfärdsområde inledde beredningen av servicestrategin i april 2023. I beredningen av servicestrategin har man i stor utsträckning engagerat olika intressegrupper, social- och hälsovårdspersonal samt förtroendevalda. Välfärdsområdesfullmäktige och välfärdsområdesstyrelsen har behandlat innehållet i servicestrategin som aftonskolearbete. Man har intervjuat social- och hälsovårdspersonal samt annan personal vid Östra Nylands välfärdsområde med syfte att identifiera Östra Nylands mest centrala långsiktiga mål och utvecklingsåtgärder inom social- och hälsovården under de närmaste åren. Därtill har innehållen i servicestrategin bearbetats i samarbete med serviceproduktionens personal i tre workshoppar under våren 2023. 

Servicestrategin har beretts samtidigt med Östra Nylands välfärdsområdes produktivitetsprogram och arbetet med dessa dokument inleddes på samma gång i april 2023. Produktivitetsprogrammet för in servicestrategins mål i praktiken med uppskattningar om ekonomiska konsekvenser, beskrivning av centrala åtgärder samt beskrivning av ansvar och tidtabeller för genomförandet. Beredningen av produktivitetsprogrammet fortsätter hösten 2023 och man fattar beslut om det som ett separat beslut, dock på så sätt att innehållen i servicestrategin syns som en konkret del av produktivitetsprogrammet. 

Målen i social- och hälsovårdsreformen uppnås inte om man inom välfärdsområdet inte gör något med de tjänster som förs över från kommunerna och samkommunerna. Produktionen av jämlika, högklassiga och kostnadseffektiva tjänster kräver en kraftig samordning av verksamheten inom serviceproduktionen. Därutöver krävs mycket samarbete både inom välfärdsområdet och med kommunerna. Social- och hälsovårdstjänsterna kommer i fortsättningen att produceras och användas i en verksamhetsmiljö som skiljer sig från den nuvarande. Därför bör framtidsperspektivet ha en stor påverkan vid beslutandet av servicestrategin. Förändringen sker inte av sig själv, utan den kräver åtgärder såväl i verksamheten som i strukturen och tankemodellerna. För att strategiarbetet ska lyckas krävs samförstånd mellan förtroendevalda och tjänsteinnehavare samt en gemensam uppfattning om framtida mål. 

Det viktigaste innehållet i servicestrategin har sammanfattats i tre utvecklingsspetsar: 1) ändamålsenlig, snabb och direkt tillgång till rätt tjänst samt hantering av ärende, 2) regionalt enhetlig och funktionellt integrerad serviceproduktion, och 3) hållbart ledarskap samt tillräcklig, kompetent och välmående personal som stärker serviceproduktionen. De viktigaste målen för utvecklingsspetsarna är: 

Ändamålsenlig, snabb och direkt tillgång till rätt tjänst samt hantering av ärende:

1.1 Jämlik och snabb tillgång till tjänster i hela välfärdsområdet 
1.2 Fungerande och effektiv rådgivning och klienthandledning 
1.3 Tjänster som produceras utifrån klienternas behov 
1.4 Tjänster som informeras och beskrivs på ett tillgängligt sätt 
1.5 Stärkande av förebyggande och habiliterande tjänster samt självbetjäningstjänster i serviceutbudet  

Regionalt enhetlig och funktionellt integrerad serviceproduktion:

2.1 Mångsidigt servicenätverk som motsvarar servicebehovet 
2.2 Tydliga och enhetliga serviceproduktionsprocesser samt verksamhetssätt 
2.3 Kostnadseffektiva serviceproduktionssätt med hjälp av olika produktionsmetoder 
2.4 Enhetliga kunskapsunderlag och ledning genom information 
2.5 Fungerande samarbete med HUS-sammanslutningen, kommunerna, företag och tredje sektorn  

Hållbart ledarskap samt tillräcklig, kompetent och välmående personal som stärker serviceproduktionen:

3.1 Personalstruktur och resursallokering som stöder serviceproduktionen 
3.2 Högklassigt ledarskap i kärnan av serviceproduktionen 
3.3 Stabil aoch mångsidiga arbetsmodeller vid ordnandet av tjänster 
3.4 Utveckling av personalens kompetens till stöd för servicekvaliteten 

Välfärdsområdets invånare och de som använder välfärdsområdets tjänster ska ha möjlighet att delta i och påverka utarbetandet av servicestrategin. Servicestrategin skapar en grund för planeringen av välfärdsområdets verksamhet samt för dess ekonomiplan. Förslaget behandlas nästa gång vid välfärdsområdesfullmäktige den 19 september 2023 som en remissdebatt. Därutöver skickar välfärdsområdet sitt utkast för servicestrategin ut på remiss efter välfärdsområdesstyrelsens sammanträde på så sätt att producenterna för välfärdsområdets social- och hälsovårdstjänster samt andra intressentgrupper har möjlighet att yttra sin åsikt om innehållet i servicestrategin innan beslut fattas.

Beslutsförslag

Välfärdsområdesdirektören: 

Områdesstyrelsen antecknar för kännedom att intressentgrupperna inbjuds att kommentera det bifogade utkastet till servicestrategi för Östra Nylands välfärdsområde.

Beslut

Det antecknades i protokollet att välfärdsområdesfullmäktiges 1. viceordförande Elin Blomqvist-Valtonen anlände till mötet under behandlingen av detta ärende, kl. 18.07, och välfärdsområdesfullmäktiges ordförande Heikki Vestman anlände kl. 18.18.

NHG Ab:s representanter Teemu Riipi och Fredrik Herse berättade kort om utkastet till servicestrategi.

Antecknades för kännedom.

Beskrivning

Beredning och ytterligare uppgifter: utvecklingsdirektör Katja Blomberg, förvaltningsdirektör Camilla Söderström,
katja.blomberg(at)itauusimaa.fi, camilla.soderstrom1(at)itauusimaa.fi

Välfärdsområdesstyrelsen beslutade 17.8.2023 be intressentgrupperna yttra sig om utkastsversionen av servicestrategin för Östra Nylands välfärdsområde. Välfärdsområdesfullmäktige höll 19.9.2023 en aftonskola om servicestrategin. För företagare och organisationer ordnades det ett webbmöte om servicestrategin 22.9.2023. Det ordnades ett diskussionsmöte för invånarna 2.10.2023 på webben och som fysiskt möte. Det har också varit möjligt att kommentera utkastet till servicestrategi på välfärdsområdets webbplats ostranyland.fi.

Instanserna i fråga ombads lämna in sina utlåtanden med anledning av utkastet till servicestrategi senast 18.10.2023. För organens vidkommande avgav nämnden för ordnande av tjänster 20.9.2023 ett utlåtande om utkastet, nämnden för beredskap och säkerhet avgav ett utlåtande 21.9.2023, nationalspråksnämnden 21.9.2023 och nämnden för utveckling och samarbete 4.10.2023. Påverkansorganen lämnade också in utlåtanden.

Kommunerna Askola, Lappträsk, Mörskom, Pukkila och Sibbo samt städerna Borgå och Lovisa har lämnat in utlåtanden om utkastet till servicestrategi. Dessutom har Nylands Företagare och Lovisa Företagare lämnat in ett utlåtande.

Sammanfattar man de utlåtanden som lämnats in så kan man konstatera att kommunerna, organen och påverkansorganen betonar vikten av närservice och regional jämlikhet. Jämlikhet är en fråga som lyfts fram då det gäller samarbete, studerandevårdstjänsterna, serviceproduktionen, tillgång till service och nåbarhet, tillträde till service, främjande av hälsa och välfärd samt service på finska och svenska. Behovet av närservice kommer fram i synnerhet i fråga om äldre personer och kunder som inte behärskar de digitala tjänsterna så väl, i fråga om tjänster med låg tröskel samt i fråga om elev- och studerandevårdstjänsterna. I servicestrategin borde man också beakta möjligheten för olika åldersgrupper att genuint och i flera kanaler vara delaktiga och ge feedback.

Rådet för personer med funktionsnedsättning förutsätter i sitt utlåtande att servicestrategin inte får innefatta några sådana åtgärder och tillvägagångssätt som beaktande lagstiftningen kränker personers med funktionsnedsättning mänskliga rättigheter samt att tillgänglighet och nåbarhet ska beaktas.

I utlåtandena framförs det också önskemål om att man ska beakta bland annat kunskapsbaserad ledning, beskrivning av det åldersgruppsspecifika servicebehovet, tillgången till service och kundupplevelsen, arbetet med kontaktytor, hållbar utveckling, främjande av hälsa och välfärd, beredskap, delaktighet, modellen med flera producenter och genuint samarbete mellan den offentliga, den privata och tredje sektorn samt noggrannare analys av utnyttjandet av tjänster (bilaga 3). En analys av inverkan av kommunernas befolkningsstruktur och andra omständigheter på utnyttjandet av tjänster efterlyses. Beträffande dessa frågor är det skäl att beakta att välfärdsområdet vid sidan av servicestrategin har och alltjämt håller på att bereda flera kompletterande anvisningar, planer och strategier där nämnda föreslagna teman preciseras (t.ex. personalstrategin, välfärdsberättelsen och -planen, delaktighetsprogrammet).

Nylands Företagare föreslår att man objektivt uppskattar och kalkylerar kostnaderna för välfärdsområdets serviceproduktion i egen regi och kostnaderna för produktion av stödtjänster samt att man före valet av serviceproducent analyserar produktionssättet innan man stannar för att producera en tjänst i egen regi. I utkastet sägs det att företagens resurser ska tillvaratas enbart som något som kompletterar den offentliga produktionen. Nylands Företagare föreslår att man i större utsträckning ska utnyttja företagens resurser. Som indikator skulle man kunna ha exempelvis en uppföljning av ökningen av antalet företag som producerar tjänster åt välfärdsområdet. Utgångspunkten i utkastet till servicestrategi är för närvarande rätt så klart att tjänsterna i princip produceras i egen regi och att den privata sektorn enbart kompletterar dem.

De synpunkter på utvecklingen och de iakttagelser som lyfts fram i utlåtandena kommer i mån av möjlighet att beaktas då servicestrategin verkställs.

Beslutsförslag

Välfärdsområdesdirektören:

Välfärdsområdesstyrelsen beslutar föreslå välfärdsområdesfullmäktige att fullmäktige godkänner servicestrategin, vilken föreligger som bilaga.

Paragrafen justeras genast.

Beslut

Välfärdsområdesstyrelsen beslutade att med nämnda ändringar föreslå för välfärdsområdesfullmäktige att fullmäktige godkänner servicestrategin, vilken föreligger som bilaga.

Paragrafen justerades genast.

Möte hantering

Det antecknades i protokollet att ledamot Patrik Björkman, ordförande för nationalspråksnämnden Tom Liljestrand, första viceordförande för välfärdsområdesfullmäktige Elin Blomqvist-Valtonen samt andra viceordförande för välfärdsområdesfullmäktige Arja Isotalo anmälde jäv och avlägsnade sig från mötesrummet under behandlingen av detta ärende (samfundsjäv) kl. 20.12-20.46. Dessutom antecknades i protokollet att social- och hälsovårdsdirektören Annika Immonen avlägsnade sig från mötet under behandlingen av detta ärende, kl. 20.20.

Föredragaranden ändrade i servicestrategins kapitel 1 ”Servicestrategins bakgrund och syfte”, första delen av sista meningen på sida 4 ” Beredningen av produktivitetsprogrammet fortsätter hösten 2023” att lyda ”Beredningen av produktivitetsprogrammet fortsätter under år 2023”.

Ledamot Arto Kujala föreslog understödd av ledamot Pia Nurme, att i punkt 3.1 Mål och åtgärder för servicestrategins spetsar, andra utvecklingsspetsens ”Högklassiga, jämlika och tillgängliga tjänster” andra undermål ”Köpta tjänster och servicesedlar utnyttjas så att de kompletterar serviceproduktionen.” ska lyda ”Köptjänster och servicesedlar utnyttjas enligt välfärdsområdesstrategin och speciellt i tjänster där man genom att använda dem samtidigt kan förbättra servicenivån och kostnadseffektiviteten.”

I omröstningen, där de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja” och de som understödde Kujalas motförslag röstade ”Nej”, vann motförslaget med rösterna 10 (Honkasalo, Edgren, Forsman, Hjelt, Kujala, Lind, Lindqvist, Nurme, Railila, Stenman) – 3 (Eskola, Mattila, Perokorpi).