Beskrivning
Beredning och tilläggsuppgifter:
Ville Heininen, resultatenhetschef (sociala tjänster för personer i arbetsför ålder)
fornamn.efternamn(at)itauusimaa.fi
Tjänsterna för personer i arbetsför ålder svarar på fullmäktigemotionen som lämnades 17.10.2023 och gällde bristen på och behovet av ett skyddshärbärge i Östra Nylands välfärdsområde. Ur det sociala arbetets synpunkt är bostadslösheten en väsentlig människorättsfråga. Samtidigt berör frågan om ett skyddshärbärge även självbestämmanderätten. I svaret behandlas frågan om ett skyddshärbärge med tanke på det mest uppenbara behovet, dvs. bostadslöshet. Enligt 22 § i grundlagen ska det allmänna se till att de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna tillgodoses. Därtill ska det allmänna enligt 19 § 4 mom. i grundlagen främja vars och ens rätt till bostad och möjligheter att själv ordna sitt boende. Att ha en bostad anses alldeles motiverat vara en subjektiv grundläggande rättighet.
Å andra sidan kan rättigheterna också betraktas med tanke på att någons rättigheter alltid strider mot någon annans rättigheter: har en individ rätt att få en bostad när hen upprepade gånger visat sig vara oförmögen att betala för bostaden, upprepade gånger förstört bostadsägarens egendom eller genom störande beteende orsakar situationer där grannarna är rädda för att bo i samma hus? I detta fall strider personens rättigheter mot skattebetalarnas rättigheter, grannarnas rättigheter och rentav mot personens egen självbestämmanderätt. Man borde kunna tala om bostadslöshet på ett pragmatiskt sätt och så att man löser problemsituationer. Ett skyddshärbärge är ändå en tjänst som behövs kortvarigt, tillfälligt och obestridligt. Ett skyddshärbärge kan som stödåtgärd anses svara på det behov som avses i 3 kap. 11 § i socialvårdslagen, i synnerhet i 2 och 8 mom.
Enligt ARA:s utredning finns det i Östra Nylands tre största kommuner, Borgå, Sibbo och Lovisa, totalt 76 ensamlevande bostadslösa, varav 49 räknas som långtidsbostadslösa. Det finns 40 kvinnor och unga som är bostadslösa. I dessa kommuner känner man till att det finns 1 bostadslös invandrare. Askola har meddelat att kommunen inte har några bostadslösa år 2022. Pukkila, Mörskom och Lappträsk har inte svarat på ARA:s enkät för utredningen. Genom nätverket för strukturellt socialt arbete gjorde man i början av hösten 2023 en enkät i Östra Nylands välfärdsområde som kartlade läget preliminärt. Enkäten visade att bostadslöshetens mätbarhet, och således även mätbarheten i fråga om åtgärder för att minska bostadslösheten, är mycket begränsad. Socialvården har dock en viktig roll i förhindrandet av att bostadslöshet uppstår bland annat genom ekonomiskt socialt arbete och systematisk socialhandledning i ett tidigt skede. När bostadslöshet redan förekommer samlar man i det sociala arbetet ett nätverk till stöd för klienten utgående från faktorer som framkommit i bedömningen av servicebehovet. Ett problem som ofta uppstår är att det hänvisas till sekretessplikten bland annat i utbytet av information. Detta problem kan kringgås förutom med klientens samtycke även med stöd av bestämmelsen om sektorsövergripande samarbete inom socialvården (41 §) samt med möjligheterna som den s.k. klientlagen tillåter (lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården 17 §). Betydelsen av dessa verkar inte förstås i samarbetsytorna, exempelvis mellan arbetsområdena som är underställda olika ministerier.
En del av personerna som anses vara bostadslösa måste tillfälligt och/eller i akut behov utnyttja så kallade skyddshärbärgen. Begreppet skyddshärbärge är brett och kan innefatta olika tjänster. Terminologiskt förväxlas skyddshärbärget som serviceform lätt med servicekategorierna tillfälligt boende och krisboende (s.k. nödinkvartering). Skyddshärbärget som service omfattas av missbruksvårdens kvalitetsrekommendationer, vilket i princip särskiljer den från de tidigare nämnda tjänsterna. Som mest förenklat är ett skyddshärbärge en tillfällig övernattningsplats som ordnas som socialservice för berusade/personer som beter sig på ett förvirrat sätt och som har ett omedelbart behov av övernattningsskydd. Skyddshärbärgets karaktär definieras inte i sig i lagstiftningen, men på grund av funktionssättet kräver verksamheten en lokal som lämpar sig för verksamheten och beaktar människovärdet, tydliga resurser och även gedigen hänsyn till säkerhetsfaktorer.
I Östra Nyland konkurrensutsattes skyddshärbärgetjänsterna för första gången som en del av konkurrensutsättningen av mentalvårds- och missbrukstjänsternas boendetjänster vintern 2022-2023. Enligt servicebeskrivningen i konkurrensutsättningen handlar skyddshärbärgetjänsterna om tillfälliga inkvarteringstjänster under nattetid, dit man även kan komma i berusat tillstånd. Syftet med tjänsten är att främja bostadslösas och berusade personers säkerhet. Syftet är också att erbjuda klienterna stöd, handledning och rådgivning som främjar livshanteringen och hjälper dem att söka sig till tjänster som motsvarar servicebehovet. I tjänsten iakttas i tillämpliga delar kvalitetsrekommendationerna för missbrukstjänster. I skyddshärbärget arbetar en övervakare, som ger klienterna hjälp och handledning vid behov. Vid skyddshärbärget finns också servicehandledare, som kan hjälpa exempelvis med att få en plats i tillfälligt boende. Konkurrensutsättningen resulterade i ett anbud från Sininauhakotis boendeserviceenhet Vuorela, som ligger i Kervo. Trots ramavtalet har Vuorela tyvärr inte kunnat erbjuda service för Östra Nylands välfärdsområde på grund av sina lokalresurser. Det har inte heller varit möjligt att köpa en kvotplats i Vuorela.
Kommunerna i Östra Nylands välfärdsområde har redan i flera år tillämpat Bostad först-principen för att förebygga problemen med bostadslöshet. Bostad först-principen utgår ifrån att det primära målet är att klienten får ett hem med egna nycklar och ett hyresavtal och att man först därefter kan åtgärda orsakerna till bostadslösheten och de problem den orsakar, och slutligen rehabilitera klienten. Det som gör det problematiskt att genomföra denna modell är att det är svårt att få bostäder, även när socialvården har förbundit sig både ekonomiskt och genom handledning och rådgivning till att stödja klienten i vardagen. Det råder en allmän brist på hyresbostäder med skäliga priser. Ett problem är bristen på serviceproducenter i fråga om stödboende som ordnas hemma i situationer där de egna personalresurserna inte räcker till för att ordna denna tjänst.
Verksamheten vid Koivula, Östra Nylands välfärdsområdes egen enhet för stödboende, utvecklas ständigt. Våren 2024 inleds en renovering där man i en av byggnaderna bygger bostäder som lämpar sig för kortvarigt, tillfälligt boende. Koivula producerar inte heller i fortsättningen egentliga skyddshärbärgetjänster, eftersom det skulle kräva mycket mera resurser och bl.a. ytterligare jourpersonal. Tjänsterna för personer i arbetsför ålder förhandlar som bäst med Attendos boendeserviceenhet i Lappträsk om erbjudande av skyddshärbärgetjänster/kortvarigt boende. Välfärdsområdets interna mångprofessionella bostadslöshetsarbetsgrupp sammanträder regelbundet. I området sammanträder därtill regelbundet ett nätverk för bostadslöshetsarbete, som sammankallas av Y-säätiö. I nätverket medverkar flera representanter för kommunerna och aktörer från bl.a. Kompanjonskapshuset. Ett nära samarbete mellan välfärdsområdena och kommunerna i området, tredje sektorns aktörer inte att förglömma, har en särskilt stor betydelse för åtgärdandet av bostadslösheten. Kompanjonskapshuset inledde sin verksamhet sommaren 2023 och där kan bostadslösa klienter bl.a. delta i lagstadgad dagcenterverksamhet för missbrukare som tillåter anonymt deltagande och där klienterna kan bl.a. tvätta kläder och duscha.
I fråga om det egna utvecklingsarbetet kan man också nämna pilotförsöket som inleds under 2024 och som syftar till att med hjälp av en mångprofessionell arbetsgrupp förebygga bostadslöshet genom att utnyttja bl.a. tre bostäder som eventuellt hyrs i andra hand av Y-säätiö. Försökets målgrupper är bostadslösa eller personer med en överhängande risk för att bli bostadslösa, som behöver särskilt stöd och som har svårigheter att söka och få de social- och hälsovårdstjänster de behöver. Även i detta pilotförsök grundar sig teamarbetet på Bostad först-principen.
Så kallade tillnyktringsstationstjänster, som skyddshärbärgen ofta förknippas med, är inte lagstadgad verksamhet. I Östra Nylands välfärdsområde är klientantalet för enheten i fråga mycket lågt och behovet är inte regelbundet, men trots det bör enheten vara i beredskap och ha anställd personal. Det mest pragmatiska sättet att ordna ärendet skulle vara i anknytning till en hälso- och sjukvårdsenhet med dygnet runt-jour. Detta är inte möjligt i välfärdsområdet inom ramen för de nuvarande lokalarrangemangen, men ärendet beaktas dock i planeringen när välfärdsområdets funktioner utvecklas.
Beslutsförslag
Social- och hälsovårdsdirektören:
Nämnden för ordnande av tjänster föreslår Östra Nylands välfärdsområdesstyrelse att det ovan sagda avges som svar på fullmäktigemotionen.
Beslut
Nämnden för ordnande av tjänster beslutade enhälligt föreslå välfärdsområdesstyrelsen att det ovan sagda avges som svar på fullmäktigemotionen.