Välfärdsområdesfullmäktige, möte 19-09-2023

Beskrivning

Beredning och yttelrigare uppgifter: ekonomidirektör Minna Sevón
fornman.efternamn@itauusimaa.fi

Enligt 75 § i förvaltningsstadgan för Östra Nylands välfärdsområde godkänner välfärdsområdesstyrelsen planeringsramarna och anvisningar för hur budgeten ska göras upp. Anvisningarna för hur budgeten ska göras upp antogs vid välfärdsområdesstyrelsens sammanträde 8.6.2023 (§ 174). 

Det föreskrivs i lagen om välfärdsområden (611/2021) att välfärdsområdesfullmäktige före utgången av varje år ska godkänna en budget för välfärdsområdet för det följande kalenderåret. Budgeten ska iakttas i välfärdsområdets verksamhet och ekonomi (115 §). Budgeten innefattar en investeringsplan och en ekonomiplan för minst tre år av vilka budgetåret är det första. Budgeten ska innehålla de anslag och beräknade inkomster som uppgifterna förutsätter. Dessutom ska den innehålla en redogörelse för hur finansieringsbehovet ska täckas utan långfristiga lån. Planen ska vara i balans eller uppvisa ett överskott senast vid utgången av det andra året efter budgetåret. Ett eventuellt underskott i balansräkningen ska täckas inom två år från ingången av det år som följer efter det att bokslutet fastställdes. 

Genom planeringsramen utstakas de ekonomiska villkoren för upprättandet av välfärdsområdets ekonomiplan så att ekonomiplanen för 2024–2026 är i balans fram till slutet av år 2026. Budgeten för år 2023 visar ett underskott på 27,5 miljoner euro. I delårsrapporten 1–6/2023 uppskattas att underskottet kommer att uppgå till 27,4 miljoner euro, det vill säga strax under det som anges i den ursprungliga budgeten. Välfärdsområdet ska i sin planeringsram för 2024–2026 kunna visa att man lyckas täcka 2023 års underskott. 

Som underlag för planeringsramen har man tillsammans med ansvarsområdenas ledning berett ett budgetförslag där man har beaktat de lagstadgade ändringarna i personaldimensioneringen och de konstaterade flaskhalsarna i fråga om resurser, den ekonomiska prognosen för i år, en uppskattning av den statliga finansieringen under kommande år, förändringar i kundernas servicebehov och prisutvecklingen för kostnadernas del. Preliminära beräkningar ger vid handen att underskottet i ekonomin utan produktivitetsåtgärder ser ut att ligga på motsvarande nivå som i år. 

Med det produktivitetsprogram som ska godkännas i höst eftersträvas utvecklingsåtgärder som förbättrar välfärdsområdets produktivitet så att finansieringsunderskottet ska kunna bemästras och så att framtidens vård- och räddningstjänster ska kunna tryggas och utvecklas. De åtgärder som ingår i produktivitetsprogrammet bör leda till att utgiftsökningen bromsas upp avsevärt i ett så tidigt skede som möjligt, så att åtgärderna ska hinna bidra till en tillräcklig ekonomisk nytta under planeringsperioden. År 2024 eftersträvas en halvering av det kalkylmässiga underskottet och ett överskott i ekonomin från och med 2025 års räkenskapsperiod så att 2023–2024 års underskott ska kunna täckas före slutet av år 2026. 

För att det ska vara möjligt att uppnå balans i ekonomin krävs att det år 2024 genomförs anpassningsåtgärder på cirka 13–15 miljoner euro i välfärdsområdets budget som beräknats ”nedifrån upp”. Åren 2025–2026 måste det göras kostnadsnedskärningar på tre procentenheter trots att inflationen samtidigt utvecklas i motsatt riktning. Beaktande inflationsutvecklingen måste det ske en gallring på cirka 24 miljoner euro (5,5 procent av verksamhetskostnaderna i ramen för 2024) i 2025 års verksamhetskostnader och år 2026 cirka 49 miljoner euro (11,3 procent av verksamhetskostnaderna i ramen för 2025). 

HUS-sammanslutningens stämma beslutade 15.6.2023 att budgetramen för år 2024 är 52,1 miljoner euro mindre än det som sammanslutningens styrelse hade föreslagit, vilket är ägnat att öka trycket på beredningen av de nyländska välfärdsområdenas och Helsingfors stads budgetar för 2024. Därutöver leder välfärdsområdets svårigheter att rekrytera egen personal också under åren framöver till ett tilltagande behov att utnyttja köpta tjänster och bemanningspersonal, vilket kan komma att äventyra balanseringen av ekonomin. 

Ytterligare en utmaning med tanke på ett långsiktigt utvecklande av välfärdsområdets verksamhet utgörs av den noga reglerade investeringsplaneringen och fullmakten att uppta lån. Östra Nylands välfärdsområde har inte beviljats tillstånd att uppta mera lån för år 2024. Negativa årsbidrag genererar inte fullmakt att uppta lån, eftersom den maximala lånevolymen är lika med välfärdsområdets årsbidrag gånger tio. 

Välfärdsområdet kan bli föremål för ett utvärderingsförfarande, ifall det blir tvunget att anhålla om ökad fullmakt att uppta lån för genomförande av oundgängliga investeringar eller om det inte klarar av att hålla sig fungerande med den statliga finansieringen och blir tvunget att ansöka om tilläggsfinansiering två gånger under tre på varandra följande räkenskapsperioder. Ett utvärderingsförfarande kan leda till förändringar i välfärdsområdet och exempelvis till att välfärdsområden sammanslås. 

Ekonomiplaneramen är förknippad med avsevärd osäkerhet för den statliga finansieringens vidkommande. Det konstateras i regeringsprogrammet att en hållbar finansiering av välfärdstjänsterna förutsätter en kostnadsutveckling som är mera dämpad jämfört med den hittillsvarande faktiska och den förutsedda kostnadsutvecklingen. Välfärdsområdena förutsätts anpassa sin kostnadsutveckling avsevärt genom åtgärder som de själva vidtar, eftersom kalkylmässig produktivitetspotential, till exempel effektiviserade upphandlingar eller minskad reglering kommer att dras av från finansieringsramarna.