Välfärdsområdesstyrelsen, möte 26-10-2023

Beskrivning

Beredning och ytterligare uppgifter: ekonomidirektör Minna Sevón, 
fornamn.efternamn(at)itauusimaa.fi

Motiveringar 

Beredning och upplysningar: ekonomidirektör Minna Sevón, fornamn.efternamn(at)itauusimaa.fi 

Det föreskrivs i 115 § i lagen om välfärdsområden (611/2021) att välfärdsområdesfullmäktige före utgången av varje år ska godkänna en budget för välfärdsområdet för det följande kalenderåret samt en ekonomiplan för minst tre år. Budgetåret är ekonomiplanens första år. I anslutning till budgeten för år 2024 och ekonomiplanen för åren 2025–2026 upprättas också en investeringsplan. Dessutom ska den innehålla en redogörelse för hur finansieringsbehovet ska täckas. 

I ekonomiplanen godkänns målen för välfärdsområdets verksamhet och ekonomi, vilka ska stämma överens med välfärdsområdesstrategin. Ekonomiplanen ska upprättas så att den är i balans eller uppvisar ett överskott senast vid utgången av det andra året efter budgetåret. Ett underskott i balansräkningen ska täckas inom två år från ingången av det år som följer efter det att bokslutet fastställdes. 

Verksamhetsmiljöns inverkan 

Budgetförslaget och ekonomiplanen är förknippade med en avsevärd osäkerhet för statsfinansieringens vidkommande. Planeringen av välfärdsområdets finansiering är särskilt besvärlig på grund av att 2023 års statsfinansierings nivå fortfarande i början av oktober 2023 är öppen, precis som för planeringsperioden 2024–2026. I budgeten och ekonomiplanen har man i beräkningen använt sig av en statsfinansiering vars nivå bygger på ett förhandsbesked erhållet 31.8.2023 om 2023 och 2024 års finansiering samt i fråga om åren 2025–2026 på de eurobelopp som anges i tryckkalkylen daterad 4.4.2023. Välfärdsområdets finansiering ska på det sätt som förutsätts i grundlagen tillförsäkra tillräckliga social-, hälsovårds- och sjukvårdstjänster, varför en långsiktig och förutsebar finansieringsnivå skulle utgöra en bättre grund för genomförande av betydande reform- och produktivitetsprogram och för balansering av ekonomin. Enligt regeringsprogrammet kommer det under åren 2023–2025 inte att ske förändringar i lagstiftningen om välfärdsområdena eller i finansieringsmodellens grundkonstruktion. Det konstateras i regeringsprogrammet att en hållbar finansiering av välfärdstjänsterna förutsätter en kostnadsutveckling som är mera dämpad jämfört med den hittillsvarande faktiska och den förutsedda kostnadsutvecklingen. Kostnadsökningen borde fram till år 2027 dämpas med 1,4 miljarder euro, trots att Finland redan i nuläget har använt mindre pengar till hälso- och sjukvården per invånare jämfört med de övriga nordiska länderna. Balanseringen av ekonomin kommer att vara en utmaning då man beaktar att välfärdsområdena enbart i år uppskattas visa ett underskott på minst 1,2 miljarder euro. 

Den offentliga sektorns underskott beräknas öka till uppemot tre procent av bruttonationalprodukten år 2025. Underskottet i den offentliga ekonomin beror på det allmänna ekonomiska läget och dessutom på att räntenivån har stigit, på indexjusteringar av priser samt på utgifter som sammanhänger med beredskapen. Det stora underskottet i den offentliga ekonomin, de ökande lånekostnaderna och befolkningens stigande medelålder bildar ett tryck som leder till en fortsatt ogynnsam utveckling av skuldtjänstkvoten, ifall man inte med de åtgärder som ingår i regeringsprogrammet lyckas få skuldsättningen att minska. De geopolitiska motsättningarna och osäkerheten kring den ekonomiska tillväxten avspeglas på de ekonomiska utsikterna i Finland i och med de negativa effekterna av den höga inflationen och räntenivån. 

Det uppskattas att arbetskrafts- och servicebehovet ökar inom social- och hälsobranschen. Befolkningen åldras, vilket har en inverkan på arbetskraftsbristen både genom pensioneringen bland de anställda inom offentlig sektor och genom det ökade servicebehovet bland de äldre. Även om regeringsprogrammet innefattar bland annat en senareläggning av vårdardimensioneringen inom omsorgstjänster för äldre, föresatsen att ta upp funktionshinderservicelagen till ny behandling och att avstå från de snävare tidsfristerna gällande väntetiderna till icke-brådskande vård, så räcker de åtgärder som ingår i regeringsprogrammet inte till för att lösa arbetskraftsbristen. 

Budgeten och ekonomiplan 2024–2026 samt produktivitetsprogrammet 

Välfärdsområdesstyrelsen godkände 31.8.2023 (§ 214) ramen för ekonomiplanen 2024–2026. Nämnden för ordnande av tjänster behandlade vid sitt sammanträde 20.9.2023 budgetförslaget och ekonomiplanen 2024–2026 för social- och hälsovårdssektorn och stannade för att föreslå välfärdsområdesstyrelsen och vidare välfärdsområdesfullmäktige för godkännande ett externt verksamhetsbidrag på -336 926 euro netto för år 2024 i enlighet med rambeslutet samt ekonomiplanen i enlighet med ramen. Budgetförslaget och ekonomiplanen 2024–2026 för räddningsväsendet ligger för verksamhetsintäkternas vidkommande cirka 0,3 miljoner euro under och för verksamhetskostnadernas vidkommande cirka 0,8 miljoner euro över den ram som godkänts. Nämnden för beredskap och säkerhet stannade vid sitt sammanträde 21.9.2023 för att föreslå välfärdsområdesstyrelsen och vidare välfärdsområdesfullmäktige för godkännande ett externt verksamhetsbidrag på högst -10 963 euro netto samt ekonomiplanen i enlighet med ramen. Välfärdsområdesstyrelsen fungerar som nämnd för koncern- och strategitjänsterna och behandlar vid sitt sammanträde 12.10.2023 sektorns förslag till budget och ekonomiplan 2024–2026 i enlighet med rambeslutet. 

Behandlingen och preciseringen av produktivitetsprogrammet för Östra Nylands välfärdsområde har pågått hösten 2023. Med produktivitetsprogrammet eftersträvas utvecklingsåtgärder som förbättrar välfärdsområdets produktivitet under kommande år så att finansieringsunderskottet ska kunna bemästras och så att framtidens vård- och räddningstjänster ska kunna tryggas och utvecklas. Med hjälp av de åtgärder som ingår i produktivitetsprogrammet ska man kalkylmässigt få till stånd en nedskärning av kostnaderna för de tjänster som köps utifrån med en procentenhet senast från mitten av 2025 års planeringsperiod så att produktivitetsåtgärderna fullt ut börjar ge kostnadsnytta från början av 2026 års planeringsperiod, trots att inflationen samtidigt utvecklas i motsatt riktning. Dessutom ska man med hjälp av åtgärder som ingår i produktivitetsprogrammet få de övriga kostnaderna, inklusive personalkostnaderna, att åren 2025–2026 hållas på 2024 års nivå, så att välfärdsområdets ekonomi ska kunna balanseras före slutet av år 2026. 

Budgeten för Östra Nylands välfärdsområde för år 2023 visar ett underskott på 27,5 miljoner euro. Enligt prognosen för år 2023 kommer underskottet att uppgå till cirka 24 miljoner euro. I prognosen för år 2023 har man beaktat den statliga tilläggsfinansiering som ställdes i utsikt 31.8.2023, cirka 3,7 miljoner euro. Ifall statsfinansieringen åren 2024–2026 förverkligas enligt uppskattning, så att den uppgår till cirka 393 miljoner euro år 2024, cirka 411 miljoner år 2025 och cirka 433 miljoner euro år 2026, är det möjligt för välfärdsområdet att få sin ekonomi i balans fram till slutet av år 2026. Det föreslås att räkenskapsperiodens underskott år 2024 uppgår till 12,4 miljoner euro. Det anses möjligt att år 2025 uppnå ett överskott som uppgår till 6,4 miljoner euro, och år 2026 ett överskott på 31,3 miljoner euro, förutsatt att man lyckas bemästra osäkerhetsmomenten och förutsatt att statens finansiering genomförs på det sätt som förutses. 

De största riskerna i ekonomiplanen 

Utöver den osäkerhet som statsfinansieringen är förknippad med utgörs de största riskerna för balanseringen av Östra Nylands välfärdsområdes ekonomi under planeringsperioden av det underskott på 95 miljoner euro som HUS-sammanslutningen förutses visa år 2023 och att budgetramen för år 2024 ligger 52,1 miljoner euro lägre än det som sammanslutningens styrelse föreslagit. Täckandet av HUS-sammanslutningens underskott har inte beaktats i budgetberedningen. Därutöver leder välfärdsområdets svårigheter att rekrytera egen personal också under åren framöver till ett tilltagande behov att utnyttja köpta tjänster och bemanningspersonal, vilket kan komma att äventyra balanseringen av ekonomin. 

Personalplan 

Personalplanen i anslutning till sektorernas budgetförslag beaktar de lagstadgade förändringarna i personaldimensioneringen och resursflaskhalsar som identifierats. Personalen övergick till välfärdsområdet från nio olika organisationer där alla hade sin lönepolitik och sitt lönesystem. Då överlåtelsen av rörelse verkställdes övergick personalen till välfärdsområdet med de löner och de anställningsvillkor som de hade vid tidpunkten för överföringen. Löneharmoniseringen bygger på tvingande lagstiftning. Personalkostnaderna inom budgetförslaget för år 2024 innefattar löneförhöjningar på 3,1 procent, men löneharmoniseringen har inte fullt ut beaktats i budgetförslaget. 

Investeringsplan och finansiering av investeringar 

De största IKT-investeringarna under de närmaste åren är en modernisering av klient- och patientdatasystemen och utvecklandet av medborgarnas digitala service samt kunskapsbaserad ledning. Välfärdsområdets största byggnadsprojekt är uppförandet av Lovisa räddningsstation, något som inleddes år 2023. År 2024 börjar man planera en räddnings- och akutvårdsstation i Söderkulla för att tillgodose det växande Sibbos behov. 

Den noga reglerade investeringsplaneringen och fullmakten att ta lån bildar en tilläggsutmaning för ett långsiktigt utvecklande av välfärdsområdets verksamhet. Östra Nylands välfärdsområde beviljades inte ökad fullmakt att ta lån för år 2024. Om man inte söker ändring i fullmakten att ta lån, ska 2024 års investeringar täckas med internt tillförda medel, med kortfristiga lån eller genom att uppskjuta tidpunkten för investeringar till kommande år. Välfärdsområdet kan bli föremål för ett utvärderingsförfarande, ifall det blir tvunget att anhålla om ökad fullmakt att uppta lån för genomförande av oundgängliga investeringar eller om det inte klarar av att hålla sig fungerande med den statliga finansieringen och blir tvunget att ansöka om tilläggsfinansiering två gånger under tre på varandra följande räkenskapsperioder.