Välfärdsområdesstyrelsen, möte 26-10-2023

Beskrivning

Mer information: välfärdsområdesdirektör Max Lönnqvist, tfn 040 503 0818, fornamn.efternamn@itauusimaa.fi  

Enligt 11 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård (612/2021) ska välfärdsområdet som en del av sin välfärdsområdesstrategi utarbeta en servicestrategi för social- och hälsovården för planeringen och styrningen av sin ekonomi och sin verksamhet. Planen ska vara offentlig. I servicestrategin beslutar välfärdsområdet om de långsiktiga målen för den social- och hälsovård som omfattas av välfärdsområdets organiseringsansvar. I strategin sätter välfärdsområdet dessutom upp mål för hur social- och hälsovårdstjänsterna tillhandahålls med beaktande av behoven hos invånarna i välfärdsområdet, de lokala förhållandena, tillgången till tjänster och tjänsternas tillgänglighet samt kostnadseffektiviteten.  

Östra Nylands välfärdsområde inledde beredningen av servicestrategin i april 2023. I beredningen av servicestrategin har man i stor utsträckning engagerat olika intressegrupper, social- och hälsovårdspersonal samt förtroendevalda. Välfärdsområdesfullmäktige och välfärdsområdesstyrelsen har behandlat innehållet i servicestrategin som aftonskolearbete. Man har intervjuat social- och hälsovårdspersonal samt annan personal vid Östra Nylands välfärdsområde med syfte att identifiera Östra Nylands mest centrala långsiktiga mål och utvecklingsåtgärder inom social- och hälsovården under de närmaste åren. Därtill har innehållen i servicestrategin bearbetats i samarbete med serviceproduktionens personal i tre workshoppar under våren 2023.  

Servicestrategin har beretts samtidigt med Östra Nylands välfärdsområdes produktivitetsprogram och arbetet med dessa dokument inleddes på samma gång i april 2023. Produktivitetsprogrammet för in servicestrategins mål i praktiken med uppskattningar om ekonomiska konsekvenser, beskrivning av centrala åtgärder samt beskrivning av ansvar och tidtabeller för genomförandet. Beredningen av produktivitetsprogrammet fortsätter hösten 2023 och man fattar beslut om det som ett separat beslut, dock på så sätt att innehållen i servicestrategin syns som en konkret del av produktivitetsprogrammet.  

Målen i social- och hälsovårdsreformen uppnås inte om man inom välfärdsområdet inte gör något med de tjänster som förs över från kommunerna och samkommunerna. Produktionen av jämlika, högklassiga och kostnadseffektiva tjänster kräver en kraftig samordning av verksamheten inom serviceproduktionen. Därutöver krävs mycket samarbete både inom välfärdsområdet och med kommunerna. Social- och hälsovårdstjänsterna kommer i fortsättningen att produceras och användas i en verksamhetsmiljö som skiljer sig från den nuvarande. Därför bör framtidsperspektivet ha en stor påverkan vid beslutandet av servicestrategin. Förändringen sker inte av sig själv, utan den kräver åtgärder såväl i verksamheten som i strukturen och tankemodellerna. För att strategiarbetet ska lyckas krävs samförstånd mellan förtroendevalda och tjänsteinnehavare samt en gemensam uppfattning om framtida mål.  

Det viktigaste innehållet i servicestrategin har sammanfattats i tre utvecklingsspetsar: 1) ändamålsenlig, snabb och direkt tillgång till rätt tjänst samt hantering av ärende, 2) regionalt enhetlig och funktionellt integrerad serviceproduktion, och 3) hållbart ledarskap samt tillräcklig, kompetent och välmående personal som stärker serviceproduktionen. De viktigaste målen för utvecklingsspetsarna är:  

1. Ändamålsenlig, snabb och direkt tillgång till rätt tjänst samt hantering av ärende:   

1.1 Jämlik och snabb tillgång till tjänster i hela välfärdsområdet  
1.2 Fungerande och effektiv rådgivning och klienthandledning  
1.3 Tjänster som produceras utifrån klienternas behov  
1.4 Tjänster som informeras och beskrivs på ett tillgängligt sätt  
1.5 Stärkande av förebyggande och habiliterande tjänster samt självbetjäningstjänster i serviceutbudet   

2. Regionalt enhetlig och funktionellt integrerad serviceproduktion:  

2.1 Mångsidigt servicenätverk som motsvarar servicebehovet  
2.2 Tydliga och enhetliga serviceproduktionsprocesser samt verksamhetssätt  
2.3 Kostnadseffektiva serviceproduktionssätt med hjälp av olika produktionsmetoder  
2.4 Enhetliga kunskapsunderlag och ledning genom information  
2.5 Fungerande samarbete med HUS-sammanslutningen, kommunerna, företag och tredje sektorn   

3. Hållbart ledarskap samt tillräcklig, kompetent och välmående personal som stärker serviceproduktionen:  

3.1 Personalstruktur och resursallokering som stöder serviceproduktionen  
3.2 Högklassigt ledarskap i kärnan av serviceproduktionen  
3.3 Stabil aoch mångsidiga arbetsmodeller vid ordnandet av tjänster  
3.4 Utveckling av personalens kompetens till stöd för servicekvaliteten  

Välfärdsområdets invånare och de som använder välfärdsområdets tjänster ska ha möjlighet att delta i och påverka utarbetandet av servicestrategin. Servicestrategin skapar en grund för planeringen av välfärdsområdets verksamhet samt för dess ekonomiplan. Förslaget behandlas nästa gång vid välfärdsområdesfullmäktige den 19 september 2023 som en remissdebatt. Därutöver skickar välfärdsområdet sitt utkast för servicestrategin ut på remiss efter välfärdsområdesstyrelsens sammanträde på så sätt att producenterna för välfärdsområdets social- och hälsovårdstjänster samt andra intressentgrupper har möjlighet att yttra sin åsikt om innehållet i servicestrategin innan beslut fattas.