Beskrivning
Beredning och tilläggsinformation:
välfärdsområdesdirektör Max Lönnqvist
ekonomidirektör Minna Sevón
fornamn.efternamn(at)itauusimaa.fi
Allmänt
I 122–124 § i lagen om välfärdsområden (611/2021) stadgas om utvärderingsförfarande i välfärdsområdet. I utvärderingsförfarandet bedömer staten och välfärdsområdet de ekonomiska förutsättningarna för välfärdsområdet, samt förutsättningarna för att organisera social- och hälsovårdstjänster och räddningsväsendets tjänster, relaterade till fullgörandet av dess skyldigheter. Utvärderingsförfarandet tryggar den grundlagsenliga rätten till tillräckliga social- och hälsovårdstjänster i en situation där välfärdsområdets ekonomiska läge har försämrats.
Finansministeriet kan inleda ett utvärderingsförfarande avseende ett välfärdsområde om välfärdsområdet inte har täckt det underskott som ackumulerats i balansräkningen inom den tidsfrist som föreskrivs i 115 § 2 mom. i lagen om välfärdsområden; om förhållandet mellan årligt överskott och avskrivningar i välfärdsområdets koncernresultaträkning är lägre än 80 procent under två räkenskapsår i följd; eller om koncernbokslutets kalkylmässiga låneskötselbidrag är under 0,8 två räkenskapsperioder i rad.
För utvärderingsförfarandet tillsätts en utvärderingsgrupp, till vilken finansministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, inrikesministeriet och välfärdsområdet utser sina medlemmar. Efter att ha hört välfärdsområdet utser finansministeriet en person, som är oberoende av välfärdsområdet och ministerierna, till ordförande för gruppen. Utvärderingsgruppens uppgift är att lämna ett förslag på åtgärder som behövs för att sanera välfärdsområdets ekonomi samt för att trygga förutsättningarna för att organisera social- och hälsovårdstjänster och räddningsväsendets tjänster. Dessutom ska utvärderingsgruppen behandla det förslag om inledande av ett förfarande för ändring av välfärdsområden som avses i 6 § i lagen om indelningen i välfärdsområden (614/2021).
Den praktiska konsekvensen av utvärderingsförfarandet är att området kan anpassa sin ekonomi under en längre tidsperiod än vad som föreskrivs i 115 § i lagen om välfärdsområden. Området ska genom beslut av välfärdsområdesfullmäktige förbinda sig att följa den plan som man kommit överens om i utvärderingsförfarandet. Slutresultatet ska vara att det ackumulerade underskottet i balansräkningen har blivit täckt. Finansministeriet övervakar genomförandet av den överenskomna planen.
Enligt § 124 i lagen om välfärdsområden innebär inledandet av ett utvärderingsförfarande en begränsning av välfärdsområdets beslutsbehörighet. Syftet med begränsningen är att förhindra att områdets ekonomiska läge försämras under utvärderingsgruppens arbete, samt att säkerställa att de åtgärdsförslag som utvärderingsgruppen lägger fram följs under hela den tid som åtgärdsprogrammet är i kraft. Välfärdsområdet kan inte fatta beslut som skulle få betydande, långsiktiga negativa konsekvenser för dess ekonomi eller som skulle strida mot utvärderingsgruppens åtgärdsförslag. Sådana beslut får endast fattas om beslutet av tvingande skäl och på grund av ärendets brådskande karaktär inte kan skjutas upp. Dessa beslut ska delges finansministeriet. Finansministeriet har rätt att överklaga dessa beslut eller kräva omprövning.
Inledning av utvärderingsförfarandet och utvärderingsgruppens verksamhet
Finansministeriet inledde ett utvärderingsförfarande för Östra Nylands välfärdsområde den 17 juni 2025 (VN/19140/2025). I beslutet konstateras att Östra Nylands välfärdsområde på basis av boksluten för 2024 och 2023 uppfyller förutsättningen för förhållandet mellan årsbidraget och avskrivningarna samt det kalkylmässiga låneskötselbidraget enligt 123 § i lagen om välfärdsområden. Förhållandet mellan årsbidraget och avskrivningarna enligt områdets koncernresultaträkning var -279 procent i bokslutet för 2023 och -424 procent i bokslutet för 2024. Det kalkylerade låneskötselbidraget enligt områdets koncernresultaträkning var -3,00 i bokslutet för 2023.
Finansministeriet tillsatte en utvärderingsgrupp för Östra Nylands välfärdsområde den 18 augusti 2025 (bilaga 1). Ordförande för utvärderingsgruppen var sjukhusrådet, hälsovetenskapsdoktor Hannu Leskinen. Medlemmar i utvärderingsgruppen var Östra Nylands välfärdsområdes välfärdsområdesdirektör Max Lönnqvist, med ekonomidirektör Minna Sevón som ersättare, regeringsrådet Minna-Marja Jokinen vid finansministeriet, direktör Eveliina Pöyhönen vid social- och hälsovårdsministeriet samt direktören för strategi- och styrningsenheten Tiina Snellman vid inrikesministeriet. Sekreterare och stadigvarande expert för utvärderingsgruppen var finansrådet Anna-Liisa Pasanen vid finansministeriet.
Till stadigvarande experter för utvärderingsgruppen utsågs Östra Nylands välfärdsområdes ordförande för välfärdsområdesstyrelsen Kaj Lindqvist, välfärdsområdets ekonomidirektör Minna Sevón samt ledande specialsakkunnig Juri Matinheikki vid finansministeriet. De stadigvarande experterna deltog i utvärderingsgruppens samtliga möten. Dessutom deltog flera inbjudna experter vid Östra Nylands välfärdsområde, HUS-sammanslutningen och ministerierna i utvärderingsgruppens möten (bilaga 2).
Utvärderingsgruppen sammanträdde tolv gånger under 10.9.2025–11.6.2026. Mötenas föredragningslistor och mötesmaterial delgavs i utvärderingsgruppens Teams-arbetsrum minst en vecka före mötet. Mötesprotokoll upprättades för godkännande av utvärderingsgruppens medlemmar, antingen via e-post eller vid utvärderingsgruppens nästa möte. Protokollen innehöll utvärderingsgruppens slutsatser, rekommendationer och åtgärdsförslag under en särskild punkt.
Vid utvärderingsgruppens möten behandlades teman enligt den godkända arbetsplanen enligt följande:
- 10.9.2025 Inledning av utvärderingsgruppens arbete
- 3.10.2025 Anpassning av ekonomin
- 27.10.2025 Specialiserad sjukvård och integrering med basservicen samt social- och hälsovårdspersonalen
- 24.11.2025 Primärvård och integration inom hälso- och sjukvården och mellan olika delar av socialvården samt socialvården
- 1.12.2025 Produktivitetsprogrammet 2026–2029
- 9.12.2025 Räddningsväsendet
- 23.1.2026 Ledning, beslutsfattande och samarbete
- 13.2.2026 Fortsatt behandling av räddningsväsendet
- 20.3.2026 Uppföljning av produktivitetsprogrammet och behandling av slutrapporten
- 17.4.2026 Servicenät, strategi och behandling av slutrapporten
- 22.5.2026 Den ekonomiska situationen 2026 och ramen för 2027–2030 samt behandling av slutrapporten
- 11.6.2026 Godkännande av slutrapporten
Åtgärdsförslag och rekommendationer
Enligt § 122 i lagen om välfärdsområden ska utvärderingsgruppens lämna ett förslag på åtgärder som behövs för att sanera välfärdsområdets ekonomi samt för att trygga förutsättningarna för att organisera social- och hälsovården och räddningsväsendets tjänster. Enligt lagens förarbeten (RP 241/2020 rd, s. 625–626) ska utvärderingsgruppen så grundligt som möjligt utreda och bedöma välfärdsområdets förutsättningar att sköta de uppgifter som hör till dess organiseringsansvar, samt lämna sina förslag utifrån dessa utredningar och bedömningar. Förslagen kan gälla välfärdsområdets verksamhet och ekonomi som helhet. Det ska framgå av utvärderingsgruppens utredningar och åtgärdsförslag om välfärdsområdets ekonomiska och operativa förutsättningar att klara av de uppgifter som hör till dess organiseringsansvar kan lösas genom välfärdsområdets egna åtgärder. Enligt § 122 i lagen om välfärdsområden ska områdesfullmäktige behandla de förslag som utvärderingsgruppen lägger fram.
Bakgrunden till den verksamhetsmodell som valts i utvärderingsgruppens arbete är välfärdsområdets ytterst svaga ekonomiska situation och det betydande underskott som har ackumulerats i balansräkningen. Syftet med utvärderingsgruppens arbete har varit att snabbt stödja saneringen av områdets ekonomi och tryggandet av tjänsterna, så att man i områdets tjänstemannaberedning och organ så snart som möjligt har kunnat behandla utvärderingsgruppens förslag och även ägna uppmärksamhet åt andra frågor som har lyfts fram genom utvärderingsgruppens rekommendationer och observationer. Dessutom var målet att området ska kunna beakta utvärderingsgruppens åtgärdsförslag redan vid budgetbehandlingen för 2026. Genom detta tillvägagångssätt har man också strävat efter att hålla utvärderingsgruppens arbete öppet och interaktivt.
Den 1 december 2025 lämnade utvärderingsgruppen ett sådant åtgärdsförslag till Östra Nylands välfärdsområde som avses i 122 § i lagen om välfärdsområden:
"Området börjar genomföra det ovan nämnda produktivitetsprogrammet för 2026–2029. I praktiken förutsätter detta att området redan vid behandlingen av budgeten för 2026 fattar beslut om
- att fullt ut verkställa resultatet av samarbetsförhandlingarna för att säkerställa att den minskning av verksamhetskostnaderna som presenteras i produktivitetsprogrammet, jämfört med förhandsuppgifterna i bokslutet för 2025, förverkligas under 2026–2027
- social- och hälsovårdens servicenät, så att en övergång till den modell med tre social- och hälsovårdscentraler som presenteras i produktivitetsprogrammet möjliggörs, i syfte att säkerställa att områdets personalresurser och övriga resurser används optimalt och effektivt
- att snarast möjligt verkställa alla andra sådana operativa förändringar som presenteras i produktivitetsprogrammet och som omedelbart kan påverka verksamhetskostnaderna för 2026–2027 Detta gäller framför allt bland annat de ändringar som presenteras i produktivitetsprogrammet som rör boendeservicen (t.ex. minskning av boendeservice i egen regi, minskning av behovet av boende med heldygnsomsorg genom att utvidga bedömningsenheternas verksamhet samt genom att öka gemenskapsboende och tjänster som ges i hemmet) samt tjänsternas produktionssätt och servicenivå."
Utvärderingsgruppen gav Östra Nylands välfärdsområde fem åtgärdsrekommendationer under sitt arbete.
- 3.10.2025: "Utvärderingsgruppen anser det vara nödvändigt att det ekonomiska resultatet redan för 2025 kan förbättras jämfört med den senaste bokslutsprognosen. Utvärderingsgruppen uppmanar välfärdsområdesstyrelsen och välfärdsområdesfullmäktige att omedelbart vidta åtgärder för och nå detta mål. Utvärderingsgruppen uppmanar välfärdsområdet att förbereda sådana åtgärder som höjer produktiviteten och sänker kostnaderna, så att man redan 2026 når en situation där inget nytt underskott ackumuleras för välfärdsområdet. De åtgärder som ska tas in i budgeten för 2026 och ekonomiplanen för 2027–2028 ska beslutas och vidtas så att de påverkar välfärdsområdets ekonomi så snabbt som möjligt. Beslut om åtgärderna och verkställandet av besluten ska inte skjutas upp till ekonomiplaneperiodens sista år. Utvärderingsgruppen anser att välfärdsområdet ska ägna särskild uppmärksamhet åt lokal- och servicenätet och snabbt fatta beslut om samt vidta åtgärder relaterade till detta som avsevärt minskar kostnaderna."
- 27.10.2025: "Utvärderingsgruppen upprepar sin tidigare rekommendation. Utvärderingsgruppen anser det vara nödvändigt att välfärdsområdet fattar beslut om de åtgärder som har varit aktuella under budgetberedningen, till exempel sådana som påverkar servicenätet och personalkostnaderna. Välfärdsområdet ska bereda konkreta åtgärder för att förbättra vårdkedjornas smidighet och integrationen av vården, särskilt för primärvården, den specialiserade sjukvården, hemvården och boendeservicen för äldre klienter. En sänkning av kostnadsnivån under budgetåret 2026 underlättar avsevärt situationen under kommande ekonomiplaneperioder."
- 1.12.2025. "Utvärderingsgruppen anser att de mål som presenteras i produktivitetsprogrammet och de medel som föreslås för att uppnå dem är nödvändiga och ett steg i rätt riktning. Utvärderingsgruppen är medveten om att det finns oundvikliga osäkerhetsfaktorer i produktivitetsprogrammet, men anser att det är nödvändigt att främja programmet i sin helhet i beslutsfattandet och verkställandet. Utvärderingsgruppen betonar att uppnåendet av målen i produktivitetsprogrammet kräver en betydande minskning av verksamhetskostnader redan 2026–2027. I praktiken innebär detta att de nödvändiga besluten måste fattas så snabbt som möjligt, så att verkställandet av besluten kan inledas i rask takt."
- 9.12.2025: "Utvärderingsgruppen konstaterar i sina observationer om räddningsväsendet att förändringarna i verksamhetsmiljön, inklusive de ekonomiska besparingskraven, förutsätter en kontinuerlig utveckling av verksamhetens inriktning och av arbetsmetoderna. Särskilt ett omfattande utnyttjande av funktionerna och resurserna inom Södra Finlands samarbetsområde för räddningsväsendet, samt ett fördjupat samarbete vid organiseringen, produktionen och upphandlingen av räddningsväsendets tjänster och en utveckling av samarbetet mellan räddningsverksamhetens läges- och ledningscentraler och social- och hälsovårdens beredskapscentraler, frigör resurser för områdets räddningstjänster. Uppmärksamhet ska också ägnas åt kostnadsansvaret för räddningsväsendets uppgifter. Utvärderingsgruppen noterar även den positiva utvecklingen i Östra Nyland av främjandet av tryggheten i hemmet och i beredskapsarbetet."
- 23.1.2026: "Utvärderingsgruppen anser att det är viktigt att åtgärderna i produktivitetsprogrammet vidtas snabbt och att effekterna av åtgärderna följs upp kontinuerligt. Utvärderingsgruppen betonar att ett fullständigt uppfyllande av produktivitetsprogrammets mål förutsätter ett åtagande om en avsevärd sänkning av verksamhetskostnaderna från och med 2026. De åtgärder som nu har beslutats utgör miniminivån för välfärdsområdets mål att balansera ekonomin. Om det sker betydande förändringar i välfärdsområdets situation och finansiering ska välfärdsområdet ha god beredskap att besluta om och vidta ersättande och ytterligare åtgärder."
Åtgärdsprogram för anpassning av ekonomin
De viktigaste dokumenten för det åtgärdsprogram som utarbetats i utvärderingsförfarandet är budgeten för 2027 och ekonomiplaneramen för 2027–2030 (bilaga 3), som godkänts av välfärdsområdesstyrelsen den 21 maj 2026 (§ 137), samt produktivitetsprogrammet för 2026–2029 (bilaga 4), som godkänts av välfärdsområdesfullmäktige den 17 december 2025 (§ 93). Åtgärdsprogrammet innehåller områdets redan beslutade åtgärder och bindande riktlinjer samt åtgärder som fortfarande är under beredning för att utveckla och effektivisera verksamheten, vilka preciseras vid beredningen av budgeten för 2027 och ekonomiplanen för 2027–2030. Åtgärdsprogrammet visar hur täckandet av välfärdsområdets ackumulerade underskott i balansräkningen framskrider under de närmaste åren, samt vilken utveckling av nettodriftskostnaderna som anpassningen av ekonomin enligt programmet förutsätter och som välfärdsområdet förbinder sig till under den tid åtgärdsprogrammet är i kraft.
Som en slutsats från sitt möte den 22 maj 2026 konstaterade utvärderingsgruppen att välfärdsområdet har berett en tillräcklig budget- och ekonomiplaneram för 2027–2030. I denna ram ingår de anpassningsåtgärder enligt produktivitetsprogrammet som välfärdsområdesfullmäktige godkände den 17 december 2025. Enligt utvärderingsgruppens bedömning är åtgärderna tillräckliga för att välfärdsområdet ska kunna täcka de ackumulerade underskotten från 2023–2026 före utgången av 2031. Utvärderingsgruppen betonar att målet för att täcka underskotten är mycket utmanande. Att lyckas med detta förutsätter att anpassningsåtgärderna vidtas långsiktigt och till fullo, så att välfärdsområdets nettokostnader hålls inom de gränser som planeringsramen kräver. Utvärderingsgruppen inser att det innebär en stor utmaning att dämpa kostnadsökningen för välfärdsområdets specialiserade sjukvård. Området har begränsade möjligheter att påverka detta på grund av sin ringa medlemsandel i HUS-sammanslutningen. Samtidigt ska välfärdsområdet trygga basservicen för invånarna i sitt område inom de gränser som den strama ekonomiplaneramens kostnadsutveckling tillåter. HUS-sammanslutningen har förbättrat sin produktivitet och lyckats täcka sitt underskott inom den tid som lagen föreskriver. Välfärdsområdena i Nyland, Helsingfors stad och HUS-sammanslutningen har ett gemensamt mål att hålla de kommande årens kostnader för den specialiserade sjukvården på en skälig nivå. I detta arbete beaktas Östra Nylands välfärdsområdes utmanande ekonomiska situation samt det tidigare överenskomna målet att flytta tyngdpunkten från den specialiserade sjukvården till basnivån. Dessutom är den statliga finansiering som välfärdsområdet får samt dess möjligheter att anpassa ekonomin förknippade med risker och faktorer som området inte kan påverka, såsom områdets demografiska struktur och förändringar i den statliga finansieringsmodellen.
Uppföljningen av välfärdsområdets åtgärdsprogram regleras av 122 § i lagen om välfärdsområden. Om välfärdsområdesfullmäktige inte har behandlat alla de åtgärdsförslag som utvärderingsgruppen lämnat enligt 122 § i lagen om välfärdsområden före utvärderingsförfarandets slut, ska dessa behandlas och besluten om förslagen lämnas till finansministeriet. Områdets budget och ekonomiplan ska upprättas så att de verkställer välfärdsområdesfullmäktiges beslut om åtgärderna, vilket innebär att de ska följa åtgärdsprogrammet. Genomförandet av åtgärdsprogrammet ska rapporteras kvartalsvis i samband med delårsrapporterna och bokslutet samt vid de gemensamma förhandlingarna mellan välfärdsområdet, finansministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och inrikesministeriet som avses i 13 a § i lagen om välfärdsområden. I verksamhetsberättelsen ska det lämnas en utredning om huruvida åtgärderna har förverkligats och om de har varit tillräckliga under räkenskapsperioden. Verksamhetsberättelsen ska överlämnas till finansministeriet senast i juni månad året efter räkenskapsperioden.
Finansministeriet följer under den tid åtgärdsprogrammet är i kraft upp hur programmet genomförs, särskilt utifrån hur det ackumulerade underskottet i balansräkningen och nettodriftskostnaderna utvecklas. Social- och hälsovårdsministeriet och inrikesministeriet följer inom sina respektive ansvarsområden upp hur de åtgärder och planer som rör organiseringen av tjänsterna genomförs.
Utredning om välfärdsområdesindelning
Enligt 122 § 3 mom. i lagen om välfärdsområden ska utvärderingsgruppen behandla det förslag om inledande av ett förfarande för ändring av välfärdsområden som avses i 6 § i lagen om indelningen i välfärdsområden. Enligt motiveringarna till bestämmelsen ska utvärderingsgruppen i sitt ställningstagande motivera vilka effekter gruppen ser av en eventuell sammanslagning av välfärdsområdet. Utvärderingsgruppens ställningstagande och motiveringar ersätter dock inte en sådan utredning om välfärdsområdesindelningen som avses i 8 § i lagen om välfärdsområdesindelning. Bestämmelser om förutsättningarna för ändring av välfärdsområdesindelningen finns i 5 § i lagen om välfärdsområdesindelning.
Om en utredning om välfärdsområdesindelning skulle inledas, identifierar utvärderingsgruppen två huvudalternativ för en ändring av Östra Nylands välfärdsområde: en sammanslagning med Vanda och Kervo välfärdsområde eller en sammanslagning med Kymmenedalens välfärdsområde. Dessutom har man som ett annat alternativ identifierat möjligheten att dela upp Östra Nylands välfärdsområde mellan Vanda och Kervo välfärdsområde och Kymmenedalens välfärdsområde. Utöver vad som lagts fram ovan har utvärderingsgruppen även identifierat möjligheten att ansluta Östra Nyland till Mellersta Nylands eller Päijänne-Tavastlands välfärdsområde.
Om en eventuell utredning om välfärdsområdesindelningen görs, beskrivs bedömningen av alternativen för en ändring av välfärdsområdet i kapitel 7.2 i slutrapporten.
Slutsatser
Enligt utvärderingsgruppens uppfattning har välfärdsområdet de ekonomiska och operativa förutsättningarna för att klara av sina uppgifter att ordna social- och hälsovårdstjänster och räddningstjänster. Detta förutsätter att området följer den ekonomiplan för 2026–2028 och det tillhörande produktivitetsprogram för 2026–2029 som godkänts av välfärdsområdesfullmäktige, samt att dessa i juni 2026 kompletteras av välfärdsområdesfullmäktige med den budget- och ekonomiplaneram för 2027–2030 som planerats efter samarbetsförhandlingarna.
Utvärderingsgruppen anser att om man håller sig till den utveckling av nettokostnaderna som anges i ekonomiplanen under hela budgetperioden, finns förutsättningarna för att både sköta de uppgifter som området har ansvar för och täcka det underskott som ackumulerats i balansräkningen senast vid utgången av 2031. Utvärderingsgruppen konstaterar att den utvecklingsbana för nettodriftskostnaderna som utgör utgångspunkten för ekonomiplanen är mycket utmanande. Att lyckas kräver ett starkt engagemang från området när det gäller beslutsfattande, vidtagande och uppföljning av de åtgärder som presenteras i produktivitetsprogrammet. Dessutom identifierar utvärderingsgruppen att områdets möjligheter att påverka den specialiserade sjukvårdens kostnadsutveckling delvis är begränsade av lagstiftningsmässiga och operativa skäl.
Utvärderingsgruppen konstaterar att områdenas finansieringsmodell utvecklas under de kommande åren. De betydande balanseringskrav som riktas mot hela den offentliga ekonomin kommer oundvikligen också att påverka välfärdsområdenas finansiering under de kommande åren. Välfärdsområdets nettokostnadsnivå och huruvida målet för att balansera ekonomiplanen lyckas påverkas helt klart också av andra faktorer utanför välfärdsområdet. Välfärdsområdesindexet som påverkar nivån på områdenas finansiering beaktar dessa faktorer. Indexet beaktar dock inte till exempel löneavtal som avviker från den allmänna inkomstnivån i välfärdsområdena, eller kostnadstryck som eventuellt riktas punktvis mot just social- och hälsovårdssektorn. Välfärdsområdesindexet består av tre olika komponenter: det allmänna förtjänstnivåindexet (60 %), konsumentprisindexet (30 %) och arbetsgivarnas socialskyddsavgifter (10 %). Indexet beskriver därför inte fullt ut välfärdsområdenas faktiska kostnadstryck. Detta beror på att indexet i första hand har skapats för att fastställa finansieringsnivån, och det innehåller element som ska uppmuntra till kostnadsdämpning (till exempel kan det allmänna förtjänstnivåindexet avvika från välfärdsområdenas eget förtjänstnivåindex). Det kan därför finnas skillnader mellan det prognostiserade och det faktiska indexet. Detta gäller särskilt situationer där det allmänna ekonomiska läget påverkas av oväntade och betydande chocker. På grund av dessa faktorer, samt den ytterst utmanande utvecklingsbana för nettodriftskostnaderna som ingår i den godkända ekonomiplanen, går det inte att utesluta en viss risk. Det finns en möjlighet att målen för att balansera ekonomin inom Östra Nylands välfärdsområde och täcka det ackumulerade underskottet i balansräkningen inte kan nås till fullo inom den tidsram som man nu eftersträvar.
Utvärderingsgruppen konstaterar att välfärdsområdets välfärdsområdesfullmäktige har förbundit sig till det ytterst utmanande målet i ekonomiplanen som godkändes i december 2025. Fullmäktige har därmed genom sitt beslutsfattande och sin verksamhet visat prov på vilja och förmåga att möta de betydande utmaningarna gällande ekonomin och organiseringen av tjänsterna. Genom detta har en trovärdig väg skapats för att sköta de uppgifter som hör till välfärdsområdets ansvar, och utvärderingsgruppen föreslår därför inte för finansministeriet att en utredningsman tillsätts för områdesindelning.