Beskrivning
Beredning och tilläggsuppgifter:
tf. ansvarsområdesdirektör (familje- och socialtjänster) Hanna Kaunisto
ansvarsområdesdirektör (hälsovårdstjänster) Carita Schröder
ansvarsområdesdirektör (tjänster för äldre) Kirsi Oksanen
fornamn.efternamn(at)itauusimaa.fi
Begäran om utredning som Östra Nylands råd för personer med funktionsnedsättning skickat har inkommit till Östra Nylands välfärdsområdes registratorskontor 22.9.2025. Begäran om utredning har antecknats för kännedom på nämnden för ordnande av services sammanträde 30.9.2025 (§102) och i samband med detta kom man överens om att svaret ska ges som en aggregerade rapport 4.11.2025.
Rådet för personer med funktionsnedsättning har i den bifogade begäran om utredning lyft fram oro och/eller missförhållanden i anslutning till ansökan om funktionshinderservice, problem med utdelningen av förbrukningsartiklar, protesmottagning, rehabilitering och hemvård av patienter med cerebrovaskulära sjukdomar (CS), Borgå sjukhus och läkemedelsbehandling. Frågorna i begäran om utredning kan läsas i sin helhet i bilagan, i denna text finns sammanfattningar.
1. Problem med ansökan om funktionshinderservice
Sammanfattning:
Rådet för personer med funktionsnedsättning konstaterar att den praxisen som har tagits i bruk på våren att inte ta emot ansökningar per telefon och e-post är lagstridig. Praxisen tar inte hänsyn till de särdrag som ofta är förknippade med funktionsnedsättning och praxisen försvårar och fördröjer oskäligt mycket ansökan om service. Dessutom är de blanketter som finns på VFO-webbplatserna opraktiska, dåligt utformade och har tydliga brister.
Svar:
En utmaning vid övergången till välfärdsområdet var olika ansökningspraxis inom servicen i kommunerna. Av denna anledning måste ansökan och ansökningspraxis preciseras för både klienter och anställda. Klienthandledning inom funktionshinderservicen och elektroniska tjänster har utvecklats för att trygga ansökan. Klienthandledningen inom funktionshinderservicen har ändrats från 1.8.2025, så att klienthandledningen sköts av en socialhandledare. Kontakterna med klienthandledningen kommer per telefon, per e-post till den centraliserade adressen (vammaispalvelut.porvoo@itauusimaa.fi) eller med säker e-post eller post. Klienthandledningen tar kontakt med nya klienter per telefon och gör en första bedömning av servicebehovet, varefter ärendet överförs till klientens egen arbetstagare. När det gäller klienter som omfattas av servicen kontaktar den egna arbetstagaren klienten om servicebehovet. Ansökningar som har omdirigerats till de frånvarande anställdas e-postlådor har varit omöjliga att överföra till rätta handläggarna. I och med personalomsättning har e-postansökningarna inte behandlats, vilket innebär att klienterna har blivit utan service eller att tillgången till servicen har fördröjts. Arbetstagarna har instruerats att skicka ett automatiskt svar per e-post när deras anställning inom funktionshinderservicen upphör, men praxisen förverkligas inte alltid. I kontaktsituationer har klienterna instruerats att skriftligen ansöka om servicen antingen elektroniskt, eller arbetstagaren har postats ansökningsblanketten till klienten för att undvika att ansökningarna ”försvinner”. För att trygga klientens rättssäkerhet och tillgången till service har det betonats att skriftlig ansökan ska skickas centraliserat. På så sätt undviker man en situation där ansökan inte alls överförs till behandling. Muntliga och kända ansökningar per e-post har registrerats i datasystemen.
Hemsidorna och blanketter kommer att förnyas under hösten 2025. Ansökningspraxisen görs kontinuerligt smidigare genom olika informationssäkra funktioner som beaktar klientens rättsskydd. Alla lagliga sätt att ansöka om servicen är fortfarande i bruk.
Ansökan om funktionshinderservice grundar sig på lagstiftning som tryggar klientens rättigheter och säkerställer en ändamålsenlig behandling. Enligt 19 § i förvaltningslagen, inleds ett ärende skriftligen. Med myndighetens samtycke får ett ärende också inledas muntligen. En skriftlig ansökan säkerställer att kraven och grunderna för dem är tydligt angivna, vilket underlättar beslutsfattandet och möjliggör sökande av ändring. Skriftlig form är inte alltid obligatorisk, men det är starkt rekommenderat för att ansökan ska kunna behandlas korrekt och den sökandes rättigheter tryggas. En skriftliga ansökan stöder också beslutsfattandet och bedömningen av servicebehovet enligt lagen om funktionshinderservice (675/2023) och socialvårdslagen (1301/2014). Funktionshinderservicen tar emot ansökningar muntligen eller via någon annan kontakt, om klientens situation kräver det, varvid arbetstagaren antecknar ansökan på behörigt sätt.
Det finns flera juridiska och administrativa utmaningar som gäller också datasäkerhet med att ta emot ansökningar som skickats per e-post. Även om förvaltningslagen (434/2003) tillåter elektronisk kommunikation, ska myndigheten kunna säkerställa att ansökan har kommit från rätt person och att den innehåller de uppgifter som behövs. E-post uppfyller inte alltid dessa krav på ett tillförlitligt sätt. Ett e-postmeddelande kan vara bristfälligt, oklart eller försvinner i systemet. En skriftlig ansökan (till exempel på en blankett eller med säker post) säkerställer att ansökan har sparats på behörigt sätt och att man vid behov kan återkomma till den exempel i besvärsprocessen.
Vanlig e-post är inte heller ett säkert verktyg för att skicka känsliga personuppgifter, hälsouppgifter eller servicebehov. Dataskyddslagstiftningen (till exempel EU:s GDPR) förutsätter att personuppgifter behandlas på ett säkert sätt. Meddelanden som skickas via e-post kan av misstag inte behandlas om de inte kommer in i rätt system eller inte innehåller de bilagor som behövs. Den officiella ansökningsblanketten styr sökanden att lämna alla väsentliga uppgifter för behandlingen av ärendet och ordnandet av servicen.
2. Problem med utdelningen av förbrukningsartiklar
Sammanfattning:
Utdelningen av förbrukningsartiklar ska också kunna svara mot ett akut behov som uppstått plötsligt. Rådet för personer med funktionsnedsättning betonar att det är skäl att utveckla social- och hälsovården i samarbete med rådet för personer med funktionsnedsättning för att klientorienteringen och servicen ska fungera på ett ändamålsenligt sätt genast när ändringarna träder i kraft.
Svar:
I allmänhet kan man från utdelningen av förbrukningsartiklar svara till klienten inom sju vardagar. Om nödvändig förbrukningsartikel finns i lager eller kan beställas via HUS:s beställningssystem, kan produkten hämtas efter högst två veckor. Klienterna har instruerats att göra beställningen i god tid, dvs. minst tre veckor innan förbrukningsartikeln beräknas ta slut, så att leveranstiderna inte leder till att produkten tar slut hos klienten.
Mer sällsynta produkter förvaras inte alls i lager. En del av dessa kan beställas via HUS och en del måste beställas direkt från leverantören. För dessa kan leveranstiden uppgå till 2–3 veckor. Med tanke på sådana situationer har man kommit överens med den specialiserade sjukvården om att om behovet plötsligt förändras eller om det är fråga om en produkt som används mer sällan, överlämnas förbrukningsartiklar till klienten från den specialiserade sjukvården tills det är möjligt att utdelningen av förbrukningsartiklar levererar produkterna till klienten.
Om det är fråga om ett brådskande behov kan man välja en brådskande linje från hälsostationens återuppringningstjänst. Om ärendet är brådskande ringer man upp klienten samma dag. Återuppringningstjänstens och mottagningens personal har egna separata kontaktkanaler för centraliserad utdelning av förbrukningsartiklar.
3. Protesmottagning
Sammanfattning:
Arrangemanget leder till farliga situationer dagligen till exempel för amputerade när en person måste flytta sig (till exempel till sängen) med en trasig protes som bär inte. Även eventuella defekter i protesen som skadar huden kan bli ödesdigra när reparationerna försenas enbart på grund av byråkrati. Rådet för personer med funktionsnedsättning påminner om att social- och hälsovården ska agera klientorienterat och med beaktande av de verkliga situationerna. Förseningar som medför fara godkänns inte. Med tanke på välfärdsområdet kan förseningar leda till konsekvenser som blir dyrare för välfärdsområdet än ett snabbt, flexibelt sätt att svara mot behoven.
Svar:
Flytten av hjälpmedelstjänsterna i centrala området (Borgå) och ändringen av telefonnummer för ett år sedan informerades på webbsidor, i sociala medier och via mediemeddelanden. Många lokala medier publicerade sina egna nyheter på grundval av mediameddelandet. Det skulle också ha varit möjligt att köpa tidningsannonser i lokaltidningarna, men av ekonomiska skäl avstod man från det. I samband med flytten har det inte på något sätt varit möjligt att kontakta alla hjälpmedelscentralens klienter.
Vid brådskande servicebehov kan man kontakta hjälpmedelstjänsterna per telefon.
Läkaren skriver inte under servicelösningarna, dvs. det leder inte till dröjsmål.
Anskaffningen av nya proteser behandlas i regel i rehabiliteringsarbetsgruppen i enlighet med välfärdsområdets process.
4. Rehabilitering av CS-patienter
Sammanfattning:
Begränsning av rehabiliteringen till under 65-åringar är märklig. I den åldern fortsätter många att arbeta, ännu fler tar hand om sina barnbarn och/eller äldre föräldrar. Många reser ute i världen eller strövar på naturen. Har välfärdsområdet verkligen råd att utesluta personer i denna ålder från intensiv rehabilitering som är förtrogen med CS-kompetens?
Svar:
HUS:s linjeledning för neurologi har slagit fast att eftersom avdelningsvården vid Borgå sjukhus inte uppfyllde rehabiliteringsenhetens kriterier, sköts rehabiliteringen av CS-patienter under 65 år vid andra HUS:s enheter med behövlig kompetens i ärendet. Samtidigt har HUS slagit fast att rehabilitering av patienter med cerebrovaskulär sjukdom som är över 65 sköts inom primärvården i välfärdsområdena.
Avsikten är inte att rehabiliteringen på basnivå inom välfärdsområdet ska motsvara rehabiliteringen inom den specialiserade sjukvården, men rehabilitering på basnivå kan väl ordnas på avdelning 4 genom både medicinsk rehabilitering och rehabiliterande vårdarbete. På avdelningen genomförs en individuell rehabiliteringsplan som en neurolog inom den specialiserade sjukvården har utarbetat för patienten.
Det har förts en diskussion med den specialiserade sjukvården om huruvida det i välfärdsområdena i framtiden finns möjlighet att inrätta en gemensam avdelning där man kan rehabilitera äldre patienter som behöver mera krävande rehabilitering, men för närvarande finns det ingen sådan möjlighet.
5. Hemvård, Borgå sjukhus och läkemedelsbehandling
Sammanfattning:
Inom hemvården är det bara sjukskötare som har tillgång till läkemedelsuppgifter, och därför kan medicineringen av en patient som hamnat på sjukhus på fredagen utredas på ett säkert sätt först på måndagen.
Svar:
Hemvårdens sjukskötare och närvårdare ser läkemedels- och andra uppgifter, dvs. hemvården kan kontrollera medicineringen dygnet runt. Det beror på välfärdsområdets olika klient- och patientdatasystem om man ser klientens läkemedelsuppgifter i mobilen eller på hemvårdens dator på kontoret, dvs. i vissa områden kan man bara se läkemedelslistorna på datorn.
Man strävar efter att alltid hålla hemvårdens mappar uppdaterade, men tyvärr förverkligas detta inte alltid trots försök. Enligt hemvårdens uppfattning har sjukskötare på sjukhuset åtkomsträttigheter till Navitas och de kan därigenom se hemvårdens läkares texter.