Välfärdsområdesfullmäktige, möte 10-12-2024

Protokollet är granskat

§ 100 Servicenätverksplan för Östra Nylands välfärdsområde

IUHVADno-2023-4145

Tidigare behandling

Beskrivning

Beredning och tilläggsuppgifter:  
tf vårdarbetsdirektör Heidi Hovisilta
utvecklingschef Ann-Sofie Nylund 
välfärdsområdesdirektör Max Lönnqvist 

 

Det bestäms i 26 § i förvaltningsstadgan för Östra Nylands välfärdsområde att välfärdsområdesstyrelsen svarar för att organiseringsansvaret uppfylls och för beredning, uppföljning och utvärdering av utredningen om servicenätverket. Östra Nylands välfärdsområde har berett servicenätsplanen som tjänstearbete inom ramen för förändringsprogrammet. Servicenätsplanen har sammanställts utifrån ansvarsområdenas förslag beaktande välfärdsområdets ekonomiska situation. Accenture Oy tar dessutom fram bakgrundsmaterial för servicenätsutredningen.

I utredningen granskas serviceproduktionens nuläge och framtid med beaktande av det pågående förändringsprogrammet, tillgången till tjänster och deras nåbarhet, effektiviseringen av serviceverksamheten med digitala och mobila lösningar, kostnadseffekterna samt servicestrategin. Det material som Accenture tagit fram innehåller ett analysverktyg som baserar sig på efterfrågan på tjänster samt en scenariogranskning. I dessa har man tagit vara på särdragen i Östra Nylands välfärdsområde samt utnyttjat befolkningsprognosen och uppgifter om befolkningens geografiska placering i regionen, åldersfördelningen, servicenätets nuläge och servicebehovet. Uppgifterna i utredningen har samlats in från öppna datakällor och kompletterats med uppgifter som välfärdsområdet tagit fram.

Beredningen av servicenätsutredningens bakgrundsmaterial har följts upp i styrgruppen, som har bestått av välfärdsområdesdirektören, social- och hälsovårdsdirektören, ansvarsområdes- och professionsdirektörerna, förvaltningsdirektören, fastighetschefen, utvecklingschefen och personalrepresentanter. Dessutom har personalen deltagit i arbetet med att ta fram material bland annat genom workshoppar som Accenture ordnat.

Servicenätsutredningen blir klar i början av november 2024 och behandlas nästa gång i välfärdsområdesstyrelsen 14.11.2024.

Beslutsförslag

Välfärdsområdesdirektören: 

Välfärdsområdesstyrelsen beslutar att

  1. Östra Nylands välfärdsområde ber att följande instanser avger utlåtande om det bifogade utkastet till servicenätsplan: kommunerna Askola, Borgå, Lappträsk, Lovisa, Mörskom, Pukkila och Sibbo samt välfärdsområdets nämnder och påverkansorgan. Utlåtandena önskas senast 7.11.2024 16.00.
  2. Invånarna i Östra Nylands välfärdsområde ges möjlighet att kommentera utkastet till servicenätsplan med utnyttjande av en öppen webbsida under tvåveckorsperioden 30.9–13.10.2024.

Beslut

Välfärdsområdesstyrelsen beslutade att

  1. Östra Nylands välfärdsområde ber att följande instanser avger utlåtande om det bifogade utkastet till servicenätsplan: kommunerna Askola,​ Borgå,​ Lappträsk,​ Lovisa,​ Mörskom,​ Pukkila och Sibbo samt välfärdsområdets nämnder och påverkansorgan.
  2. Utlåtandena önskas senast 7.11.2024 16.00. Invånarna i Östra Nylands välfärdsområde ges möjlighet att kommentera utkastet till servicenätverksplan med utnyttjande av en öppen webbsida under tvåveckorsperioden 30.9–13.10.2024.


Ärendet justerades genast.

Möte hantering

Det antecknades i protokollet att detta ärende behandlades som sammanträdets sista ärende. Dessutom antecknades det i protokollet att viceordförande Riku Honkasalo, ledamot Kevin Servin samt ersättare Satu Lindgren anmälde jäv (samfundsjäv, ledamot i kommunstyelse) och gick från mötet innan ärendets behandling kl. 20.02.

Beskrivning

Beredning och tilläggsuppgifter:  
tf vårdarbetsdirektör Heidi Hovisilta
utvecklingschef Ann-​Sofie Nylund 
välfärdsområdesdirektör Max Lönnqvist 

 

Välfärdsområdesstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde den 26 september 2024 (§ 215 Servicenätsplan för Östra Nylands välfärdsområde) begära utlåtanden om utkastet till servicenätsplan av Askola, Borgå, Lappträsk, Lovisa, Mörskom, Pukkila och Sibbo kommuner samt av välfärdsområdets nämnder och påverkansorgan.

Utlåtanden begärdes senast den 7 november 2024 kl. 16.00. Invånarna i Östra Nylands välfärdsområde gavs möjlighet att kommentera utkastet till servicenätsplan under två veckor via en öppen webbsida under tiden 30.9–13.10.2024.

Invånarenkäten besvarades av 851 personer, och av dem var 40 procent från Askola och Mörskom. Vi fick minst svar från Borgå (8 procent). På personalenkäten fick vi 67 svar från alla ansvarsområden inom social- och hälsovårdstjänsterna samt från koncern- och strategitjänsterna. Av de invånare som besvarade enkäten motsätter sig 70 procent att tjänsterna koncentreras, medan över hälften av de anställda som besvarade enkäten understöder att tjänsterna koncentreras. Det viktigaste för invånarna när man gör ändringar i servicenätet är närheten till tjänsterna. Invånarna kan tänka sig att använda digitala tjänster som ett verktyg för handledning och rådgivning. Personalen lyfte å sin sida fram oron över invånarnas digitala färdigheter som det största hindret. Utifrån invånarenkäten anser man att Askola, Borgå, Lovisa och Sibbo är centrala områden där social- och hälsocentralerna borde placeras. Utifrån personalenkäten anser största delen av respondenterna att det nuvarande servicenätet fungerar mycket eller ganska bra. Över hälften av respondenterna i personalenkäten understöder en centralisering av tjänsterna och en ökning av distanstjänsterna.  

Vi emottog utlåtanden från totalt 17 aktörer i kommunerna och organen inom utsatt tid: Kommunstyrelsen och äldrerådet i Askola, kommunstyrelsen i Lappträsk, stadsstyrelsen och äldrerådet i Lovisa, kommunstyrelsen i Mörskom, stadsstyrelsen i Borgå, kommunstyrelsen, äldrerådet och rådet för personer med funktionsnedsättning i Pukkila, kommunstyrelsen i Sibbo samt rådet för personer med funktionsnedsättning, äldrerådet, ungdomsfullmäktige, nämnden för ordnande av tjänster, nämnden för beredskap och säkerhet, nämnden för utveckling och samarbete samt nationalspråksnämnden i Östra Nylands välfärdsområde. Dessutom lämnades en framställning från personalen och ett (1) utlåtande åtföljdes av en kommentar från representanterna för personalen.

Kommunstyrelsen i Askola föreslår i sitt utlåtande att servicecentret Mäntyrinne fortfarande kan hyras ut till välfärdsområdet från början av 2026. Antalet lokaler som hyrs kan vid behov minskas på förslag av välfärdsområdet. Dessutom förutsätter Askola kommun att kommunens förslag till välfärdsområdet i september 2024 behandlas på ändamålsenligt sätt i fråga om den nya boendeserviceenhet som ska byggas. Askola kommun godkänner inte att boendeservicen för äldre läggs ned och att invånarna flyttas till olika enheter. Dessutom föreslår Askola kommun att välfärdscentrumet som planeras ska främjas utan dröjsmål.

Äldrerådet i Askola motsätter sig i sitt utlåtande att Mäntyrinne stängs.

Personalen vid servicecentret Mäntyrinne uttrycker i sin framställning sin oro över att tjänsterna försämras och läggs ned.

Lappträsk kommun motsätter sig i sitt utlåtande servicenätsreformen och föreslår att det i varje kommun inom välfärdsområdet ska finnas ett serviceställe där man åtminstone kan få vårdarmottagning, rådgivningstjänster, laboratorietjänster och läkarmottagningstjänster med tidsbokning samt receptförnyelser av läkare.

Lovisa stad ber i sitt utlåtande Östra Nylands välfärdsområde att ägna uppmärksamhet åt omfattningen av konsekvensbedömningen och komplettera den till den nivå som lagen förutsätter. Lovisa stad föreslår att mental och missbrukarvården för unga borde utökas i Lovisa. Lovisa stad grundar ett fastighetsbolag och förbinder sig på det sätt som kommunallagen möjliggör att kapitalisera bolaget så att fastigheterna som hyrs av Östra Nylands välfärdsområde kan hållas i ändamålsenligt skick i förhållande till den verksamhet som bedrivs i dem. Dessutom ber Lovisa stad Östra Nylands välfärdsområde att

  • beakta dem som befinner sig i en utsatt ställning och de som behöver många tjänster
  • beakta de befolkningsgrupper som inte har möjlighet att använda digitala tjänster eller inte har tillräckligt kunnande för att använda tjänsterna
  • beakta att Lovisa är ett geografiskt omfattande område och förutom Lovisa centrum finns det också ett behov av mobil service bland annat i bygderna i Liljendal, Pernå och Strömfors
  • beakta konsekvenserna för landsbygden och den regionala livskraften mer heltäckande i konsekvensbedömningen
  • beakta hur tjänsterna tryggas i en eventuell krissituation och i akuta servicebehov, om tjänsterna i allt högre grad koncentreras till befolkningskoncentrationer
  • tillhandahålla en tilläggsutredning om hur ställningen för äldre och personer som talar svenska som modersmål tryggas, om hälsocentralsjukhusets tjänster och minnespolikliniken inte bevaras i Lovisa
  • också sköta om tolktjänsterna för invandrare
  • ägna uppmärksamhet åt hur planen för nedläggningen av Rosenkulla påverkar den äldre befolkningen och landsbygden
  • ägna särskild uppmärksamhet åt att samarbetet med den arbetskraftsmyndighet som inleder sin verksamhet i januari 2025 fungerar smidigt
  • komplettera konsekvensbedömningen med en bedömning av konsekvenserna för barn och som en del av den särskilt en bedömning av hur tillräckliga och tillgängliga mental- och missbrukarvården för unga i Lovisa är i nuläget samt för 2025–2026
  • komplettera servicenätet i fråga om socialservice för personer i arbetsför ålder inom Lovisa stads område (även arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte) med beaktande av nuläget samt 2025–2026.

 

Äldrerådet i Lovisa motsätter sig att Rosenkulla stängs.

Kommunstyrelsen i Mörskom förutsätter i sitt utlåtande att det tidigare undersökningsarbetet beaktas när beslut om servicenätet fattas, att man också informerar om alternativ till lösningen som föreslås och att medlemmarna i välfärdsområdet behandlas jämlikt också med tanke på tjänsternas tillgänglighet.

Borgå stad önskar ett närmare samarbete i planeringen och utvecklingen av välfärdsområdet och stadens eget servicenät samt betonar det långsiktiga samarbetet i utvecklingen av fastighetsnätet. Borgå stad vill också betona, i synnerhet i fråga om Borgå sysselsättningsområde, att ambulerande tjänster som motsvarar behovet i mindre befolkningskoncentrationer borde vara i bruk redan innan man eventuellt gör nedskärningar i servicenätet. Borgå stad konstaterar i sitt utlåtande att lokaler som ägs av staden och hyrs ut till välfärdsområdet är Näse hälsovårdscentral och kök (i välfärdsområdets material Borgå social- och hälsostation), centralräddningsstationen, vissa branddepåer, oljebekämpningsdepån, rådgivningslokalen i Vårberga, lokaler för elevhälsan i olika skolor (kuratortjänster, psykologtjänster, hälsovård) och ett lagerutrymme i Ölstens. Fastigheter som kräver bolagisering är Näse hälsovårdscentral och centralräddningsstationen. Andra lokaler som staden hyr ut behöver inte bolagiseras, men man måste naturligtvis avtala om lokalerna ifall man vill fortsätta hyra ut dem. Borgå stad anser att alla tre avdelningar vid hälsocentralsjukhuset i Borgå borde bevaras med beaktande av stadens befolkning och servicebehov. Borgå stad förutsätter att man i de följande skedena av planeringen av servicenätet för en intensiv och öppen dialog med kommunerna mycket proaktivt innan man fattar beslut. Borgå stad anser att det är särskilt viktigt att man börjar främja det nya välfärdscentrumet snabbt.

Kommunstyrelsen i Pukkila hänvisar i sitt utlåtande till det gemensamma pressmeddelandet från Lappträsk, Mörskom och Pukkila som publicerades den 10 oktober 2024. Kommunstyrelsen föreslår att om man ändå skär ned på tjänsterna ska detta göras genom att omforma och eventuellt minska tjänsterna, men att fysisk service varje vecka i Pukkila ska bevaras.

Äldrerådet och rådet för personer med funktionsnedsättning i Pukkila anser i sitt ställningstagande att tjänsterna inte är kundorienterade, jämlika och regionalt heltäckande om denna plan genomförs. I kommunen ska ett serviceställe bevaras som tryggar basservicen för invånarna och där man erbjuder sjukskötar- och läkarmottagning samt laboratorie- och fysioterapitjänster. Äldrerådet och rådet för personer med funktionsnedsättning motsätter sig att hälsostationstjänsterna läggs ner i Pukkila.

Kommunstyrelsen i Sibbo konstaterar i sitt utlåtande att Östra Nylands välfärdsområde bör ha ett nära samarbete med de aktörer som ansvarar för kommunernas fastigheter och planläggning. Sibbo kommun/Keskinäinen kiinteistöosakeyhtiö Sipoon Jussaksentie 18 har förberett sig för att genomföra de nödvändiga förbättringarna. De förbättringsåtgärder som Östra Nylands välfärdsområde behöver kan också göras utan att ändra hyran för byggnaden. Sibbo kommun har låtit göra en värdering av fastigheten, och utifrån den kan hyran sänkas med högst 6,6 procent på marknadsvillkor. Sibbo kommun och Östra Nylands välfärdsområde har flera gällande hyresavtal sinsemellan. Kommunen är beredd att avsluta hyresavtalen för Elsie, Ratatupa, Vävhult och Tallbacka. Kommunen är beredd att överföra avtalen för Amiralsvägen 4 och den nya räddningsstationen till Östra Nylands välfärdsområde. Sibbo kommun anser att det för närvarande inte finns tillräckliga motiveringar för uppsägning av hyresavtalet för seniorbostäderna och förutsätter att välfärdsområdet vill fortsätta förhandlingarna med Sibbo kommun om framtiden för seniorboendet i Nickby, med beaktande av att kommunen har beredskap att utföra redan tidigare överenskomna reparationer och vid behov göra hyresjusteringar för att uppfylla förutsättningarna för fortsatt verksamhet.

Ungdomsfullmäktige i Östra Nylands välfärdsområde föreslår i sitt utlåtande att de folkhälsoekonomiska konsekvenserna av nedskärningarna beräknas och att dessa uppgifter är öppna för alla innan åtgärderna godkänns. Kalkylerna kan genomföras till exempel med hjälp av ett index över boendeförhållanden.

Äldrerådet i Östra Nylands välfärdsområde hoppas att man undviker att flytta minnessjuka och klienter i livets slutskede. Äldrerådet vill ha en utredning om varför den egna servicen är dyr och om detta beror på hyran, att lokalerna är opraktiska, personalstrukturen eller på andra tjänster. Likaledes vill äldrerådet ha en närmare utredning om byggnadernas skick.

Rådet för personer med funktionsnedsättning i Östra Nylands välfärdsområde betonar i sitt utlåtande rätten till boende som verkligen är hemlikt. Rådet för personer med funktionsnedsättning uttrycker sin oro över att de lokalkostnader som sparas in till följd av att servicenätet krymper överförs som ökade kostnader för social- och hälsovårdsresor för såväl klienterna som FPA/samhället.

Nationalspråksnämnden i Östra Nylands välfärdsområde påpekar att tillgängligheten endast har behandlats geografiskt i konsekvensbedömningen av servicenätplanen, och anser att detta perspektiv är för snävt. Det är särskilt viktigt att säkerställa att tjänsterna är tillgängliga på finska och svenska, eftersom en eventuell användning av köpta tjänster kan försämra tillgången till svenskspråkiga tjänster. Vissa områden och vissa befolkningsgrupper får inte jämlik behandling om de föreslagna serviceställena läggs ner. Nämnden vill också påminna om välfärdsområdets tvåspråkighetsprogram. Nationalspråksnämnden konstaterar att servicenätsplanen inte får försämra tillgången till svenskspråkig service i välfärdsområdet i planerings- eller genomförandeskedet, utan planen ska stärka produktionen av tvåspråkig service. Dessutom betonar nationalspråksnämnden att även teckenspråket måste beaktas.

Östra Nylands välfärdsområdes nämnd för utveckling och samarbete nämner att det första utkastet till servicenätsplan inte innehåller sparkalkyler eller enskilda förhandskonsekvensbedömningar, och betonar att sparkalkylerna och de konkreta förhandskonsekvensbedömningarna som riktas till tjänsterna ska kompletteras i det nästa planutkastet.

Östra Nylands välfärdsområdes nämnd för beredskap och säkerhet föreslår som sitt utlåtande att nämnden inte har något att säga om servicenätplanen med tanke på ordnandet av räddningsväsendets lagstadgade service och prehospital akutsjukvård samt tillgängligheten till den. Nämnden anser att servicenätsplanen har utarbetats täckande. Nämnden för beredskap och säkerhet anser att även räddningsväsendet och räddningsväsendets tjänster i framtiden kunde ingå i servicenätsplanen, för att man i större utsträckning ska kunna utnyttja en integration mellan tjänsterna.

Östra Nylands välfärdsområdes nämnd för ordnande av tjänster tar inte ställning till de enskilda verksamhetsställenas framtid, eftersom representanternas ställningstaganden avviker från varandra.

********************************************   

Östra Nylands välfärdsområde tackar invånarna och personalen för att de svarat på enkäten samt kommunerna och påverkansorganen för utlåtandena. De ärenden som tas upp i svaren och utlåtandena kommer i mån av möjlighet att beaktas i den fortsatta utvecklingen av välfärdsområdets tjänster, men alla åtgärder som föreslås kan inte genomföras i det nuvarande ekonomiska läget.

Konsekvensbedömningen av de föreslagna ändringarna har gjorts efter att planutkastet blivit färdigt och de utnyttjas vid det egentliga beslutsfattandet.[HH1] 

Förhandlingarna om kommunernas hyresavtal förs under ledning av fastighetschefen och separata beslut fattas om eventuell användning av ett optionsår. I välfärdsområdets fastighetsstrategi fastställs principerna för hyrning: lokalerna motsvarar användningsbehovet, lokalerna är i gott skick eller hyresvärden förbinder sig att iståndsätta lokalerna inom utsatt tid. I strategin har man dessutom dragit upp linjer för att välfärdsområdet som arbetsgivare erbjuder arbetstagarna en fungerande och trivsam arbetsmiljö. 

Man föreslog ett serviceställe i varje kommun eller åtminstone tjänster en gång i veckan. Vi söker en lösning till detta med bland annat ambulerande tjänster. Enskilda servicehelheter och särskilda klientgrupper beaktas vid planeringen av servicenätet ur hela Östra Nylands välfärdsområdes synvinkel. [HH2] I servicenätsplanen kommer vi i fortsättningen att inkludera räddningsväsendet och räddningsväsendets tjänster, så att integrationen mellan tjänsterna kan utnyttjas i större utsträckning.

Även om de digitala tjänsterna utvecklas kraftigt i enlighet med strategin, får man vid behov också service ansikte mot ansikte. De digitala tjänsterna erbjuder alternativ i tjänsteutbudet. Samtidigt förenhetligas och utvecklas också verksamhetsmodellerna för fysisk service.  Vi arbetar redan nu med tillgängligheten bland annat med hjälp av ett projekt för lättläst språk.

Det ligger i välfärdsområdets intresse att bygga ett nytt välfärdscentrum, och vi samarbetar nära med HUS i fråga om detta.

Östra Nylands välfärdsområde är villigt att intensifiera samarbetet med kommunerna och aktörerna inom tredje sektorn i anknytning till arbetet med att främja hälsa och välfärd. Syftet med servicenätsplanen är att få ett så optimalt servicenät för social- och hälsovårdstjänsterna som möjligt i Östra Nyland, med beaktande av välfärdsområdets ekonomiska situation, servicebehov, tjänsternas kvalitet, jämlikhet och tillgänglighet. Beslutsfattandet styrs också av det pågående produktivitetsprogrammet för välfärdsområdet och den budget som ska utarbetas.

Beslutsförslag

Välfärdsområdesdirektören: 

Välfärdsområdesstyrelsen antecknar för kännedom inkomna kommentarer och utlåtande till servicenätverkssplanen och svar på dessa. Välfärdsområdesstyrelsen ger sitt förslag till fullmäktige vid nästa sammanträde 28.11.2024. 

Beslut

Välfärdsområdesstyrelsen antecknade för kännedom inkomna kommentarer och utlåtanden till servicenätverksplanen och svar på dessa.
Välfärdsområdesstyrelsen ger sitt förslag till fullmäktige vid nästa sammanträde 28.11.2024, då också sparkalkyler och konkreta förhandskonsekvensbedömningar av tjänsterna presenteras.

Möte hantering

Det antecknades i protokollet att detta ärende behandlades som det sista ärendet på sammanträdet. Innan ärendets behandling anmälde 1. viceordförande Jorma Wiitakorpi, ledamöterna Kaj Lindqvist och Kevin Servin samt fullmäktiges 1. viceordförande Elin Blomqvist-Valtonen jäv och lämnade mötet, kl. 21.23. Dessutom antecknades det i protokollet att välfärdsområdesfullmäktiges ordförande Heikki Vestman gick från mötet under behandlingen av detta ärende, kl. 21.45.

Beskrivning

Beredning och tilläggsuppgifter:  
tf vårdarbetsdirektör Heidi Hovisilta
utvecklingschef Ann-​​Sofie Nylund 
fornamn.efternamn(at)itauusimaa.fi

 

Välfärdsområdesstyrelsen behandlade och antecknade för kännedom 14.11.2024 (§ 258) de kommentarer och utlåtanden som inlämnats angående servicenätsplanen. Vid samma sammanträde överlämnade välfärdsområdesstyrelsens ordförande till välfärdsområdesdirektören en adress med 510 namn som samlats in för bevarandet av Rosenkulla i Lovisa. Adressen har bifogats som kompletterande material till servicenätsplanen.

I fråga om utlåtandena lyfte man fram några centrala punkter som hänför sig till servicenätsplanens ekonomiska konsekvenser, fastigheter, tillgången till tjänster, kundgrupper, personal och digitalisering. Varje uttalande innehöll frågor, förslag, krav eller önskemål, eller så efterfrågades ytterligare utredningar. Mest lyfte man fram avsaknaden av konsekvensbedömning eller bedömningarnas otillräcklighet. Dessutom efterlystes i utlåtandena alternativ till planen (en sammanfattning av utlåtandena finns som kompletterande material).

Från kommunerna i området har inkommit förslag om reparation av lokaler eller nybyggnation. Avtal som motsvarar sådana investeringar som avses i 16 § 1 mom. i lagen om välfärdsområden (611/2021) är dessutom bland annat långvariga hyresavtal för lokaler samt andra avtal som gäller förbindelse till avtal som gäller i flera år. Med tanke på användningen av fullmakten att uppta lån förbrukas genom en ny investering lånefullmaktens hela bruttobelopp. Välfärdsområdet kan i detta ekonomiska läge inte binda upp sig för investeringar eller nya långfristiga hyresavtal. Lokalbeståndet ska ändå utformas utifrån tjänsternas behov, på basis av var lokaler behövs och hur många lokaler som behövs för att producera tjänsterna. Välfärdsområdesreformen utgår från att välfärdsområdet ordnar jämlik service för hela området, där kommungränserna inte har någon betydelse.

Efter föregående behandling har servicenätsplanen uppdaterats till följande delar:

sidan 33: Uppdateringar i linje med uppdateringen av befolkningsprognosen: antalet äldre

sidan 40: Uppdateringar i linje med uppdateringen av befolkningsprognosen: antalet barn

sidan 54: Meningen om tvåspråkighet redigerats

Som kompletterande material till servicenätsplanen har dessutom tillfogats förhandskonsekvensbedömningar avseende tjänsterna.

Beslutsförslag

Välfärdsområdesdirektören:

Välfärdsområdesstyrelsen beslutar

  • föreslå välfärdsområdesfullmäktige att fullmäktige godkänner den bifogade servicenätsplanen, samt
  • konstatera att de slutliga besluten om servicenätet fattas med de beslutsbefogenheter som anges i förvaltningsstadgan, och
  • befullmäktiga välfärdsområdesdirektören att inleda åtgärder i fråga om den fortsatta beredningen av de ändringar som framläggs i planen.


Paragrafen justeras genast. 

Beslut

Välfärdsområdesstyrelsen beslutade

  • föreslå välfärdsområdesfullmäktige att fullmäktige godkänner den bifogade servicenätsplanen med gjorda ändringar, samt
  • konstatera att de slutliga besluten om servicenätet fattas med de beslutsbefogenheter som anges i förvaltningsstadgan, och
  • befullmäktiga välfärdsområdesdirektören att inleda åtgärder i fråga om den fortsatta beredningen av de ändringar som framläggs i den ändrade planen.


Paragrafen justerades genast.

Möte hantering

Ledamot Bernhard Edgren föreslog på SFP-gruppens vägnar och understödd av ledamot Patrik Björkman att enheterna Rosenkulla, Sommarvind och Solliden inte stängs. 
I omröstningen, där de som understödde SFP-gruppens ändringsförslag röstade ”Nej” och de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja”, vann utgångsförslaget med rösterna 9 (Edgren, Eskola, Forsman, Hjelt, Riikonen, Kujala, Kahri, Perokorpi, Broman) – 5 (Björkman, Henriksson, Railila, Baumgartner, Nylander).  


Ledamot Kristian Forsman föreslog understödd av ledamot Arto Kujala att hälsostationerna i Lappträsk, Mörskom och Pukkila inte stängs. 
I omröstningen, där de som understödde Forsmans ändringsförslag röstade ”Nej” och de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja”, vann utgångsförslaget med rösterna 12 (Björkman, Edgren, Eskola, Hjelt, Riikonen, Henriksson, Kahri, Perokorpi, Railila, Baumgartner, Broman, Nylander) – 2 (Forsman, Kujala). 


Ersättare Lilli Kahri föreslog understödd av ledamot Nea Hjelt att enheterna Sommarvind och Solliden tas bort från de seniorserviceenheter som stängs. 
I omröstningen, där de som understödde Kahris ändringsförslag röstade ”Nej” och de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja”, vann utgångsförslaget med rösterna 7-7 då ordförandes röst avgjorde Ja (Björkman, Edgren, Eskola, Forsman, Perokorpi, Baumgartner, Nylander) – Nej (Hjelt, Riikonen, Kujala, Henriksson, Kahri, Railila, Broman). 


Ledamot Tapani Eskola föreslog understödd av ledamot Jenna Perokorpi att sjukhusavdelningen vid Näse hälsocentral inte stängs. 
I omröstningen, där de som understödde Eskolas ändringsförslag röstade ”Nej” och de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja”, vann utgångsförslaget med rösterna 12 (Björkman, Edgren, Forsman, Hjelt, Riikonen, Kujala, Henriksson, Kahri, Railila, Baumgartner, Broman, Nylander) – 2 (Eskola, Perokorpi). 


Ledamot Bernhard Edgren föreslog på SFP-gruppens vägnar och understödd av ledamot Patrik Björkman att hälsostationen i Lappträsk inte stängs. 
I omröstningen, där de som understödde Edgrens ändringsförslag röstade ”Nej” och de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja”, vann ändringsförslaget med rösterna 7-7 då ordförandes röst avgjorde Nej (Björkman, Forsman, Kujala, Henriksson, Railila, Baumgartner, Nylander) – Ja (Edgren, Eskola, Hjelt, Riikonen, Kahri, Perokorpi, Broman). 


Ledamot Kristian Forsman föreslog att enheterna Rosenkulla och Mäntyrinne inte stängs. Förslaget vann inte understöd och förföll därmed. 


Ledamot Nea Hjelt föreslog understödd av ledamot Tapani Eskola följande notering: Tjänsteinnehavarna ska omedelbart utreda hur man minst en gång i veckan ska kunna erbjuda tjänster på minst vårdarnivå i "små kommuner" och hur mycket det kostar att ordna dessa. 
I omröstningen, där de som understödde Hjelts ändringsförslag röstade ”Nej” och de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja”, vann ändringsförslaget med rösterna 9 (Edgren, Eskola, Forsman, Hjelt, Riikonen, Kujala, Kahri, Perokorpi, Broman) – 5 (Björkman, Henriksson, Railila, Baumgartner, Nylander). 


Till protokollet antecknades att välfärdsområdesfullmäktiges ordförande Heikki Vestman avlägsnade sig från mötet kl. 20.27 efter att behandlingen av det här ärendet avslutades.

Beskrivning

Beredning och tilläggsuppgifter:  
tf vårdarbetsdirektör Heidi Hovisilta
utvecklingschef Ann-​​Sofie Nylund 
fornamn.efternamn(at)itauusimaa.fi

Beslutsförslag

Välfärdsområdesstyrelsen: 

Välfärdsområdesfullmäktige beslutar godkänna den bifogade servicenätverksplanen. 

Paragrafen justeras genast. 

Beslut

Välfärdsområdesfullmäktige beslutade godkänna den bifogade servicenätverksplanen med gjorda ändringar. 

Paragrafen justerades genast. 

Möte hantering

Ordförande Heikki Vestman gav fullmäktigegrupperna möjlighet att hålla gruppanföranden.

SFP:s fullmäktigegrupps ordförande Patrik Björkman framförde på gruppens vägnar följande ändringsförslag:

Ändringsförslag 1. sida 2 Utgångspunkter för servicenätsplanen, en ny punkt läggs till:
År 2025 låter välfärdsområdet göra en utredning av nivån på marknadshyran vid olika verksamhetsställen och för utifrån detta förhandlingar med hyresvärdarna om hyresnivån från och med år 2026.

Ändringsförslag 2. sida 11 De viktigaste principerna inom servicenätsplanen för hälsostationstjänster 2024–2030:

Punkten ”I små befolkningskoncentrationer (n = 3) erbjuds mobila närtjänster eller på plats.” -ändras till: ”I små befolkningskoncentrationer i Lappträsk, Mörskom och Pukkila (n=3) erbjuds ändamålsenlig ambulerande hälso- och sjukvård som innehåller åtminstone vårdarmottagning, provtagning och rådgivningstjänster."

Ändringsförslag 3. sida 11: De viktigaste principerna inom servicenätsplanen för hälsostationstjänster 2024–2030:

Från punkten ”En del av funktionerna ordnas centraliserat (jour under tjänstetid, screeningar, vaccinationer, utdelning av avgiftsfria vårdartiklar) oberoende av serviceomfattningen vid social- och hälsostationen i befolkningskoncentrationen.” stryks orden ”vaccinationer” och ”jour under tjänstetid”.

Ändringsförslag 4. sida 15 Rubriken ändras till ”Nedskärningar i tjänsterna 2025–26” och dian ändras på följande sätt:

  • Kolumnen ” Serviceobjekt som upphör” ändras till ”Nedskärningar i serviceobjekt”
  • Den högra kolumnen ”Lovisa social- och hälsostation” i punkten ”Lappträsk” ändras till ”Ambulerande social- och hälsovård samt Lovisa social- och hälsostation”
  • Den högra kolumnen ”Askola social- och hälsostation” i punkten ”Mörskom” ändras till ”Ambulerande social- och hälsovård samt Askola social- och hälsostation”
  • Den högra kolumnen ”Askola social- och hälsostation” i punkten ”Pukkila” ändras till ”Ambulerande social- och hälsovård samt Askola social- och hälsostation”

Ändringsförslag 5. sida 31 De viktigaste principerna inom servicenätsplanen för tjänsterna för äldre 2024–2030: läggs till en ny punkt:
År 2025 görs inga ändringar i servicenätet. Avtalen för Rosenkulla, Mäntyrinne, Suvituuli och Suvirinne förlängs, förutsatt att hyresvärdarna går med på hyresjusteringar och nödvändiga reparationer av lokalerna. Förhandlingarna med hyresvärdarna ska föras senast 31.5.2025.

Ändringsförslag 6. sida 34 hela dian stryks. De föreslagna åtgärderna förverkligas inte.

Ändringsförslag 7. sida 42 hela dian stryks. De föreslagna åtgärderna förverkligas inte. (förslaget ersatt med dia 15)

Saml+KD:s fullmäktigegrupps ordförande Jorma Wiitakorpi understödde på gruppens vägnar SFP:s fullmäktigegrupps förslag 1-7.

Fullmäktigeledamot Tapani Eskola understödde på SDP:s fullmäktigegrupps vägnar SFP:s fullmäktigegrupps förslag på sidorna 11 (2, 3) och 15 (4).

Dessutom föreslog ledamot Eskola att sjukhusavdelningen vid hälsovårdscentralen inte stängs (sida 27) (ändringsförslag 8).

De Grönas fullmäktigegrupp höll inget gruppanförande i anslutning till det här ärendet.

Sannfinländarnas fullmäktigegrupps vice ordförande Matti Jäppilä understödde på gruppens vägnar SFP:s fullmäktigegrupps förslag 1–7.

Centerns fullmäktigegrupps ordförande Kristian Forsman understödde på gruppens vägnar SFP:S fullmäktigegrupps förslag 1-7.

Dessutom understödde ledamot Forsman Vänsterförbundets fullmäktigegrupps förslag (sida 54 rad 1).

Rörelse Nu-fullmäktigegruppens ordförande Maria von Flittner höll ett gruppanförande.

Fullmäktigegruppen För Östra Nylands välfärds ordförande Markus Pietikäinen understödde på gruppens vägnar SFP:s fullmäktigegrupps förslag 1-7.

Dessutom understödde ledamot Pietikäinen ledamot Eskolas förslag om att sjukhusavdelningen vid hälsovårdscentralen inte stängs (s. 27).

Vänsterförbundets fullmäktigegrupps vice ordförande Mikko Nieminen understödde på gruppens vägnar SFP:s fullmäktigegrupps förslag 1-7.

Dessutom föreslog ersättare Nieminen följande ändring (ändringsförslag 9):

s. 54 rad 1. Konsekvensbedömning: invånare och klienter

Punkten ändras från
”Social- och hälsovårdstjänsterna blir väl tillgängliga i hela området, även om social- och hälsostationerna i Pukkila, Mörskom och Lappträsk stängs.”

till:

Social- och hälsovårdstjänsterna i en del av området blir sämre tillgängliga än tidigare om social- och hälsostationerna i Pukkila, Mörskom eller Lappträsk stängs".

Ersättare Lennu Sajomaa (Sannf.) föreslog att medicinsk rehabilitering bevaras i Pukkila (sida 23) (ändringsförslag 10).

Ledamot Jenna Perokorpi (SDP) understödde ledamot Tapani Eskolas förslag om att sjukhusavdelningen vid hälsovårdscentralen inte stängs.

Ledamot Tero Suominen (Saml.) understödde SFP:s ändringsförslag 1–7.

Ledamot Matti Pirhonen (Centern) understödde ersättare Lennu Sajomaas förslag om att medicinsk rehabilitering bevaras i Pukkila.

Ersättare Mikko Nieminen (Vänsterf.) understödde ledamot Eskolas förslag om sjukhusavdelningen och ersättare Sajomaas förslag om medicinsk rehabilitering.

Ledamot Riku Honkasalo (Saml.) understödde SFP:s ändringsförslag 1–7.


Ordförande konstaterade att det under diskussionen har gjorts flera ändringsförslag och att de har vunnit understöd. Ordförande föreslog att omröstningen förrättas genom namnupprop.

Ändringsförslag 2.

Ordförande frågade om välfärdsområdesfullmäktige kan godkänna förslaget enhälligt. Ordförande konstaterade att välfärdsområdesfullmäktige har godkänt förslaget enhälligt.

Ändringsförslag 3.

Ordförande frågade om välfärdsområdesfullmäktige kan godkänna förslaget enhälligt. Ordförande konstaterade att förslaget inte kan godkännas enhälligt, så man förrättade en omröstning. I omröstningen, där de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja” och de som understödde SFP:s ändringsförslag 3 röstade ”Nej”, vann ”Nej” med rösterna 57-2. Omröstningsprotokollet är bilaga 2.

Ändringsförslag 4.

Ordförande frågade om välfärdsområdesfullmäktige kan godkänna förslaget enhälligt. Ordförande konstaterade att välfärdsområdesfullmäktige har godkänt förslaget enhälligt.

Ändringsförslag 7.

Ordförande frågade om välfärdsområdesfullmäktige kan godkänna förslaget enhälligt. Ordförande konstaterade att välfärdsområdesfullmäktige har godkänt förslaget enhälligt.

Ändringsförslag 1.

Ordförande frågade om välfärdsområdesfullmäktige kan godkänna förslaget enhälligt. Ordförande konstaterade att förslaget inte kan godkännas enhälligt, så man förrättade en omröstning. I omröstningen, där de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja” och de som understödde SFP:s ändringsförslag 1 röstade ”Nej”, vann ”Nej” med rösterna 51-6, 2 frånvarande. Omröstningsprotokollet är bilaga 3.

Ändringsförslag 5.

Ordförande frågade om välfärdsområdesfullmäktige kan godkänna förslaget enhälligt. Ordförande konstaterade att förslaget inte kan godkännas enhälligt, så man förrättade en omröstning. I omröstningen, där de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja” och de som understödde SFP:s ändringsförslag 5 röstade ”Nej”, vann ”Nej” med rösterna 51-8. Omröstningsprotokollet är bilaga 4.

Ändringsförslag 6.

Ordförande frågade om välfärdsområdesfullmäktige kan godkänna förslaget enhälligt. Ordförande konstaterade att välfärdsområdesfullmäktige har godkänt förslaget enhälligt.

Ändringsförslag 8.

Ordförande frågade om välfärdsområdesfullmäktige kan godkänna förslaget enhälligt. Ordförande konstaterade att förslaget inte kan godkännas enhälligt, så man förrättade en omröstning. I omröstningen, där de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja” och de som understödde Eskolas ändringsförslag röstade ”Nej”, vann ”Ja” med rösterna 46-13. Omröstningsprotokollet är bilaga 5.

Ändringsförslag 9.

Ordförande frågade om välfärdsområdesfullmäktige kan godkänna förslaget enhälligt. Ordförande konstaterade att välfärdsområdesfullmäktige har godkänt förslaget enhälligt.

Ändringsförslag 10.

Ordförande frågade om välfärdsområdesfullmäktige kan godkänna förslaget enhälligt. Ordförande konstaterade att förslaget inte kan godkännas enhälligt, så man förrättade en omröstning. I omröstningen, där de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja” och de som understödde Sajomaas ändringsförslag röstade ”Nej”, vann ”Ja” med rösterna 40–19. Omröstningsprotokollet är bilaga 6.

Kompletterande material på finska

Kompletterande material på svenska


Sökande av ändring

Besvärsanvisning (Välfärdsområdesbesvär)

Ändring kan sökas skriftligt genom välfärdsområdesbesvär.

Besvärstid

Välfärdsområdesbesvär ska anföras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet. Besvären ska lämnas in till besvärsmyndigheten senast under besvärstidens sista dag innan besvärsmyndigheten stänger. En part anses ha fått del av beslutet sju (7) dagar efter att brevet sändes, om inte något annat visas. Vid vanlig elektronisk delgivning anses parten ha fått del av beslutet den tredje (3) dagen efter att meddelandet sändes, om inte något annat visas. En medlemskommun och en kommunmedlem anses ha fått del av beslutet sju (7) dagar efter det att protokollet fanns tillgängligt i det allmänna datanätet. Dagen för delfåendet räknas inte med i besvärstiden. Om den sista dagen för att anföra besvär infaller på en helgdag, självständighetsdagen, första maj, julafton, midsommarafton eller en helgfri lördag, får besvär anföras den första vardagen därefter.

Besvärsgrunder

Välfärdsområdesbesvär får anföras på den grunden att

  • beslutet har tillkommit i oriktig ordning
  • den myndighet som fattat beslutet har överskridit sina befogenheter, eller
  • beslutet annars strider mot lag

 

Den som anför besvär ska presentera besvärsgrunderna innan besvärstiden löper ut.

Besvärsmyndighet

Helsingfors förvaltningsdomstol Banbyggarvägen 5, 00520 Helsingfors

helsinki.hao(at)oikeus.fi

Obs, när du skickar e-post, ersätt at med @.

Besvär kan också anföras hos förvaltnings- och specialdomstolarnas e-tjänst på adressen https://asiointi2.oikeus.fi/hallintotuomioistuimet.

Besvärens form och innehåll

Besvären ska anföras skriftligt. Också elektroniska dokument uppfyller kravet på skriftlig form. I besvären ska följande anges:

  1. det beslut i vilket ändring söks (det överklagade beslutet),
  2. till vilka delar ändring söks i beslutet och vilka ändringar som yrkas (yrkandena),
  3. grunderna för yrkandena,
  4. vad besvärsrätten grundar sig på om det överklagade beslutet inte avser ändringssökanden själv.

 

I besvären ska dessutom ändringssökandens namn och kontaktuppgifter uppges. Om talan förs av ändringssökandens lagliga företrädare eller ombud, ska också den personens kontaktuppgifter uppges. Om kontaktuppgifterna ändras medan besvären är anhängiga, ska de nya uppgifterna meddelas förvaltningsdomstolen utan dröjsmål. I besvären ska också uppges postadress och eventuell annan adress till vilken handlingar som hänför sig till rättegången kan sändas (processadress). Om ändringssökanden har uppgett flera processadresser, kan förvaltningsdomstolen välja till vilken av dem den skickar de handlingar som hänför sig till rättegången.

Till besvären ska följande fogas:

  1. det överklagade beslutet med besvärsanvisning,
  2. utredning om när ändringssökanden har fått del av beslutet, eller annan utredning om när besvärstiden börjat löpa,
  3. de handlingar som ändringssökanden åberopar som stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har lämnats till myndigheten.

 

Rättegångsavgift

Hos den som inleder ett ärende som gäller ändringssökande tas det ut en rättegångsavgift i enlighet med lagen om domstolsavgifter (1455/2015).

Protokoll

Protokollsutdrag och bilagor som gäller beslutet kan begäras hos: E-postadressen: kirjaamo(at)itauusimaa.fi

Öppettider för registraturen: mån – fre kl. 9.00-15.00