Välfärdsområdesfullmäktige, möte 10-12-2024

Protokollet är granskat

§ 101 Östra Nylands välfärdsområdes budgetförslag för år 2025 och ekonomiplan för åren 2025–2028

IUHVADno-2024-1929

Tidigare behandling

Välfärdsområdesstyrelsen, 10-10-2024

Beskrivning

Beredning och tilläggsuppgifter:
ekonomidirektör Minna Sevón
fornamn.efternamn(at)itauusimaa.fi

Motiveringar

Enligt 75 § i förvaltningsstadgan för Östra Nylands välfärdsområde godkänner välfärdsområdesstyrelsen planeringsramarna och anvisningar för hur budgeten ska göras upp. Ekonomiplaneramen för 2025–2027 har godkänts vid välfärdsområdesstyrelsens sammanträde 30.5.2024 (§ 137) och tillsänts nämnderna och sektorerna för att utgöra grund för budgetberedningen.

Det föreskrivs i lagen om välfärdsområden (611/2021) att välfärdsområdesfullmäktige före utgången av varje år ska godkänna en budget för välfärdsområdet för det följande kalenderåret. Budgeten ska iakttas i välfärdsområdets verksamhet och ekonomi (115 §). Budgeten innefattar en investeringsplan och en ekonomiplan för minst tre år av vilka budgetåret är det första. Budgeten ska innehålla de anslag och beräknade inkomster som uppgifterna förutsätter. Dessutom ska den innehålla en redogörelse för hur finansieringsbehovet ska täckas utan långfristiga lån. Planen ska vara i balans eller uppvisa ett överskott senast vid utgången av det andra året efter budgetåret. Ett eventuellt underskott i balansräkningen ska täckas inom två år från ingången av det år som följer efter det att bokslutet fastställdes.

Östra Nylands välfärdsområdes bokslut för år 2023 visade ett underskott på 34,6 miljoner euro, och 2024 års budget har ett underskott på 15,8 miljoner euro. Enligt prognosen i delårsrapporten 1–6/2024 uppgår underskottet för år 2024 till 46,6 miljoner euro. Välfärdsområdet ska i sin budget och i sin ekonomiplan för åren 2025–2027 kunna visa att man lyckas täcka 2023–2024 års underskott fram till slutet av år 2026.

Sektorns grundläggande uppgifter

Östra Nylands koncern- och strategitjänster har som grundläggande uppgift att tillhandahålla förvaltnings-, ekonomi, personal- och kommunikationstjänster samt digitala tjänster som stöder social- och hälsovårdsväsendets och räddningsväsendets tjänster och vidare att samordna utvecklandet av välfärdsområdets verksamhet och statsbidragsprojekt. Sektorn för koncern- och strategitjänster ansvarar i sin tur för att de verksamhetsmässiga och ekonomiska mål som fastställts av välfärdsområdesfullmäktige och välfärdsområdesstyrelsen nås.

Sektorns centrala mål samt strategiska prioriteringar

Att balansera välfärdsområdets ekonomi före utgången av 2026 är en central utmaning för hela organisationen, både i år och under åren 2025 – 2026. Koncern- och strategitjänsterna satsar år 2025 på att inrätta en upphandlande enhet som organiserats på ett ändamålsenligt sätt och med ändamålsenliga resurser, på att planera verksamheten inom kosthåll så att den stöder servicenätsplanen samt på att verkställa beslut om fastigheter och lokaler som används inom välfärdsområdet. För personalens vidkommande kommer man att bygga upp en ny lönehelhet för de anställda som omfattas av VÄLKA-avtalet och SH-avtalet och slutföra löneharmoniseringen.

Tyngdpunktsområden för utvecklingstjänsterna år 2025 är stödjandet av produktivitetsprogrammet, genomförandet av åtgärder och det systematiska kvalitetsarbetet inom välfärdsområdet. Centrala mål för den externa kommunikationen är att utveckla webbtjänsten, öka synligheten i sociala medier och trygga beredskapen för effektiverad kommunikation i krissituationer. Enligt planerna inleds ibruktagandet det nya klient- och patientdatasystemet under det första kvartalet av 2025 och kommer i sin helhet att fortsätta långt in i 2026. Digitaliseringen av verksamheten främjas, klienternas elektroniska ärendehantering och verktygen för informationsledning utvecklas, och dessutom fortsätter utvecklingen av ägarstyrningen och samarbetsmodellen samt optimeringen av kostnader.

Förslag till budget för år 2025, koncern- och strategitjänster

Sektorn för koncern- och strategitjänster har berett budgetförslaget för år 2025 på basis av den ram som välfärdsområdesstyrelsen fastställt 30.5.2024. Rambeslutet är verkligen målinriktat för sektorns del, eftersom verksamhetskostnaderna i förhållande till prognosen för 2024 bör minskas med 2,9 miljoner euro (4,7 %).

Verksamhetskostnaderna för koncern- och strategitjänsterna i budgetförslaget för 2025, 37,6 miljoner euro, är i linje med prognosen för 2024 och bokslutet för 2023. Verksamhetsintäkterna i budgetförslaget överstiger knappt de 0,3 miljoner euro som finns i rambeslutet. Sektorn har endast 5,4 miljoner euro externa intäkter. Strukturen på verksamhetsintäkterna i budgetförslaget skiljer sig från bokslutet 2023, vilket förklaras av förvaltningstjänsternas interna intäkter samt projekt inom utvecklingstjänster och digitala tjänster. I sektorns budgetförslag för 2025 utgör försäljningsintäkterna 58 procent, övriga intäkter 35 procent samt stöd och understöd 8 procent av helheten. De intäktsföringar som föranleds av användningen av statliga understöd uppgår till cirka 5,1 miljoner euro.

Koncern- och strategitjänsternas verksamhetskostnader i budgetförslaget 2025 överskrider rambeslutet med cirka 4,0 miljoner euro. Jämfört med prognosen för 2024 är ökningen 1,1 miljoner euro. Personalkostnaderna ökar med 1,0 miljoner euro, vilket förklaras av de budgeterade lönejusteringarna på 6 procent. Kostnaderna för köpta tjänster är 1,7 miljoner euro lägre än prognosen för 2024, eftersom det i budgetförslaget för digitala tjänster har gjorts en minskning på cirka tre miljoner euro jämfört med enhetens ursprungliga förslag. Ökningen på 0,1 miljoner euro för köp av material, tillbehör och varor i budgetförslaget består till största delen av ökade kostnader för livsmedel. Ökningen på 1,7 miljoner euro i övriga kostnader består av hyror för byggnader. Av verksamhetskostnaderna på 62,1 miljoner euro utgör personalkostnaderna 24 %, serviceinköp 31 %, material, förnödenheter och varor 6 % samt övriga verksamhetskostnader 39 %.

Välfärdsområdesfullmäktige godkände produktivitetsprogrammet vid sitt sammanträde 12.12.2023 (§ 135). När det gäller åtgärderna i produktivitetsprogrammet kan man utifrån 2024 års första halvårsutfall och prognosen för 2024 konstatera att åtgärderna går i rätt riktning och är ändamålsenliga, men att spareffekterna kommer att märkas i efterskott och delvis först under de kommande åren. Eftersom åtgärderna i programmet inte ansågs leda till sådana inbesparingar i euro som eftersträvades i början av året, beslutade välfärdsområdesstyrelsen 2.5.2024 (§ 111) att börja bereda åtgärder i produktivitetsprogrammets korgar B och C.

I enlighet med produktivitetsprogrammets B- och C-korgar bereds en begränsning av tillgången till tjänster och en försämring av servicenivån. Vägledande för åtgärderna är också den servicenätsplan som utarbetats. Effekterna av dessa åtgärder för bl.a. fastighetstjänster samt kosthåll och anstaltsvårdstjänster har ännu inte beaktats i budgetförslaget för 2025. Åtgärderna innefattar nedskärningar och förutsätter samarbetsförhandlingar.

I sin helhet överstiger sektorns budgetförslag för 2025 den godkända ramen men knappt 0,3 miljoner euro i fråga om verksamhetsintäkterna och cirka 4,0 miljoner euro i fråga om verksamhetskostnaderna, dvs. verksamhetsbidraget är 3,8 miljoner euro svagare än den givna ramen.

Förslag till budget för år 2025, demokratitjänster
Budgetförslaget för demokratitjänstesektorn för år 2025 har beretts i enlighet med den ram som välfärdsområdesstyrelsen fastställt 30.5.2024. Budgetförslaget för sektorn för år 2025 stämmer överens med den godkända ramen.

Till demokratitjänsternas sektor hör välfärdsområdesvalnämnden, revisionsnämnden, välfärdsområdesfullmäktige, välfärdsområdesstyrelsen, nationalspråksnämnden, internrevisionen, nämnden för beredskap och säkerhet, nämnden för utveckling och samarbete samt nämnden för ordnande av tjänster. Till denna helhet hör även individsektionen, handikapprådet, äldrerådet och ungdomsfullmäktige.

I budgeten för år 2025 har man utöver välfärdsområdesvalnämndens kostnader berett sig på de extra kostnader som välfärdsområdesvalet orsakar kommunerna i området och som faktureras för välfärdsområdet.

Verksamhetskostnaderna för demokratitjänsterna i budgetförslaget för 2025, 1,1 miljoner euro, är i linje med prognosen för 2024 och bokslutet för 2023. Nedläggningen av nämnden för utveckling och samarbete efter sommaren har beaktats i budgeten. Största delen av demokratitjänsternas verksamhetskostnader, 58 procent, består av mötes- och årsarvoden. I budgetförslaget för 2025 presenteras sakkunnigarvoden för köp av tjänster och inte för personalkostnader, såsom i budgeten för 2024. Således har man budgeterat cirka 85 000 euro mindre för personalkostnaderna än i budgeten för 2024. Köp av tjänster utgör cirka 13 procent av de totala verksamhetskostnaderna. Vid köp av tjänster är de största utgiftsposterna revisionsrelaterade kostnader samt de förtroendevaldas resekostnader. Bidragen till fullmäktigegrupperna utgör 26 procent av verksamhetskostnaderna och uppgår till 300 000 euro. I budgetförslaget har bidragsbeloppet skurits ned med cirka 30 000 euro jämfört med 2024 års budget. Övriga verksamhetskostnader utgör cirka 2 procent av alla verksamhetskostnader. I verksamhetskostnaderna har beaktats de kostnader för välfärdsområdesvalet som kommunerna i regionen ska få ersättning för.

Beslutsförslag

Välfärdsområdesdirektören:

Välfärdsområdesstyrelsen beslutar att

för sin del godkänna och föreslå för välfärdsområdesfullmäktige att 2025 års budget för koncern- och strategitjänsterna ska ha ett verksamhetsbidrag på högst -24 462 077 (netto) euro i enlighet med bilagan,
godkänna personalplanen för koncern- och strategitjänster samt demokratitjänster för år 2025 på det sätt som framgår av bilagan,
föreslå välfärdsområdesfullmäktige att 2025 års budget för demokratitjänsterna ska ha ett verksamhetsbidrag på högst - 1 145 330 euro (netto) i enlighet med bilagan,
konstatera de mera detaljerade åtgärder som ingår i produktivitetsprogrammet för åstadkommande av ekonomisk nytta.

Beslut

Välfärdsområdesstyrelsen beslutade att

för sin del godkänna och föreslå för välfärdsområdesfullmäktige att 2025 års budget för koncern- och strategitjänsterna ska ha ett verksamhetsbidrag på högst -24 462 077 (netto) euro i enlighet med bilagan,
godkänna personalplanen för koncern- och strategitjänster samt demokratitjänster för år 2025 på det sätt som framgår av bilagan,
föreslå välfärdsområdesfullmäktige att 2025 års budget för demokratitjänsterna ska ha ett verksamhetsbidrag på högst - 1 145 330 euro (netto) i enlighet med bilagan,
konstatera att de mera detaljerade åtgärderna ingår i produktivitetsprogrammet och servicenätsplanen för åstadkommande av ekonomisk nytta.

Möte hantering

Det antecknades i protokollet att välfärdsområdesfullmäktiges ordförande Heikki Vestman anlände till mötet kl. 18.20 under behandlingen av detta ärende.

Välfärdsområdesstyrelsen, 31-10-2024

Beskrivning

Beredning och tilläggsuppgifter:
ekonomidirektör Minna Sevón
fornamn.efternamn(at)itauusimaa.fi

Det föreskrivs i 115 § i lagen om välfärdsområden (611/2021) att välfärdsområdesfullmäktige före utgången av varje år ska godkänna en budget för välfärdsområdet för det följande kalenderåret samt en ekonomiplan för minst tre år. Budgetåret är ekonomiplanens första år. I anslutning till budgeten för år 2025 och ekonomiplanen för åren 2025–2028 upprättas också en investeringsplan. Dessutom ska den innehålla en redogörelse för hur finansieringsbehovet ska täckas.

I ekonomiplanen godkänns målen för välfärdsområdets verksamhet och ekonomi, vilka ska stämma överens med välfärdsområdesstrategin. Ekonomiplanen ska upprättas så att den är i balans eller uppvisar ett överskott senast vid utgången av det andra året efter budgetåret. Ett underskott i balansräkningen ska täckas inom två år från ingången av det år som följer efter det att bokslutet fastställdes.

Östra Nylands välfärdsområdes bokslut för år 2023 visade ett underskott på 34,6 miljoner euro, och 2024 års budget har ett underskott på 15,8 miljoner euro. Enligt prognosen i delårsrapporten 1–9/2024 uppgår underskottet för år 2024 till 48,6 miljoner euro. Välfärdsområdet ska i sin budget och i sin ekonomiplan för åren 2025–2028 kunna visa att man lyckas täcka 2023–2024 års underskott fram till slutet av år 2026.

Verksamhetsmiljöns inverkan
Budgetförslaget och ekonomiplanen är förknippade med en avsevärd osäkerhet i fråga om den statliga finansieringens tillräcklighet. Välfärdsområdet kan inte genom anpassning av den verksamhet som sker i egen regi täcka 2023–2024 års underskott fram till slutet av år 2026 och samtidigt i enlighet med 11 § i lagen om välfärdsområdenas finansiering trygga tillräckliga social-, hälsovårds- och sjukvårdstjänster enligt 19 § 3 mom. i grundlagen eller ordnandet av räddningsväsendets tjänster i anslutning till de grundläggande fri- och rättigheter som avses i 7, 15 och 20 § i grundlagen. Med hjälp av tilläggsfinansiering från staten är det möjligt att täcka de kumulativa underskotten före utgången av 2026.

Enligt regeringsprogrammet kommer det under åren 2023–2025 inte att ske förändringar i lagstiftningen om välfärdsområdena eller i finansieringsmodellens grundkonstruktion. Det konstateras i regeringsprogrammet att en hållbar finansiering av välfärdstjänsterna förutsätter en kostnadsutveckling som är mera dämpad jämfört med den hittillsvarande faktiska och den förutsedda kostnadsutvecklingen. Kostnadsökningen borde fram till år 2027 dämpas med 1,4 miljarder euro, trots att Finland redan i nuläget har använt mindre pengar till hälso- och sjukvården per invånare jämfört med de övriga nordiska länderna.

Finansministeriet uppskattar att underskottet i de offentliga finanserna år 2024 är 3,7 procent i förhållande till bruttonationalprodukten. I synnerhet välfärdsområdenas kostnader för driftsekonomin har ökat klart mera än väntat. Underskotten uppgick år 2023 till sammanlagt cirka 1,33 miljarder euro, och år 2024 förutspås underskotten ligga på 1,42 miljarder euro, vilket innebär att det kommer att bli mycket utmanande för största delen av välfärdsområdena att balansera ekonomin.

Det uppskattas att arbetskrafts- och servicebehovet ökar inom social- och hälsobranschen. Befolkningen åldras, vilket har en inverkan på arbetskraftsbristen både genom pensioneringen bland de anställda inom offentlig sektor och genom det ökade servicebehovet bland de äldre. Även om regeringsprogrammet innefattar bland annat en senareläggning av vårdardimensioneringen inom omsorgstjänster för äldre, föresatsen att ta upp funktionshinderservicelagen till ny behandling och att avstå från de snävare tidsfristerna gällande väntetiderna till icke-brådskande vård, så räcker de åtgärder som ingår i regeringsprogrammet inte till för att lösa arbetskraftsbristen.

Budgeten och ekonomiplan 2025–2028 samt produktivitetsprogrammet
Välfärdsområdesstyrelsen godkände 30.5.2024 (§ 137) ramen för ekonomiplanen 2025–2027. Budgetförslaget avseende räddningsväsendets sektor 2025 ligger i fråga om verksamhetsintäkterna cirka 0,7 miljoner euro och i fråga om verksamhetskostnaderna 1,1 miljoner euro över den godkända ramen. I räddningsväsendets utgiftsstruktur har det gjorts nedskärningar på 0,2 miljoner euro, av vilka den viktigaste är uppsägning av avtal med närstående brandkårer på avtalsbrandkårssidan. Nämnden för beredskap och säkerhet stannade vid sitt sammanträde 1.10.2024 för att föreslå välfärdsområdesstyrelsen och vidare välfärdsområdesfullmäktige för godkännande ett verksamhetsbidrag på högst – 13 180 430 euro netto i budgeten 2025.

Enligt social- och hälsovårdsväsendets budgetförslag ligger verksamhetsintäkterna 0,8 miljoner euro och verksamhetskostnaderna 14,6 miljoner euro över den godkända ramen. I budgetförslaget för 2025 har bland annat följande nedskärningar gjorts i enlighet med produktivitetsprogrammet: sänkning av arvodet för närståendevård, slopande av avgiftsfria preventivmedel samt nedskärning inom köpta tjänster, vilket inbegriper både egentliga köp av tjänster och personalinhyrning. Andra åtgärder i produktivitetsprogrammet har inte beaktats i beredningen av budgeten, eftersom åtgärderna i fråga förutsätter samarbetsförhandlingar. Nämnden för ordnande av tjänster stannade vid sitt sammanträde 2.10.2024 för att föreslå välfärdsområdesstyrelsen och vidare välfärdsområdesfullmäktige för godkännande ett verksamhetsbidrag på högst -381 864 105 euro netto i budgeten 2025.

Välfärdsområdesstyrelsen fungerar som nämnd för demokratitjänster samt koncern- och strategitjänster. Den behandlade budgetförslagen för år 2025 vid sitt sammanträde 10.10.2024. 2025 års budgetförslag för demokratitjänsterna ligger i linje med den ram som det fattats beslut om. Välfärdsområdesstyrelsen beslutade föreslå välfärdsområdesfullmäktige att demokratitjänsterna ska ha ett verksamhetsbidrag på högst -1 145 330 euro netto i budgeten 2025. Enligt koncern- och strategitjänsternas budgetförslag ligger verksamhetsintäkterna 0,3 miljoner euro och verksamhetskostnaderna 4,0 miljoner euro över den godkända ramen. Välfärdsområdesstyrelsen beslutade föreslå välfärdsområdesfullmäktige i fråga om verksamhetsbidraget för koncern- och strategitjänsterna en avvikelse på -3 782 077 euro i jämförelse med rambeslutet, med andra ord ett verksamhetsbidrag på högst -23 561 174 euro netto i budgeten 2025.

När det gäller åtgärderna i produktivitetsprogrammet kan man konstatera att åtgärderna går i rätt riktning och är ändamålsenliga, men att spareffekterna kommer att märkas i efterskott och delvis först under de kommande åren. Välfärdsområdets kostnadsprognos ligger för högt jämfört med bokslutet (+6,1 procent) med tanke på den statliga finansieringen, och kostnadsutvecklingen måste dämpas kraftigare. I produktivitetsprogrammet, som godkänts av välfärdsområdesfullmäktige 12.12.2023, har man lagt fokus på att definiera produktivitetsobjekt i den så kallade A-korgen och de åtgärder som i första hand ska vidtas för att försöka uppnå ekonomisk balans. Eftersom genomförandet av dessa produktivitetsobjekt ändå inte har framskridit så som det hade planerats, har man i produktivitetsprogrammet övergått till att bereda utvalda åtgärder genom vilka nivån på tillgången till tjänster sänks (korg B) eller genom vilka servicenivån försämras och reduceras (korg C). Välfärdsområdesstyrelsen beslutade 26.9.2024 (§ 214) inleda samarbetsförfaranden som gäller åtgärderna i produktivitetsprogrammets B- och C-korgar i syfte att bereda fortsatta åtgärder för att balansera ekonomin. Utifrån de åtgärder i A-korgen i produktivitetsprogrammet som det redan finns beslut om och de åtgärder i B-korgen som är under behandling är det möjligt att åstadkomma en kostnadsminskning på sammanlagt 10,3 miljoner euro år 2025 och 8,6 miljoner euro år 2026.

Ifall den statliga finansieringen åren 2025–2028 förverkligas enligt den finansieringskalkyl och kalkyl över utgiftstrycket som finansministeriet publicerade 23.9.2024, så att den uppgår till cirka 425 miljoner euro år 2025, cirka 450 miljoner år 2026, cirka 458 år 2027 och cirka 467 miljoner euro år 2028 är det möjligt för välfärdsområdet att få sin ekonomi i balans fram till slutet av år 2028. Om det inte går att fatta beslut om de sparåtgärder som föreslås är det inte möjligt att täcka underskotten ens fram till utgången av 2028. Det föreslås att välfärdsområdet år 2025 visar ett överskott på 4,3 miljoner euro för räkenskapsperioden och att det vidtas ytterligare sparåtgärder till ett värde av cirka 3 miljoner euro. I förslaget till ekonomiplan för 2026 finns ett överskott på 13,8 miljoner euro för räkenskapsperioden och ytterligare sparåtgärder på 3,4 miljoner euro. I förslaget till ekonomiplan för 2027 finns ett överskott på 12,5 miljoner euro för räkenskapsperioden och ytterligare besparingar på 5 miljoner euro samt i ekonomiplanen för 2028 ett överskott på 13,0 miljoner euro för räkenskapsperioden och en ytterligare nedskärning på 2 miljoner euro i verksamhetskostnaderna. På så sätt skulle det i slutet av 2028 vara möjligt att uppnå ett kumulativt överskott på 1,5 miljoner euro, om osäkerhetsmomenten kan hållas under kontroll och den statliga finansieringen genomförs enligt prognos.

De största riskerna i ekonomiplanen
Utöver frågan om den statliga finansieringens tillräcklighet utgörs de största riskerna för balanseringen av Östra Nylands välfärdsområdes ekonomi under planeringsperioden av det underskott på 66 miljoner euro som HUS-sammanslutningen förutses visa år 2024, något som bildar ett avsevärt tryck vad gäller möjligheterna att implementera den budgetram för år 2025 som sammanslutningens stämma slog fast 13.6.2024. Därutöver leder välfärdsområdets långvariga svårigheter att rekrytera egen personal också under åren framöver till ett behov att utnyttja köpta tjänster och bemanningspersonal, vilket kan komma att äventyra balanseringen av ekonomin.

Personalplan
Personalplanen i anslutning till sektorernas budgetförslag beaktar de lagstadgade förändringarna i personaldimensioneringen och resursflaskhalsar som identifierats. Personalen övergick till välfärdsområdet från nio olika organisationer där alla hade sin lönepolitik och sitt lönesystem. Då överlåtelsen av rörelse verkställdes övergick personalen till välfärdsområdet med de löner och de anställningsvillkor som de hade vid tidpunkten för överföringen. Löneharmoniseringen bygger på tvingande lagstiftning. I budgetförslaget för 2025 ingår i personalkostnaderna en höjning på 6 procent både i och med reformen av lönesystemet och på grund av löneharmoniseringen, men man har inte berett sig på en samtidig reform av lönesystemen för de olika avtalsområdena. Det kan komma att bli en sammanlagd ökning på hela 10 procent i lönekostnaderna.

Investeringsplan och finansiering av investeringar
De största IKT-investeringarna under de närmaste åren är en modernisering av klient- och patientdatasystemen och utvecklandet av medborgarnas digitala service samt kunskapsbaserad ledning. Välfärdsområdets största byggnadsprojekt är uppförandet av Lovisa räddningsstation, något som inleddes år 2023. Genomförandet av bygget av Söderkulla räddnings- och akutvårdsstation för det växande Sibbos behov har uppskjutits till år 2026 på grund av avsaknaden av fullmakt att uppta lån år 2025. År 2027 är målet att tillsammans med HUS-sammanslutningen inleda arbetet med att planera och uppföra Borgå välfärdscentrum.

Den noga reglerade investeringsplaneringen och fullmakten att uppta lån bildar en tilläggsutmaning för ett långsiktigt utvecklande av välfärdsområdets verksamhet. Östra Nylands välfärdsområde beviljades inte ökad fullmakt att uppta lån åren 2024 och 2025. För genomförandet av investeringsplanen för 2025 får långfristiga lån lyftas till den del projekten ingick i investeringsplanen för åren 2023–2026, för vars genomförande en fullmakt att uppta lån har beviljats. Tidpunkten för investeringarna har flyttats från år 2025 till därpå följande år på grund av avsaknaden av lånefullmakt. Välfärdsområdet kan bli föremål för ett utvärderingsförfarande, ifall det blir tvunget att anhålla om ökad fullmakt att uppta lån för genomförande av oundgängliga investeringar eller om det inte klarar av att hålla sig fungerande med den statliga finansieringen och blir tvunget att ansöka om tilläggsfinansiering två gånger under tre på varandra följande räkenskapsperioder.

Beslutsförslag

Välfärdsområdesdirektören:

Välfärdsområdesstyrelsen beslutar anteckna beredningsläget för budget- och ekonomiplaneförslaget för år 2025 för kännedom. Det slutliga budgetförslaget lämnas till välfärdsområdesstyrelsen för behandling 28.11.2024.

Beslut

Välfärdsområdesstyrelsen beslutade anteckna beredningsläget för budget- och ekonomiplaneförslaget för år 2025 för kännedom. Det slutliga budgetförslaget lämnas till välfärdsområdesstyrelsen för behandling 28.11.2024.

Möte hantering

Det antecknades i protokollet 1. viceordförande Jorma Wiitakorpi, ledamot Riku Honkasalo, ledamot Kevin Servin och välfärdsområdesfullmäktiges 1. viceordförande Elin Blomqvist-Valtonen anmälde jäv (samfundsjäv, ledamöter i kommunernas och HUS-sammanslutningens styrelser) och gick från mötet innan behandlingen av detta ärende kl. 17.10. Honkasalos ersättare Jere Riikonen anlände till mötet kl. 17.10.

Det antecknades i protokollet, att ledamot Bernhard Edgren gick från sammanträdet kl. 20.13 och ersättare Jere Riikonen gick kl. 20.30 under behandlingen av detta ärende.

Välfärdsområdesstyrelsen, 28-11-2024

Beskrivning

Beredning och tilläggsuppgifter:
ekonomidirektör Minna Sevón
fornamn.efternamn(at)itauusimaa.fi

Östra Nylands välfärdsområdes bokslut för år 2023 visade ett underskott på 34,6 miljoner euro, och 2024 års budget har ett underskott på 15,8 miljoner euro. Enligt prognosen i delårsrapporten 1–9/2024 uppgår underskottet för år 2024 till 48,6 miljoner euro. Välfärdsområdet ska i sin budget och i sin ekonomiplan för åren 2025–2028 kunna visa att man lyckas täcka 2023–2024 års underskott fram till slutet av år 2026.

Verksamhetsmiljöns inverkan

Budgetförslaget och ekonomiplanen är förknippade med en avsevärd osäkerhet i fråga om den statliga finansieringens tillräcklighet. Välfärdsområdet kan inte genom anpassning av den verksamhet som sker i egen regi täcka 2023–2024 års underskott fram till slutet av år 2026 och samtidigt i enlighet med 11 § i lagen om välfärdsområdenas finansiering trygga tillräckliga social-, hälsovårds- och sjukvårdstjänster enligt 19 § 3 mom. i grundlagen eller ordnandet av räddningsväsendets tjänster i anslutning till de grundläggande fri- och rättigheter som avses i 7, 15 och 20 § i grundlagen. Med hjälp av tilläggsfinansiering från staten är det möjligt att täcka de kumulativa underskotten före utgången av 2026.

Budgeten och ekonomiplan 2025–2028 samt produktivitetsprogrammet

Välfärdsområdesstyrelsen godkände 30.5.2024 (§ 137) ramen för ekonomiplanen 2025–2027. Budgetförslaget avseende räddningsväsendets sektor år 2025 ligger i fråga om verksamhetsintäkterna cirka 0,7 miljoner euro och i fråga om verksamhetskostnaderna 1,1 miljoner euro över den godkända ramen. Det har gjorts nedskärningar på 0,2 miljoner euro i räddningsväsendets utgiftsstruktur, bland annat i utbildningsanslagen för den ordinarie personalen och genom att införa övertidsförbud för den ordinarie personalen. På avtalsbrandkårssidan har uppsägningen av hyresavtalet för sex systerbrandkårer tagits upp i budgeten som en sparåtgärd. Nämnden för beredskap och säkerhet stannade vid sitt sammanträde 1.10.2024 för att föreslå välfärdsområdesstyrelsen och vidare välfärdsområdesfullmäktige för godkännande ett verksamhetsbidrag på högst -13 180 430 euro netto i budgeten 2025.

Enligt social- och hälsovårdsväsendets budgetförslag ligger verksamhetsintäkterna 0,8 miljoner euro och verksamhetskostnaderna 14,6 miljoner euro över den godkända ramen. I budgetförslaget för 2025 har bland annat följande nedskärningar gjorts i enlighet med produktivitetsprogrammet: sänkning av arvodet för närståendevård, slopande av avgiftsfria preventivmedel samt nedskärning inom köpta tjänster, vilket inbegriper både egentliga köp av tjänster och personalinhyrning. Andra åtgärder i produktivitetsprogrammet har inte beaktats i budgetberedningen på nämndstadiet, eftersom åtgärderna i fråga förutsätter samarbetsförhandlingar. Nämnden för ordnande av tjänster stannade vid sitt sammanträde 2.10.2024 för att föreslå välfärdsområdesstyrelsen och vidare välfärdsområdesfullmäktige för godkännande ett verksamhetsbidrag på högst -381 864 105 euro netto i budgeten 2025.

Välfärdsområdesstyrelsen fungerar som nämnd för demokratitjänster samt koncern- och strategitjänster. Den behandlade budgetförslagen för år 2025 vid sitt sammanträde 10.10.2024. 2025 års budgetförslag för demokratitjänsterna ligger i linje med den ram som det fattats beslut om. Välfärdsområdesstyrelsen beslutade föreslå välfärdsområdesfullmäktige att demokratitjänsterna ska ha ett verksamhetsbidrag på högst -1 145 330 euro netto i budgeten 2025. Enligt koncern- och strategitjänsternas budgetförslag ligger verksamhetsintäkterna 0,3 miljoner euro och verksamhetskostnaderna 4,0 miljoner euro över den godkända ramen. Välfärdsområdesstyrelsen beslutade föreslå välfärdsområdesfullmäktige att koncern- och strategitjänsterna ska ha ett verksamhetsbidrag på högst -23 561 174 euro netto i budgeten 2025.

Välfärdsområdets kostnadsprognos ligger för högt jämfört med bokslutet (+6,1 procent) med tanke på den statliga finansieringen, och kostnadsutvecklingen måste dämpas kraftigare. I produktivitetsprogrammet, som godkänts av välfärdsområdesfullmäktige 12.12.2023, har man lagt fokus på att definiera produktivitetsobjekt i den så kallade A-korgen och de åtgärder som i första hand ska vidtas för att försöka uppnå ekonomisk balans. Eftersom genomförandet av dessa produktivitetsobjekt ändå inte har framskridit så som det hade planerats, har man i produktivitetsprogrammet övergått till att bereda utvalda åtgärder genom vilka nivån på tillgången till tjänster sänks (korg B) eller genom vilka servicenivån försämras och reduceras (korg C). Välfärdsområdesstyrelsen beslutade 26.9.2024 inleda samarbetsförfaranden som gäller åtgärderna i produktivitetsprogrammets B- och C-korgar i syfte att bereda fortsatta åtgärder för att balansera ekonomin.

Ytterligare sparåtgärder inom sektorerna till ett belopp av 3,4 miljoner euro år 2025 har beaktats i budgetförslaget efter behandlingen i nämnderna. Det externa verksamhetsbidraget för välfärdsområdet blir i budgetförslaget för år 2025 13,5 miljoner euro sämre än i rambeslutet, vilket leder till ett överskott på 7,7 miljoner euro. Utifrån de föreslagna åtgärderna för år 2026 har ytterligare besparingar på 3,7 miljoner euro innefattats, och år 2026 förutsätts dessutom en kostnadsbesparing på 1,5 miljoner euro till exempel genom omförhandling av hyresavtal. År 2026 är det möjligt att uppnå ett resultat med ett överskott på 23,2 miljoner euro.

Även om det går att vända ekonomin så att man från och med år 2025 börjar redovisa ett överskott, kan välfärdsområdet inte genom anpassning av den verksamhet som sker i egen regi täcka 2023–2024 års underskott fram till slutet av år 2026 och samtidigt i enlighet med 11 § i lagen om välfärdsområdenas finansiering trygga tillräckliga social-, hälsovårds- och sjukvårdstjänster enligt 19 § 3 mom. i grundlagen eller ordnandet av räddningsväsendets tjänster i anslutning till de grundläggande fri- och rättigheter som avses i 7, 15 och 20 § i grundlagen. Det kumulativa underskottet i slutet av år 2026 kommer fortfarande att vara 52,3 miljoner euro. Fram till utgången av år 2026 är det möjligt att täcka det ackumulerade underskottet endast med hjälp av tilläggsfinansiering från staten.

Om det går att fatta beslut om tilläggsbesparingar och att genomföra en årlig minskning av verksamhetskostnaderna med 2,5 miljoner euro med avseende på verksamheten åren 2027 och 2028, till exempel i och med ibruktagandet av ett nytt klient- och patientdatasystem eller en utvidgning av användningen av digitala tjänster, är det möjligt att täcka underskotten för åren 2023–2024 före utgången av 2028. Utgående från antagandet att den statliga finansieringen åren 2025–2028 förverkligas enligt den finansieringskalkyl och kalkyl över utgiftstrycket som finansministeriet publicerade 23.9.2024, så att den uppgår till cirka 425 miljoner euro år 2025, cirka 450 miljoner år 2026, cirka 458 år 2027 och cirka 467 miljoner euro år 2028 är det möjligt för välfärdsområdet att få sin ekonomi i balans fram till slutet av år 2028. Om det inte går att fatta beslut om de sparåtgärder som föreslås är det inte möjligt att täcka underskotten ens fram till utgången av 2028.

Det föreslås att välfärdsområdet år 2025 visar ett överskott på 7,7 miljoner euro för räkenskapsperioden innefattande ytterligare sparåtgärder till ett värde av 3,4 miljoner euro. I förslaget till ekonomiplan för 2026 finns ett överskott på 23,2 miljoner euro för räkenskapsperioden innefattande ytterligare sparåtgärder på 5,2 miljoner euro. I förslaget till ekonomiplan för 2027 finns ett överskott på 24,9 miljoner euro för räkenskapsperioden innefattande ytterligare besparingar på 2,5 miljoner euro samt i ekonomiplanen för 2028 ett överskott på 28,1 miljoner euro för räkenskapsperioden innefattande en ytterligare nedskärning på 2,5 miljoner euro i verksamhetskostnaderna. På så sätt skulle det i slutet av 2028 vara möjligt att uppnå ett kumulativt överskott på 0,7 miljoner euro, om osäkerhetsmomenten kan hållas under kontroll och den statliga finansieringen genomförs enligt prognos.

De största riskerna i ekonomiplanen

Utöver frågan om den statliga finansieringens tillräcklighet utgörs de största riskerna för balanseringen av Östra Nylands välfärdsområdes ekonomi under planeringsperioden av det underskott på 66 miljoner euro som HUS-sammanslutningen förutses visa år 2024, något som bildar ett avsevärt tryck vad gäller möjligheterna att implementera den budgetram för år 2025 som sammanslutningens stämma slog fast 13.6.2024. Därutöver leder välfärdsområdets långvariga svårigheter att rekrytera egen personal också under åren framöver till ett behov att utnyttja köpta tjänster och bemanningspersonal, vilket kan komma att äventyra balanseringen av ekonomin.

Personalplan

Personalplanen i anslutning till sektorernas budgetförslag beaktar de lagstadgade förändringarna i personaldimensioneringen och resursflaskhalsar som identifierats. Personalen övergick till välfärdsområdet från nio olika organisationer där alla hade sin lönepolitik och sitt lönesystem. Då överlåtelsen av rörelse verkställdes övergick personalen till välfärdsområdet med de löner och de anställningsvillkor som de hade vid tidpunkten för överföringen. Löneharmoniseringen bygger på tvingande lagstiftning. I budgetförslaget för 2025 ingår i personalkostnaderna en höjning på 6 procent både i och med reformen av lönesystemet och på grund av löneharmoniseringen, men man har inte berett sig på en samtidig reform av lönesystemen för de olika avtalsområdena. Det kan komma att bli en sammanlagd ökning på hela 10 procent i lönekostnaderna.

Investeringsplan och finansiering av investeringar

De största IKT-investeringarna under de närmaste åren är en modernisering av klient- och patientdatasystemen och utvecklandet av medborgarnas digitala service samt kunskapsbaserad ledning. Välfärdsområdets största byggnadsprojekt är uppförandet av Lovisa räddningsstation, något som inleddes år 2023. Genomförandet av bygget av Söderkulla räddnings- och akutvårdsstation för det växande Sibbos behov har uppskjutits till år 2026 på grund av avsaknaden av fullmakt att uppta lån år 2025. År 2028 är målet att tillsammans med HUS-sammanslutningen inleda arbetet med att planera och uppföra Borgå välfärdscentrum.

Beslutsförslag

Välfärdsområdesdirektören:

Välfärdsområdesstyrelsen beslutar

godkänna budgetförslaget för år 2025 och ekonomiplanen för åren 2025–2028 för välfärdsområdet så att dessa föreläggs välfärdsområdesfullmäktige som välfärdsområdesstyrelsens förslag,
ge ekonomitjänsten fullmakt att göra behövliga ändringar i förslaget till ekonomiplan och dess motiveringar samt att göra justeringar av teknisk karaktär,
föreslå välfärdsområdesfullmäktige att fullmäktige godkänner 2025 års bindande mål och de anslag som är bindande gentemot fullmäktige samt ekonomiplanen för 2025–2028.

Paragrafen justeras genast.

Beslut

Välfärdsområdesstyrelsen beslutade

godkänna budgetförslaget för år 2025 och ekonomiplanen för åren 2025–2028 för välfärdsområdet så att dessa föreläggs välfärdsområdesfullmäktige som välfärdsområdesstyrelsens förslag,
ge ekonomitjänsten fullmakt att göra behövliga ändringar i förslaget till ekonomiplan och dess motiveringar samt att göra justeringar av teknisk karaktär,
föreslå välfärdsområdesfullmäktige att fullmäktige godkänner 2025 års bindande mål och de anslag som är bindande gentemot fullmäktige samt ekonomiplanen för 2025–2028.

Paragrafen justerades genast.

Möte hantering

Ledamot Bernhard Edgren föreslog på SFP-gruppens vägnar och understödd av ledamot Patrik Björkman att enheterna Rosenkulla, Sommarvind och Solliden inte stängs.
I omröstningen, där de som understödde SFP-gruppens ändringsförslag röstade ”Nej” och de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja”, vann utgångsförslaget med rösterna 9 (Edgren, Eskola, Forsman, Hjelt, Riikonen, Kujala, Kahri, Perokorpi, Broman) – 5 (Björkman, Henriksson, Railila, Baumgartner, Nylander).

Ledamot Kristian Forsman föreslog understödd av ledamot Arto Kujala att hälsostationerna i Lappträsk, Mörskom och Pukkila inte stängs.
I omröstningen, där de som understödde Forsmans ändringsförslag röstade ”Nej” och de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja”, vann utgångsförslaget med rösterna 12 (Björkman, Edgren, Eskola, Hjelt, Riikonen, Henriksson, Kahri, Perokorpi, Railila, Baumgartner, Broman, Nylander) – 2 (Forsman, Kujala).

Ersättare Lilli Kahri föreslog understödd av ledamot Nea Hjelt att enheterna Sommarvind och Solliden tas bort från de seniorserviceenheter som stängs.
I omröstningen, där de som understödde Kahris ändringsförslag röstade ”Nej” och de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja”, vann utgångsförslaget med rösterna 7-7 då ordförandes röst avgjorde Ja (Björkman, Edgren, Eskola, Forsman, Perokorpi, Baumgartner, Nylander) – Nej (Hjelt, Riikonen, Kujala, Henriksson, Kahri, Railila, Broman).

Ledamot Tapani Eskola föreslog understödd av ledamot Jenna Perokorpi att sjukhusavdelningen vid Näse hälsocentral inte stängs.
I omröstningen, där de som understödde Eskolas ändringsförslag röstade ”Nej” och de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja”, vann utgångsförslaget med rösterna 12 (Björkman, Edgren, Forsman, Hjelt, Riikonen, Kujala, Henriksson, Kahri, Railila, Baumgartner, Broman, Nylander) – 2 (Eskola, Perokorpi).

Ledamot Bernhard Edgren föreslog på SFP-gruppens vägnar och understödd av ledamot Patrik Björkman att hälsostationen i Lappträsk inte stängs.
I omröstningen, där de som understödde Edgrens ändringsförslag röstade ”Nej” och de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja”, vann ändringsförslaget med rösterna 7-7 då ordförandes röst avgjorde Nej (Björkman, Forsman, Kujala, Henriksson, Railila, Baumgartner, Nylander) – Ja (Edgren, Eskola, Hjelt, Riikonen, Kahri, Perokorpi, Broman).

Ledamot Kristian Forsman föreslog att enheterna Rosenkulla och Mäntyrinne inte stängs. Förslaget vann inte understöd och förföll därmed.

Ledamot Nea Hjelt föreslog understödd av ledamot Tapani Eskola följande notering: Tjänsteinnehavarna ska omedelbart utreda hur man minst en gång i veckan ska kunna erbjuda tjänster på minst vårdarnivå i "små kommuner" och hur mycket det kostar att ordna dessa.
I omröstningen, där de som understödde Hjelts ändringsförslag röstade ”Nej” och de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja”, vann ändringsförslaget med rösterna 8 (Edgren, Eskola, Hjelt, Riikonen, Kujala, Kahri, Perokorpi, Broman) – 6 (Björkman, Forsman, Henriksson, Railila, Baumgartner, Nylander).

Ledamot Bernhard Edgren föreslog på SFP-gruppens vägnar och understödd av ersättare Fred Henriksson att stödet till alla dotterbrandkårer fortsätter (tilläggsutgift 18 000e).
I omröstningen, där de som understödde Edgrens ändringsförslag röstade ”Nej” och de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja”, vann ändringsförslaget med rösterna 7-7, då ordförandes röst avgjorde: Nej (Björkman, Edgren, Forsman, Henriksson, Railila, Baumgartner, Nylander) – Ja (Eskola, Hjelt, Riikonen, Kujala, Kahri, Perokorpi, Broman).

Ledamot Tapani Eskola föreslog understödd av ledamot Jenna Perokorpi och ersättare Lilli Kahri att avtalet med familjecentret inte sägs upp.
I omröstningen, där de som understödde Eskolas ändringsförslag röstade ”Nej” och de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja”, vann utgångsförslaget med rösterna 11 (Björkman, Edgren, Forsman, Hjelt, Riikonen, Kujala, Henriksson, Railila, Baumgartner, Broman, Nylander) – 3 (Eskola, Kahri, Perokorpi).

Ledamot Tapani Eskola föreslog understödd av ledamot Jenna Perokorpi att övertidsförbudet för den ordinarie personalen inte gäller komplettering av arbetsskift.
Ledamot Nea Hjelt föreslog understödd av ledamot Arto Kujala att övertidsförbudet för brandpersonalen inte gäller lyftförare och dykare.
I omröstningen, där de som understödde Eskolas ändringsförslag röstade ”Nej” och de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja”, vann Hjelts förslag med rösterna 9 (Björkman, Forsman, Hjelt, Riikonen, Kujala, Railila, Baumgartner, Broman, Nylander) – 4 (Eskola, Henriksson, Kahri, Perokorpi), 1 tom (Edgren).
I omröstningen, där de som understödde Hjelts ändringsförslag röstade ”Nej” och de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja”, vann motförslaget med rösterna 12 (Björkman, Eskola, Forsman, Hjelt, Riikonen, Kujala, Henriksson, Kahri, Perokorpi, Railila, Baumgartner, Broman) – 2 (Edgren, Nylander).

Ledamöterna Tapani Eskola och Jenna Perokorpi lämnade följande protokollsanteckning: Vid övertidsförbud ska man försäkra sig om att man inte bryter mot lagen och äventyrar människoliv.

Ledamot Tapani Eskola föreslog understödd av ledamot Jenna Perokorpi att arbetarskyddschefens uppgift inte sammanslås med andra uppgifter.
I omröstningen, där de som understödde Eskolas ändringsförslag röstade ”Nej” och de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja”, vann utgångsförslaget med rösterna 11 (Björkman, Edgren, Forsman, Hjelt, Riikonen, Kujala, Henriksson, Railila, Baumgartner, Broman, Nylander) – 3 (Eskola, Kahri, Perokorpi).

Ledamot Tapani Eskola föreslog understödd av ledamot Jenna Perokorpi att vårdarbetsdirektörens uppgift inte sammanslås med andra uppgifter.
I omröstningen, där de som understödde Eskolas ändringsförslag röstade ”Nej” och de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja”, vann utgångsförslaget med rösterna 11 (Björkman, Edgren, Forsman, Hjelt, Riikonen, Kujala, Henriksson, Kahri, Railila, Broman, Nylander) – 3 (Eskola, Perokorpi, Baumgartner).

Ledamot Nea Hjelt föreslog understödd av ledamot Arto Kujala att Mäntyrinne omvandlas till en enhet för gemenskapsboende.
I omröstningen, där de som understödde Hjelts ändringsförslag röstade ”Nej” och de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja”, vann utgångsförslaget med rösterna 10 (Björkman, Edgren, Eskola, Forsman, Henriksson, Kahri, Perokorpi, Railila, Baumgartner, Nylander) – 4 (Hjelt, Riikonen, Kujala, Broman).

Ledamot Nea Hjelt föreslog understödd av ledamot Arto Kujala att det görs en allmän effektiveringsplan för förvaltningen inom alla sektorer. Effektiveringsplanens resultat presenteras för välfärdsområdesstyrelsen före slutet av Q1/2025.
I omröstningen, där de som understödde Hjelts ändringsförslag röstade ”Nej” och de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja”, vann utgångsförslaget med rösterna 9 (Björkman, Edgren, Eskola, Henriksson, Kahri, Perokorpi, Railila, Baumgartner, Nylander) – 5 (Forsman, Hjelt, Riikonen, Kujala, Broman).

Ledamot Tapani Eskola föreslog understödd av ledamot Jenna Perokorpi att välfärdsområdesstyrelsen under våren 2025 får en plan där det framgår hur gemenskapsboendet ska främjas och vara heltäckande samt en konkret plan för hur välfärdsområdet ska förbereda sig för en situation där antalet platser inom serviceboendet dygnet runt inte är tillräckligt.
I omröstningen, där de som understödde Eskolas ändringsförslag röstade ”Nej” och de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja”, vann utgångsförslaget med rösterna 10 (Björkman, Edgren, Forsman, Hjelt, Riikonen, Kujala, Henriksson, Railila, Baumgartner, Broman) – 4 (Eskola, Kahri, Perokorpi, Nylander).

Ledamot Kristian Forsman föreslog som texttillägg att läkarens öppenvårdstjänster planeras erbjudas på nytt när en egen läkarresurs står till buds, när hyrläkarresursen är på en rimligare nivå eller när man övergår till en egenläkarmodell. Förslaget fick inget stöd och förföll därför.

Ledamot Nea Hjelt föreslog understödd av ledamot Arto Kujala att antalet platser för gemenskapsboende bör utökas snabbare än det nuvarande målet för 2030, det vill säga två procents täckning.
I omröstningen, där de som understödde Hjelts ändringsförslag röstade ”Nej” och de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja”, vann utgångsförslaget med rösterna 7-7, då ordförandes röst avgjorde: Jaa (Björkman, Edgren, Forsman, Henriksson, Railila, Baumgartner, Nylander) – Ei (Eskola, Hjelt, Riikonen, Kujala, Kahri, Perokorpi, Broman).

Ledamot Tapani Eskola föreslog understödd av ledamot Jenna Perokorpi att vid konkurrensutsättningen av tjänster som ansvarig läkare ska man fästa uppmärksamhet vid kvaliteten.
I omröstningen, där de som understödde Eskolas ändringsförslag röstade ”Nej” och de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja”, vann ändringsförslaget med rösterna 9 (Björkman, Eskola, Forsman, Riikonen, Henriksson, Kahri, Perokorpi, Railila, Baumgartner) – 4 (Hjelt, Kujala, Broman, Nylander), 1 tom (Edgren).

Ledamot Tapani Eskola föreslog understödd av ledamot Jenna Perokorpi att man ska försäkra sig om att övertidsförbudet för ordinarie personal inte leder till kompetensbrist.
I omröstningen, där de som understödde Eskolas ändringsförslag röstade ”Nej” och de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja”, vann ändringsförslaget med rösterna 10 (Björkman, Eskola, Forsman, Riikonen, Henriksson, Kahri, Perokorpi, Railila, Broman, Nylander) – 4 (Edgren, Hjelt, Kujala, Baumgartner).

Ledamot Tapani Eskola föreslog understödd av ledamot Jenna Perokorpi att karriärutvecklingen inom välfärdsområdet utvecklas.
I omröstningen, där de som understödde Eskolas ändringsförslag röstade ”Nej” och de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja”, vann utgångsförslaget med rösterna 10 (Björkman, Edgren, Forsman, Hjelt, Riikonen, Kujala, Henriksson, Kahri, Railila, Broman) – 4 (Eskola, Perokorpi, Baumgartner, Nylander).

Ledamot Nea Hjelt föreslog understödd av ledamot Arto Kujala att i samband med att hälsocentralens bäddavdelning läggs ner ska tjänsteinnehavarna presentera tillräckliga och fungerande resurser för hemvård och hemrehabilitering av människor.
I omröstningen, där de som understödde Hjelts ändringsförslag röstade ”Nej” och de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja”, vann ändringsförslaget med rösterna 12 (Björkman, Edgren, Forsman, Hjelt, Riikonen, Kujala, Henriksson, Kahri, Railila, Baumgartner, Broman, Nylander) – 0 Ja, 2 tomma (Eskola, Perokorpi).

SFP-gruppen lämnade följande protokollsanteckning: Enheterna Rosenkulla, Solliden och Sommarvind bör bevaras eftersom deras beräknade besparing är liten och kundernas placering i andra enheter är oklar.

Saml. + Kd-gruppen samt De Grönas grupp lämnade följande protokollsanteckning: Vi föreslår att enheterna för dygnet runt boende i Sibbo ska bevaras. Vi förutsätter att seniorcentralens hyra i enlighet med Sibbo kommunstyrelses beslut sänks med minst ca 6 % i enlighet med Sibbo kommunstyrelses utlåtande och att hyresvärden gör nödvändiga reparationer i fastigheten.

Beskrivning

Beredning och tilläggsuppgifter:
ekonomidirektör Minna Sevón
fornamn.efternamn(at)itauusimaa.fi

Beslutsförslag

Välfärdsområdesstyrelsen:

Välfärdsområdesfullmäktige besluter

godkänna 2025 års bindande mål och de anslag som är bindande gentemot fullmäktige samt ekonomiplanen för 2025–2028, samt
ge ekonomitjänsten fullmakt att göra behövliga ändringar i förslaget till ekonomiplan och dess motiveringar samt att göra justeringar av teknisk karaktär.

Paragrafen justeras genast.

Beslut

Välfärdsområdesfullmäktige beslutade

godkänna 2025 års bindande mål och de anslag som är bindande gentemot fullmäktige med följande förändringar: verksamhetsbidrag -415,625 milj. euro, förändring i lånestocken 11,489 milj. euro samt ekonomiplanen för 2025–2028, samt
ge ekonomitjänsten fullmakt att göra behövliga ändringar i förslaget till ekonomiplan och dess motiveringar samt att göra justeringar av teknisk karaktär.

Ordförande frågade om välfärdsområdesfullmäktige kan godkänna SDP:s fullmäktigegrupps klämförslag enhälligt. Ordförande konstaterade att klämförslaget inte kan godkännas enhälligt, så man förrättade en omröstning. I omröstningen, där de som inte understödde klämförslaget röstade ”Ja” och de som understödde klämförslaget röstade ”Nej”, vann ”Ja” med rösterna 41–11, 6 blanka, 1 frånvarande. Omröstningsprotokollet är bilaga 13.

SDP:s fullmäktigegrupp lämnade följande protokollsanteckning: Den försämrade ekonomin på välfärdsområdet får inte påverka kvaliteten på tjänsterna, leda till permitteringar eller uppsägningar av personalen eller äventyra patientsäkerheten.

Paragrafen justerades genast.

Möte hantering

Det antecknades i protokollet att välfärdsområdesfullmäktige höll en mötespaus kl. 18.19–18.35 före den egentliga behandlingen av detta ärende inleddes.

Ordförande Heikki Vestman gav fullmäktigegrupperna möjlighet att hålla gruppanföranden.

SFP:s fullmäktigegrupps ordförande Patrik Björkman framförde på gruppens vägnar ändringsförslagen 1-7 (till bilaga 2, produktivitetsåtgärder) och till budgetbokens texter ändringsförslagen 8-12:

Ändringsförslag 1. Stryks ” Hälsostationstjänster: Flyttning av vårdar- och läkarmottagningen vid Mörskom och Pukkila hälsostationer till Askola 1.1.2025”.

Ändringsförslag 2. Läggs till en ny produktivitetsåtgärd: ”Gemensamma hälso- och sjukvårdstjänster: Nedskärningar i hälso- och sjukvårdstjänsterna i Lappträsk, Mörskom och Pukkila”

Konsekvensanalys: Ambulerande hälso- och sjukvårdstjänster som innehåller åtminstone vårdarmottagning, provtagning och rådgivningstjänster. Nettobesparing år 2025 – 150 000e och år 2026 – 150 000e.

Ändringsförslag 3. Läggs till en ny produktivitetsåtgärd: ”Besparing i demokratitjänsterna”
Konsekvensanalys: Nedskärning i understödet till fullmäktigegrupper samt indragning av nämnden för utveckling och samarbete. Nettoinbesparing år 2025 109 000e (i förhållande till utgångsförslaget -60 000), år 2026 – 195 000e, år 2027 – 195 000e

Ändringsförslag 4. Till punkten ”Konkurrensutsättning av ansvarsläkartjänsten” sätts en mening: ”Vid konkurrensutsättningen beaktas tillräckligt stora sanktioner för de situationer där tjänsteleverantören inte kan leverera läkartjänster enligt avtalet."

Ändringsförslag 5. ”Tjänster för äldre”, följande punkter stryks ”Stängning av Rosenkulla från 1.7.2025”, ”Stängning av Mäntyrinne”, ”Stängning av seniorcentralen; Stängning av Sommarvind fr.o.m. 1.1.2026” och ”Stängning av Seniorcentret; Stängning av Solliden fr.o.m. 1.1.2026” samt ”Stängning av seniorcentret; lokalerna för dagverksamheten och hemvården fr.o.m. 1.1.2026”

Ändringsförslag 6. Läggs till en ny produktivitetsåtgärd: ”Besparingar i hyreskostnader för vård dygnet runt"

År 2025 nettobesparing: -470 000e och år 2026 nettobesparing: minst – 470 000e

Konsekvensanalyser: Besparing i hyreskostnader år 2025: Gråberg – 300 000e, Seniorcentralen -50 000 e (enligt utlåtande av kommunstyrelsen i Sibbo), Mäntyrinne -120 000e (enligt beslut av kommunstyrelsen i Askola).

Läggs till text: År 2025 görs inga ändringar i servicenätet. Avtalen för Rosenkulla, Mäntyrinne, Suvituuli och Suvirinne förlängs, förutsatt att hyresvärdarna går med på hyresjusteringar och nödvändiga reparationer av lokalerna. Förhandlingarna med hyresvärdarna ska föras senast 31.5.2025.

År 2025 låter välfärdsområdet göra en utredning om nivån på marknadshyran vid olika verksamhetsställen och för utifrån detta förhandlingar med hyresvärdarna om hyresnivåerna från och med år 2026.

Ändringsförslag 7. Stryks punkten ”Besparing av hyrd arbetskraft”
Eftersom Rosenkulla inte stängs uppstår ingen besparing från en minskad användning av hyrd arbetskraft.
Nettoeffekt: +139 000e

Ändringsförslag 8. sid. 56 Inom tjänsterna för barn, unga och familjer….Till meningen ” Tillräckliga personalresurser inom elevhälsan och ett gott samarbete med skolor och läroanstalter tryggas genom att öka personalen inom elevhälsan i skolorna och minska de köpta psykologtjänsterna.” läggs till följande mening: ”Rekryteringen av skolpsykologer effektiveras.”

Ändringsförslag 9. Sida 59 ”Centrala mål och utveckling av tjänsterna 2025”
”Mitt hälsoteam-modellen utvidgas till hela området och verksamheten inom den centraliserade distributionen av förbrukningsartiklar etableras.” ändras till ”Mitt hälsoteam-modellen utvidgas till hela området så snart som möjligt och den centraliserade utdelningen av vårdartiklar etableras.” och efter meningen läggs till ”För PPT-kunder (som behöver mycket service) utses en egenläkare och egenvårdare för att trygga kontinuiteten i vården genast i början av 2025.”

Ändringsförslag 10. Sida 59, efter meningen ”Målet är också att utveckla tjänsterna genom att ta i bruk bedömningen av symtom i Omaolo inom hela munhälsovården.” läggs till ”förutsatt att det är ekonomiskt lönsamt.”

Ändringsförslag 11. Sida 61 Indikatorer för uppföljning, sätts till en ny indikator ” Väntetid för serviceboende med dygnet runt vård (dag)”

Ändringsförslag 12. Läggs till en mening på sidan 33 som sista stycke under Förvaltningstjänster i budgetboken: "År 2025 kommer välfärdsområdet att låta göra en utredning av nivån på marknadshyran vid de olika verksamhetsställena, exklusive Ara-objekten, och utifrån detta föra förhandlingar med hyresvärdarna om hyresnivån från och med år 2026.

Anslag 40 000€, Minskat resultat.

Ledamot Jorma Wiitakorpi understödde på Saml + KD-gruppens vägnar SFP:s förslag nr 1–12.

Dessutom föreslog ledamot Wiitakorpi att det görs följande tillägg i budgetboken till slutet av kapitel fyra på sida 57: Täckningen för gemenskapsboende bör ökas snabbare än den nuvarande målplanen på 2 % år 2030.

Ledamot Tapani Eskola gjorde på SDP:s fullmäktigegrupps vägnar följande ändringsförslag:

1. Sjukhusavdelningen vid hälsovårdscentralen stängs inte

D.v.s. från s. 49 stryks texten …. och en avdelning vid hälsovårdscentralen läggs ner. I samband med att vårdcentralens bäddavdelning stängs ska tillräckliga och fungerande resurser för hemvård och hemrehabilitering av människor presenteras.

I stället texten: Under år 2025 presenteras för välfärdsområdesstyrelsen en plan för rehabiliterande verksamhet i välfärdsområdet.

Från s. 52 stryks texten ….och en avdelning vid hälsovårdscentralen läggs ner.

Från bilaga 2 stryks Nedläggning av hälsovårdscentralsjukhusavdelningen
Minskning 25 platser från avdelningen fr.o.m. 1.7.2025.

Finansiering: inbesparing inom specialsjukvården samt avgifter för fördröjd överföring

2. Avtalet med familjerådgivningscentralen fortsätter

Från bilaga 2 stryks texten:
Avslutande av avtalet med familjerådgivningscentalen.
Familjerådgivningen koncentreras till uppfostrings- och familjerådgivningen.
Tjänsterna inom stödet för parförhållanden ska konkurrensutsättas om de skaffas.

Finansiering: försämrar resultatet

3. Uppgiften som arbetarskyddschef kvarstår

Från s. 67 stryks texten

Uppgiften som arbetarskyddschef blir ledig vid årsskiftet och den tillsätts genom interna arrangemang genom att arbetarskyddschefens ansvar kombineras med en annan uppgift.

Besparingen kommer genom ökad produktivitet.

De Grönas fullmäktigegrupps vice ordförande Pasi Siltakorpi understödde på gruppens vägnar ledamot Eskolas förslag om familjerådgivningscentalen (nr 2).

Sannfinländarnas fullmäktigegrupps vice ordförande Matti Jäppilä understödde på gruppens vägnar SFP:s fullmäktigegrupps förslag 1-12.

Centerns fullmäktigegrupps ordförande Kristian Forsman understödde på gruppens vägnar SFP:s fullmäktigegrupps förslag 1–12 och understödde SDP:s kommande förslag om räddningsverkets övertid.

Rörelse Nu-fullmäktigegruppens ordförande Maria von Flittner höll ett gruppanförande.

För Östra Nylands välfärd-fullmäktigegruppens ordförande Markus Pietikäinen gjorde följande ändringsförslag:

s. 6 Sänkning av arvodet för stöd för närståendevård: Arvodet för stöd för närståendevård sänks inte.

Det föreslagna tillägget av en socialhandledarbefattning till stödet för närståendevård behövs inte: en besparing på ca 60 000 euro.

s. 2 Centralisering av akutmottagningen till Borgå 1.3.2025: Akutmottagningen centraliseras inte från Askola till Borgå

Vänsterförbundets fullmäktigegrupps vice ordförande Mikko Nieminen understödde på gruppens vägnar SFP:s fullmäktigegruppens förslag 1–12.

Dessutom understödde ersättare Nieminen ledamot Pietikäinens förslag om akutmottagningen i Askola samt arvodet för stöd för närståendevård.

Ledamot Jenna Perokorpi (SDP) understödde Eskolas förslag samt SFP:s förslag nr 8.

Dessutom gjorde ledamot Perokorpi följande ändringsförslag:

Tillsätts tre befattningar som hälsovårdare till elevvården.

Följande texttillägg till personalplanen (från sidan 66)

Tillsätts tre befattningar som hälsovårdare till elevvården. Dessutom åläggs välfärdsområdet att snabbt fylla de övriga vakanserna inom elevvården som är öppna och öka antalet rekryteringsåtgärder för att de vakanser som saknas ska kunna fyllas under 2025.

Till följd av detta läggs 200 000e till budgeten. Finansiering: Minskar resultatet.

Det antecknades i protokollet att ersättare Mari Lotila anlände till mötet kl. 19.57 istället för ersättare Jari Oksanen, och att Jari Oksanen avlägsnade sig från mötet, under behandlingen av detta ärende.

Det antecknades i protokollet att ersättare Lennu Sajomaa avlägsnade sig från mötet kl. 19.57 under behandlingen av detta ärende.

Ordförande beslutade att enligt förvaltningsstadgans 117 § begränsa längden på anförandena till tre minuter härefter.

Ledamot Janne Turunen (SDP) gjorde följande ändringsförslag:

På sidan 40 tas följande text bort: Övertidsförbudet gäller inte lyftplattformsförare och vattendykare. Genom dessa åtgärder sparas sammanlagt cirka 140 000 euro.

Ersätts med texten: Räddningsverkets övertidsförbud gäller utbildning som övertidsarbete, men inte komplettering av skiften. Genom dessa åtgärder sparas sammanlagt cirka 60 000 euro.

Dessutom understödde ledamot Turunen ledamot Perokorpis förslag om tre nya hälsovårdare.

Ledamot Björkman preciserade SFP:s förslag nr 12:

Läggs till en mening på sidan 35 som sista stycke under Förvaltningstjänster i budgetboken: "År 2025 kommer välfärdsområdet att låta göra en utredning av nivån på marknadshyran vid de olika verksamhetsställena, exklusive Ara-objekten, och utifrån detta föra förhandlingar med hyresvärdarna om hyresnivån från och med år 2026.

Anslag 40 000 €, Minskat resultat.

Dessutom understödde ledamot Björkman ledamot Turunens förslag om räddningsverkets övertid.

Ledamot Sanna Kivineva understödde ledamot Eskolas förslag om familjerådgivningscentralen.

Det antecknades i protokollet att ledamot Arto Kujala avlägsnade sig från mötet kl. 20.16 under behandlingen av detta ärende, och att ersättare Ari Oksanen anlände till mötet i hans ställe kl. 20.17.

Ledamot Anette Karlsson (ÖN Välfärd) understödde ledamot Pietikäinens förslag samt ledamot Turunens förslag om räddningsverkets övertid.

Ledamot Tapani Eskola understödde SFP:s förslag nr 8.

Dessutom gjorde ledamot Eskola på SDP:s fullmäktigegrupps vägnar följande klämförslag: Den försämrade ekonomin på välfärdsområdet får inte påverka kvaliteten på tjänsterna, leda till permitteringar eller uppsägningar av personalen eller äventyra patientsäkerheten.

Ledamot Jorma Wiitakorpi understödde SFP:s ändringsförslag nr 12 samt ledamot Turunens förslag om räddningsverkets övertid.

Dessutom gjorde ledamot Wiitakorpi följande ändringsförslag:

Uppsägning av hyresavtal för sex dotterbrandkårer. Besparing 18 000e/2025, 36 000e/2026
Tillägg till s. 57 i budgeten, slutet av 4. stycket: Täckningen för gemenskapsboende bör ökas snabbare än den nuvarande målplanen på 2 % år 2030.

Ledamot Nea Hjelt understödde ledamot Wiitakorpis bägge förslag.

Ledamot Riku Honkasalo understödde ledamot Pietikäinens förslag om akutmottagningen i Askola.

Ledamot Anne-Mari Eloranta understödde ledamot Eskolas förslag om familjerådgivningscentralen, ledamot Pietikäinens förslag om akutmottagningen i Askola samt arvoden för stöd för närståendevård. Dessutom understödde hon ledamot Turunens förslag om räddningsverkets övertid och ledamot Perokorpis förslag om skolhälsovårdarna.

Ledamot Johanna Aaltonen understödde ledamot Eskolas klämförslag.

Ersättare Mikko Nieminen understödde ledamot Pietikäinens förslag om arvodet för stöd för närståendevård samt akutmottagningen i Askola och ledamot Perokorpis förslag om skolhälsovårdarna.

Efter diskussionen höll välfärdsområdesfullmäktige en mötespaus kl. 20.42–21.22.

Ordförande konstaterade att det under diskussionen har gjorts flera ändringsförslag och att de har vunnit understöd. Ordförande föreslog att omröstningen förrättas genom namnupprop.

Omröstningar i anslutning till bilaga 2, Produktivitetsåtgärder:

Ändringsförslag SFP 1.

Ordförande frågade om välfärdsområdesfullmäktige kan godkänna förslaget enhälligt. Ordförande konstaterade att välfärdsområdesfullmäktige har godkänt förslaget enhälligt.

Ändringsförslag SFP 2.

Ordförande frågade om välfärdsområdesfullmäktige kan godkänna förslaget enhälligt. Ordförande konstaterade att välfärdsområdesfullmäktige har godkänt förslaget enhälligt.

Ändringsförslag SFP 3.

Ordförande frågade om välfärdsområdesfullmäktige kan godkänna förslaget enhälligt. Ordförande konstaterade att välfärdsområdesfullmäktige har godkänt förslaget enhälligt.

Ändringsförslag SFP 4.

Ordförande frågade om välfärdsområdesfullmäktige kan godkänna förslaget enhälligt. Ordförande konstaterade att välfärdsområdesfullmäktige har godkänt förslaget enhälligt.

Ändringsförslag SFP 5.

Ordförande frågade om välfärdsområdesfullmäktige kan godkänna förslaget enhälligt. Ordförande konstaterade att förslaget inte kan godkännas enhälligt, så man förrättade en omröstning. I omröstningen, där de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja” och de som understödde SFP:s ändringsförslag 5 röstade ”Nej”, vann ”Nej” med rösterna 50-8, 1 frånvarande. Omröstningsprotokollet är bilaga 3.

Det antecknades i protokollet att ledamot Nina Uski avlägsnade sig från mötet kl. 21.32 under behandlingen av detta ärende, och att ersättare Tuomas Alaterä anlände till mötet i hennes ställe.

Ändringsförslag SFP 6.

Ordförande frågade om välfärdsområdesfullmäktige kan godkänna förslaget enhälligt. Ordförande konstaterade att förslaget inte kan godkännas enhälligt, så man förrättade en omröstning. I omröstningen, där de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja” och de som understödde SFP:s ändringsförslag 6 röstade ”Nej”, vann ”Nej” med rösterna 53-5, 1 frånvarande. Omröstningsprotokollet är bilaga 4.

Ändringsförslag SFP 7.

Ordförande frågade om välfärdsområdesfullmäktige kan godkänna förslaget enhälligt. Ordförande konstaterade att välfärdsområdesfullmäktige har godkänt förslaget enhälligt.

Ändringsförslag SDP 2.

Ordförande frågade om välfärdsområdesfullmäktige kan godkänna förslaget enhälligt. Ordförande konstaterade att förslaget inte kan godkännas enhälligt, så man förrättade en omröstning. I omröstningen, där de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja” och de som understödde SDP:s ändringsförslag 2 röstade ”Nej”, vann ”Nej” med rösterna 42-16, 1 frånvarande. Omröstningsprotokollet är bilaga 5.

Ändringsförslag ÖN Välfärd (akutmottagningen i Askola)

Ordförande frågade om välfärdsområdesfullmäktige kan godkänna förslaget enhälligt. Ordförande konstaterade att förslaget inte kan godkännas enhälligt, så man förrättade en omröstning. I omröstningen, där de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja” och de som understödde ÖN Välfärds ändringsförslag röstade ”Nej”, vann ”Ja” med rösterna 43-15, 1 frånvarande. Omröstningsprotokollet är bilaga 6.

Ändringsförslag ÖN Välfärd (arvodet för stöd för närståendevård)

Ordförande frågade om välfärdsområdesfullmäktige kan godkänna förslaget enhälligt. Ordförande konstaterade att förslaget inte kan godkännas enhälligt, så man förrättade en omröstning. I omröstningen, där de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja” och de som understödde ÖN Välfärds ändringsförslag röstade ”Nej”, vann ”Ja” med rösterna 36-22, 1 frånvarande. Omröstningsprotokollet är bilaga 7.

Ändringsförslag Wiitakorpi (dotterbrandkårer)

Ordförande frågade om välfärdsområdesfullmäktige kan godkänna förslaget enhälligt. Ordförande konstaterade att förslaget inte kan godkännas enhälligt, så man förrättade en omröstning. I omröstningen, där de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja” och de som understödde Wiitakorpis ändringsförslag röstade ”Nej”, vann ”Ja” med rösterna 43-15, 1 frånvarande. Omröstningsprotokollet är bilaga 8.

Omröstningarna i anslutning till bilaga 1, budgetboken:

Ändringsförslag SFP 8.

Ordförande frågade om välfärdsområdesfullmäktige kan godkänna förslaget enhälligt. Ordförande konstaterade att välfärdsområdesfullmäktige har godkänt förslaget enhälligt.

Ändringsförslag SFP 9.

Ordförande frågade om välfärdsområdesfullmäktige kan godkänna förslaget enhälligt på så vis, att slutet av meningen ändras enligt följande: genast i början av 2025-> under år 2025. Ordförande konstaterade att välfärdsområdesfullmäktige har godkänt förslaget enhälligt.

Ändringsförslag SFP 10.

Ordförande frågade om välfärdsområdesfullmäktige kan godkänna förslaget enhälligt. Ordförande konstaterade att välfärdsområdesfullmäktige har godkänt förslaget enhälligt.

Ändringsförslag SFP 11.

Ordförande frågade om välfärdsområdesfullmäktige kan godkänna förslaget enhälligt. Ordförande konstaterade att välfärdsområdesfullmäktige har godkänt förslaget enhälligt.

Ändringsförslag SFP 12.

Ordförande frågade om välfärdsområdesfullmäktige kan godkänna förslaget enhälligt. Ordförande konstaterade att välfärdsområdesfullmäktige har godkänt förslaget enhälligt.

Ändringsförslag Wiitakorpi (gemenskapsboende)

Ordförande frågade om välfärdsområdesfullmäktige kan godkänna förslaget enhälligt. Ordförande konstaterade att förslaget inte kan godkännas enhälligt, så man förrättade en omröstning. I omröstningen, där de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja” och de som understödde Wiitakorpis ändringsförslag röstade ”Nej”, vann ”Ja” med rösterna 38-20, 1 frånvarande. Omröstningsprotokollet är bilaga 9.

Ändringsförslag SDP 1.

Ordförande frågade om välfärdsområdesfullmäktige kan godkänna förslaget enhälligt. Ordförande konstaterade att förslaget inte kan godkännas enhälligt, så man förrättade en omröstning. I omröstningen, där de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja” och de som understödde SDP:s ändringsförslag 1 röstade ”Nej”, vann ”Ja” med rösterna 42-16, 1 frånvarande. Omröstningsprotokollet är bilaga 10.

Ändringsförslag SDP 3.

Ordförande frågade om välfärdsområdesfullmäktige kan godkänna förslaget enhälligt. Ordförande konstaterade att förslaget inte kan godkännas enhälligt, så man förrättade en omröstning. I omröstningen, där de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja” och de som understödde SDP:s ändringsförslag 3 röstade ”Nej”, vann ”Ja” med rösterna 49-9, 1 frånvarande. Omröstningsprotokollet är bilaga 11.

Ändringsförslag Perokorpi (skolhälsovårdarna)

Ordförande frågade om välfärdsområdesfullmäktige kan godkänna förslaget enhälligt. Ordförande konstaterade att förslaget inte kan godkännas enhälligt, så man förrättade en omröstning. I omröstningen, där de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja” och de som understödde Perokorpis ändringsförslag röstade ”Nej”, vann ”Ja” med rösterna 45-13, 1 frånvarande. Omröstningsprotokollet är bilaga 12.

Ändringsförslag Turunen (räddningsverkets övertid)

Ordförande frågade om välfärdsområdesfullmäktige kan godkänna förslaget enhälligt. Ordförande konstaterade att välfärdsområdesfullmäktige har godkänt förslaget enhälligt.

Ekonomidirektören gick igenom effekterna av ändringarna på de poster och delar i budgeten som är bindande för fullmäktige.