Beskrivning
Beredning och tilläggsuppgifter:
ekonomidirektör Minna Sevón
fornamn.efternamn(at)itauusimaa.fi
Det föreskrivs i 115 § i lagen om välfärdsområden (611/2021) att välfärdsområdesfullmäktige före utgången av varje år ska godkänna en budget för välfärdsområdet för det följande kalenderåret samt en ekonomiplan för minst tre år. Budgetåret är ekonomiplanens första år. I anslutning till budgeten för år 2025 och ekonomiplanen för åren 2025–2028 upprättas också en investeringsplan. Dessutom ska den innehålla en redogörelse för hur finansieringsbehovet ska täckas.
I ekonomiplanen godkänns målen för välfärdsområdets verksamhet och ekonomi, vilka ska stämma överens med välfärdsområdesstrategin. Ekonomiplanen ska upprättas så att den är i balans eller uppvisar ett överskott senast vid utgången av det andra året efter budgetåret. Ett underskott i balansräkningen ska täckas inom två år från ingången av det år som följer efter det att bokslutet fastställdes.
Östra Nylands välfärdsområdes bokslut för år 2023 visade ett underskott på 34,6 miljoner euro, och 2024 års budget har ett underskott på 15,8 miljoner euro. Enligt prognosen i delårsrapporten 1–9/2024 uppgår underskottet för år 2024 till 48,6 miljoner euro. Välfärdsområdet ska i sin budget och i sin ekonomiplan för åren 2025–2028 kunna visa att man lyckas täcka 2023–2024 års underskott fram till slutet av år 2026.
Verksamhetsmiljöns inverkan
Budgetförslaget och ekonomiplanen är förknippade med en avsevärd osäkerhet i fråga om den statliga finansieringens tillräcklighet. Välfärdsområdet kan inte genom anpassning av den verksamhet som sker i egen regi täcka 2023–2024 års underskott fram till slutet av år 2026 och samtidigt i enlighet med 11 § i lagen om välfärdsområdenas finansiering trygga tillräckliga social-, hälsovårds- och sjukvårdstjänster enligt 19 § 3 mom. i grundlagen eller ordnandet av räddningsväsendets tjänster i anslutning till de grundläggande fri- och rättigheter som avses i 7, 15 och 20 § i grundlagen. Med hjälp av tilläggsfinansiering från staten är det möjligt att täcka de kumulativa underskotten före utgången av 2026.
Enligt regeringsprogrammet kommer det under åren 2023–2025 inte att ske förändringar i lagstiftningen om välfärdsområdena eller i finansieringsmodellens grundkonstruktion. Det konstateras i regeringsprogrammet att en hållbar finansiering av välfärdstjänsterna förutsätter en kostnadsutveckling som är mera dämpad jämfört med den hittillsvarande faktiska och den förutsedda kostnadsutvecklingen. Kostnadsökningen borde fram till år 2027 dämpas med 1,4 miljarder euro, trots att Finland redan i nuläget har använt mindre pengar till hälso- och sjukvården per invånare jämfört med de övriga nordiska länderna.
Finansministeriet uppskattar att underskottet i de offentliga finanserna år 2024 är 3,7 procent i förhållande till bruttonationalprodukten. I synnerhet välfärdsområdenas kostnader för driftsekonomin har ökat klart mera än väntat. Underskotten uppgick år 2023 till sammanlagt cirka 1,33 miljarder euro, och år 2024 förutspås underskotten ligga på 1,42 miljarder euro, vilket innebär att det kommer att bli mycket utmanande för största delen av välfärdsområdena att balansera ekonomin.
Det uppskattas att arbetskrafts- och servicebehovet ökar inom social- och hälsobranschen. Befolkningen åldras, vilket har en inverkan på arbetskraftsbristen både genom pensioneringen bland de anställda inom offentlig sektor och genom det ökade servicebehovet bland de äldre. Även om regeringsprogrammet innefattar bland annat en senareläggning av vårdardimensioneringen inom omsorgstjänster för äldre, föresatsen att ta upp funktionshinderservicelagen till ny behandling och att avstå från de snävare tidsfristerna gällande väntetiderna till icke-brådskande vård, så räcker de åtgärder som ingår i regeringsprogrammet inte till för att lösa arbetskraftsbristen.
Budgeten och ekonomiplan 2025–2028 samt produktivitetsprogrammet
Välfärdsområdesstyrelsen godkände 30.5.2024 (§ 137) ramen för ekonomiplanen 2025–2027. Budgetförslaget avseende räddningsväsendets sektor år 2025 ligger i fråga om verksamhetsintäkterna cirka 0,7 miljoner euro och i fråga om verksamhetskostnaderna 1,1 miljoner euro över den godkända ramen. Det har gjorts nedskärningar på 0,2 miljoner euro i räddningsväsendets utgiftsstruktur, bland annat i utbildningsanslagen för den ordinarie personalen och genom att införa övertidsförbud för den ordinarie personalen. På avtalsbrandkårssidan har uppsägningen av hyresavtalet för sex systerbrandkårer tagits upp i budgeten som en sparåtgärd. Nämnden för beredskap och säkerhet stannade vid sitt sammanträde 1.10.2024 för att föreslå välfärdsområdesstyrelsen och vidare välfärdsområdesfullmäktige för godkännande ett verksamhetsbidrag på högst -13 180 430 euro netto i budgeten 2025.
Enligt social- och hälsovårdsväsendets budgetförslag ligger verksamhetsintäkterna 0,8 miljoner euro och verksamhetskostnaderna 14,6 miljoner euro över den godkända ramen. I budgetförslaget för 2025 har bland annat följande nedskärningar gjorts i enlighet med produktivitetsprogrammet: sänkning av arvodet för närståendevård, slopande av avgiftsfria preventivmedel samt nedskärning inom köpta tjänster, vilket inbegriper både egentliga köp av tjänster och personalinhyrning. Andra åtgärder i produktivitetsprogrammet har inte beaktats i budgetberedningen på nämndstadiet, eftersom åtgärderna i fråga förutsätter samarbetsförhandlingar. Nämnden för ordnande av tjänster stannade vid sitt sammanträde 2.10.2024 för att föreslå välfärdsområdesstyrelsen och vidare välfärdsområdesfullmäktige för godkännande ett verksamhetsbidrag på högst -381 864 105 euro netto i budgeten 2025.
Välfärdsområdesstyrelsen fungerar som nämnd för demokratitjänster samt koncern- och strategitjänster. Den behandlade budgetförslagen för år 2025 vid sitt sammanträde 10.10.2024. 2025 års budgetförslag för demokratitjänsterna ligger i linje med den ram som det fattats beslut om. Välfärdsområdesstyrelsen beslutade föreslå välfärdsområdesfullmäktige att demokratitjänsterna ska ha ett verksamhetsbidrag på högst -1 145 330 euro netto i budgeten 2025. Enligt koncern- och strategitjänsternas budgetförslag ligger verksamhetsintäkterna 0,3 miljoner euro och verksamhetskostnaderna 4,0 miljoner euro över den godkända ramen. Välfärdsområdesstyrelsen beslutade föreslå välfärdsområdesfullmäktige att koncern- och strategitjänsterna ska ha ett verksamhetsbidrag på högst -23 561 174 euro netto i budgeten 2025.
Välfärdsområdets kostnadsprognos ligger för högt jämfört med bokslutet (+6,1 procent) med tanke på den statliga finansieringen, och kostnadsutvecklingen måste dämpas kraftigare. I produktivitetsprogrammet, som godkänts av välfärdsområdesfullmäktige 12.12.2023, har man lagt fokus på att definiera produktivitetsobjekt i den så kallade A-korgen och de åtgärder som i första hand ska vidtas för att försöka uppnå ekonomisk balans. Eftersom genomförandet av dessa produktivitetsobjekt ändå inte har framskridit så som det hade planerats, har man i produktivitetsprogrammet övergått till att bereda utvalda åtgärder genom vilka nivån på tillgången till tjänster sänks (korg B) eller genom vilka servicenivån försämras och reduceras (korg C). Välfärdsområdesstyrelsen beslutade 26.9.2024 inleda samarbetsförfaranden som gäller åtgärderna i produktivitetsprogrammets B- och C-korgar i syfte att bereda fortsatta åtgärder för att balansera ekonomin.
Ytterligare sparåtgärder inom sektorerna till ett belopp av 3,4 miljoner euro år 2025 har beaktats i budgetförslaget efter behandlingen i nämnderna. Det externa verksamhetsbidraget för välfärdsområdet blir i budgetförslaget för år 2025 13,5 miljoner euro sämre än i rambeslutet, vilket leder till ett överskott på 7,7 miljoner euro. Utifrån de föreslagna åtgärderna för år 2026 har ytterligare besparingar på 3,7 miljoner euro innefattats, och år 2026 förutsätts dessutom en kostnadsbesparing på 1,5 miljoner euro till exempel genom omförhandling av hyresavtal. År 2026 är det möjligt att uppnå ett resultat med ett överskott på 23,2 miljoner euro.
Även om det går att vända ekonomin så att man från och med år 2025 börjar redovisa ett överskott, kan välfärdsområdet inte genom anpassning av den verksamhet som sker i egen regi täcka 2023–2024 års underskott fram till slutet av år 2026 och samtidigt i enlighet med 11 § i lagen om välfärdsområdenas finansiering trygga tillräckliga social-, hälsovårds- och sjukvårdstjänster enligt 19 § 3 mom. i grundlagen eller ordnandet av räddningsväsendets tjänster i anslutning till de grundläggande fri- och rättigheter som avses i 7, 15 och 20 § i grundlagen. Det kumulativa underskottet i slutet av år 2026 kommer fortfarande att vara 52,3 miljoner euro. Fram till utgången av år 2026 är det möjligt att täcka det ackumulerade underskottet endast med hjälp av tilläggsfinansiering från staten.
Om det går att fatta beslut om tilläggsbesparingar och att genomföra en årlig minskning av verksamhetskostnaderna med 2,5 miljoner euro med avseende på verksamheten åren 2027 och 2028, till exempel i och med ibruktagandet av ett nytt klient- och patientdatasystem eller en utvidgning av användningen av digitala tjänster, är det möjligt att täcka underskotten för åren 2023–2024 före utgången av 2028. Utgående från antagandet att den statliga finansieringen åren 2025–2028 förverkligas enligt den finansieringskalkyl och kalkyl över utgiftstrycket som finansministeriet publicerade 23.9.2024, så att den uppgår till cirka 425 miljoner euro år 2025, cirka 450 miljoner år 2026, cirka 458 år 2027 och cirka 467 miljoner euro år 2028 är det möjligt för välfärdsområdet att få sin ekonomi i balans fram till slutet av år 2028. Om det inte går att fatta beslut om de sparåtgärder som föreslås är det inte möjligt att täcka underskotten ens fram till utgången av 2028.
Det föreslås att välfärdsområdet år 2025 visar ett överskott på 7,7 miljoner euro för räkenskapsperioden innefattande ytterligare sparåtgärder till ett värde av 3,4 miljoner euro. I förslaget till ekonomiplan för 2026 finns ett överskott på 23,2 miljoner euro för räkenskapsperioden innefattande ytterligare sparåtgärder på 5,2 miljoner euro. I förslaget till ekonomiplan för 2027 finns ett överskott på 24,9 miljoner euro för räkenskapsperioden innefattande ytterligare besparingar på 2,5 miljoner euro samt i ekonomiplanen för 2028 ett överskott på 28,1 miljoner euro för räkenskapsperioden innefattande en ytterligare nedskärning på 2,5 miljoner euro i verksamhetskostnaderna. På så sätt skulle det i slutet av 2028 vara möjligt att uppnå ett kumulativt överskott på 0,7 miljoner euro, om osäkerhetsmomenten kan hållas under kontroll och den statliga finansieringen genomförs enligt prognos.
De största riskerna i ekonomiplanen
Utöver frågan om den statliga finansieringens tillräcklighet utgörs de största riskerna för balanseringen av Östra Nylands välfärdsområdes ekonomi under planeringsperioden av det underskott på 66 miljoner euro som HUS-sammanslutningen förutses visa år 2024, något som bildar ett avsevärt tryck vad gäller möjligheterna att implementera den budgetram för år 2025 som sammanslutningens stämma slog fast 13.6.2024. Därutöver leder välfärdsområdets långvariga svårigheter att rekrytera egen personal också under åren framöver till ett behov att utnyttja köpta tjänster och bemanningspersonal, vilket kan komma att äventyra balanseringen av ekonomin.
Personalplan
Personalplanen i anslutning till sektorernas budgetförslag beaktar de lagstadgade förändringarna i personaldimensioneringen och resursflaskhalsar som identifierats. Personalen övergick till välfärdsområdet från nio olika organisationer där alla hade sin lönepolitik och sitt lönesystem. Då överlåtelsen av rörelse verkställdes övergick personalen till välfärdsområdet med de löner och de anställningsvillkor som de hade vid tidpunkten för överföringen. Löneharmoniseringen bygger på tvingande lagstiftning. I budgetförslaget för 2025 ingår i personalkostnaderna en höjning på 6 procent både i och med reformen av lönesystemet och på grund av löneharmoniseringen, men man har inte berett sig på en samtidig reform av lönesystemen för de olika avtalsområdena. Det kan komma att bli en sammanlagd ökning på hela 10 procent i lönekostnaderna.
Investeringsplan och finansiering av investeringar
De största IKT-investeringarna under de närmaste åren är en modernisering av klient- och patientdatasystemen och utvecklandet av medborgarnas digitala service samt kunskapsbaserad ledning. Välfärdsområdets största byggnadsprojekt är uppförandet av Lovisa räddningsstation, något som inleddes år 2023. Genomförandet av bygget av Söderkulla räddnings- och akutvårdsstation för det växande Sibbos behov har uppskjutits till år 2026 på grund av avsaknaden av fullmakt att uppta lån år 2025. År 2028 är målet att tillsammans med HUS-sammanslutningen inleda arbetet med att planera och uppföra Borgå välfärdscentrum.
Den noga reglerade investeringsplaneringen och fullmakten att uppta lån bildar en tilläggsutmaning för ett långsiktigt utvecklande av välfärdsområdets verksamhet. Östra Nylands välfärdsområde beviljades inte ökad fullmakt att uppta lån åren 2024 och 2025. För genomförandet av investeringsplanen för 2025 får långfristiga lån lyftas till den del projekten ingick i investeringsplanen för åren 2023–2026, för vars genomförande en fullmakt att uppta lån har beviljats. Tidpunkten för investeringarna har flyttats från år 2025 till därpå följande år på grund av avsaknaden av lånefullmakt. Välfärdsområdet kan bli föremål för ett utvärderingsförfarande, ifall det blir tvunget att anhålla om ökad fullmakt att uppta lån för genomförande av oundgängliga investeringar eller om det inte klarar av att hålla sig fungerande med den statliga finansieringen och blir tvunget att ansöka om tilläggsfinansiering två gånger under tre på varandra följande räkenskapsperioder.
Beslutsförslag
Välfärdsområdesdirektören:
Välfärdsområdesstyrelsen beslutar
- godkänna budgetförslaget för år 2025 och ekonomiplanen för åren 2025–2028 för välfärdsområdet så att dessa föreläggs välfärdsområdesfullmäktige som välfärdsområdesstyrelsens förslag,
- ge ekonomitjänsten fullmakt att göra behövliga ändringar i förslaget till ekonomiplan och dess motiveringar samt att göra justeringar av teknisk karaktär,
- föreslå välfärdsområdesfullmäktige att fullmäktige godkänner 2025 års bindande mål och de anslag som är bindande gentemot fullmäktige samt ekonomiplanen för 2025–2028.
Paragrafen justeras genast.
Beslut
Välfärdsområdesstyrelsen beslutade
- godkänna budgetförslaget för år 2025 och ekonomiplanen för åren 2025–2028 för välfärdsområdet så att dessa föreläggs välfärdsområdesfullmäktige som välfärdsområdesstyrelsens förslag,
- ge ekonomitjänsten fullmakt att göra behövliga ändringar i förslaget till ekonomiplan och dess motiveringar samt att göra justeringar av teknisk karaktär,
- föreslå välfärdsområdesfullmäktige att fullmäktige godkänner 2025 års bindande mål och de anslag som är bindande gentemot fullmäktige samt ekonomiplanen för 2025–2028.
Paragrafen justerades genast.
Möte hantering
Ledamot Bernhard Edgren föreslog på SFP-gruppens vägnar och understödd av ledamot Patrik Björkman att enheterna Rosenkulla, Sommarvind och Solliden inte stängs.
I omröstningen, där de som understödde SFP-gruppens ändringsförslag röstade ”Nej” och de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja”, vann utgångsförslaget med rösterna 9 (Edgren, Eskola, Forsman, Hjelt, Riikonen, Kujala, Kahri, Perokorpi, Broman) – 5 (Björkman, Henriksson, Railila, Baumgartner, Nylander).
Ledamot Kristian Forsman föreslog understödd av ledamot Arto Kujala att hälsostationerna i Lappträsk, Mörskom och Pukkila inte stängs.
I omröstningen, där de som understödde Forsmans ändringsförslag röstade ”Nej” och de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja”, vann utgångsförslaget med rösterna 12 (Björkman, Edgren, Eskola, Hjelt, Riikonen, Henriksson, Kahri, Perokorpi, Railila, Baumgartner, Broman, Nylander) – 2 (Forsman, Kujala).
Ersättare Lilli Kahri föreslog understödd av ledamot Nea Hjelt att enheterna Sommarvind och Solliden tas bort från de seniorserviceenheter som stängs.
I omröstningen, där de som understödde Kahris ändringsförslag röstade ”Nej” och de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja”, vann utgångsförslaget med rösterna 7-7 då ordförandes röst avgjorde Ja (Björkman, Edgren, Eskola, Forsman, Perokorpi, Baumgartner, Nylander) – Nej (Hjelt, Riikonen, Kujala, Henriksson, Kahri, Railila, Broman).
Ledamot Tapani Eskola föreslog understödd av ledamot Jenna Perokorpi att sjukhusavdelningen vid Näse hälsocentral inte stängs.
I omröstningen, där de som understödde Eskolas ändringsförslag röstade ”Nej” och de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja”, vann utgångsförslaget med rösterna 12 (Björkman, Edgren, Forsman, Hjelt, Riikonen, Kujala, Henriksson, Kahri, Railila, Baumgartner, Broman, Nylander) – 2 (Eskola, Perokorpi).
Ledamot Bernhard Edgren föreslog på SFP-gruppens vägnar och understödd av ledamot Patrik Björkman att hälsostationen i Lappträsk inte stängs.
I omröstningen, där de som understödde Edgrens ändringsförslag röstade ”Nej” och de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja”, vann ändringsförslaget med rösterna 7-7 då ordförandes röst avgjorde Nej (Björkman, Forsman, Kujala, Henriksson, Railila, Baumgartner, Nylander) – Ja (Edgren, Eskola, Hjelt, Riikonen, Kahri, Perokorpi, Broman).
Ledamot Kristian Forsman föreslog att enheterna Rosenkulla och Mäntyrinne inte stängs. Förslaget vann inte understöd och förföll därmed.
Ledamot Nea Hjelt föreslog understödd av ledamot Tapani Eskola följande notering: Tjänsteinnehavarna ska omedelbart utreda hur man minst en gång i veckan ska kunna erbjuda tjänster på minst vårdarnivå i "små kommuner" och hur mycket det kostar att ordna dessa.
I omröstningen, där de som understödde Hjelts ändringsförslag röstade ”Nej” och de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja”, vann ändringsförslaget med rösterna 8 (Edgren, Eskola, Hjelt, Riikonen, Kujala, Kahri, Perokorpi, Broman) – 6 (Björkman, Forsman, Henriksson, Railila, Baumgartner, Nylander).
Ledamot Bernhard Edgren föreslog på SFP-gruppens vägnar och understödd av ersättare Fred Henriksson att stödet till alla dotterbrandkårer fortsätter (tilläggsutgift 18 000e).
I omröstningen, där de som understödde Edgrens ändringsförslag röstade ”Nej” och de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja”, vann ändringsförslaget med rösterna 7-7, då ordförandes röst avgjorde: Nej (Björkman, Edgren, Forsman, Henriksson, Railila, Baumgartner, Nylander) – Ja (Eskola, Hjelt, Riikonen, Kujala, Kahri, Perokorpi, Broman).
Ledamot Tapani Eskola föreslog understödd av ledamot Jenna Perokorpi och ersättare Lilli Kahri att avtalet med familjecentret inte sägs upp.
I omröstningen, där de som understödde Eskolas ändringsförslag röstade ”Nej” och de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja”, vann utgångsförslaget med rösterna 11 (Björkman, Edgren, Forsman, Hjelt, Riikonen, Kujala, Henriksson, Railila, Baumgartner, Broman, Nylander) – 3 (Eskola, Kahri, Perokorpi).
Ledamot Tapani Eskola föreslog understödd av ledamot Jenna Perokorpi att övertidsförbudet för den ordinarie personalen inte gäller komplettering av arbetsskift.
Ledamot Nea Hjelt föreslog understödd av ledamot Arto Kujala att övertidsförbudet för brandpersonalen inte gäller lyftförare och dykare.
I omröstningen, där de som understödde Eskolas ändringsförslag röstade ”Nej” och de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja”, vann Hjelts förslag med rösterna 9 (Björkman, Forsman, Hjelt, Riikonen, Kujala, Railila, Baumgartner, Broman, Nylander) – 4 (Eskola, Henriksson, Kahri, Perokorpi), 1 tom (Edgren).
I omröstningen, där de som understödde Hjelts ändringsförslag röstade ”Nej” och de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja”, vann motförslaget med rösterna 12 (Björkman, Eskola, Forsman, Hjelt, Riikonen, Kujala, Henriksson, Kahri, Perokorpi, Railila, Baumgartner, Broman) – 2 (Edgren, Nylander).
Ledamöterna Tapani Eskola och Jenna Perokorpi lämnade följande protokollsanteckning: Vid övertidsförbud ska man försäkra sig om att man inte bryter mot lagen och äventyrar människoliv.
Ledamot Tapani Eskola föreslog understödd av ledamot Jenna Perokorpi att arbetarskyddschefens uppgift inte sammanslås med andra uppgifter.
I omröstningen, där de som understödde Eskolas ändringsförslag röstade ”Nej” och de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja”, vann utgångsförslaget med rösterna 11 (Björkman, Edgren, Forsman, Hjelt, Riikonen, Kujala, Henriksson, Railila, Baumgartner, Broman, Nylander) – 3 (Eskola, Kahri, Perokorpi).
Ledamot Tapani Eskola föreslog understödd av ledamot Jenna Perokorpi att vårdarbetsdirektörens uppgift inte sammanslås med andra uppgifter.
I omröstningen, där de som understödde Eskolas ändringsförslag röstade ”Nej” och de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja”, vann utgångsförslaget med rösterna 11 (Björkman, Edgren, Forsman, Hjelt, Riikonen, Kujala, Henriksson, Kahri, Railila, Broman, Nylander) – 3 (Eskola, Perokorpi, Baumgartner).
Ledamot Nea Hjelt föreslog understödd av ledamot Arto Kujala att Mäntyrinne omvandlas till en enhet för gemenskapsboende.
I omröstningen, där de som understödde Hjelts ändringsförslag röstade ”Nej” och de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja”, vann utgångsförslaget med rösterna 10 (Björkman, Edgren, Eskola, Forsman, Henriksson, Kahri, Perokorpi, Railila, Baumgartner, Nylander) – 4 (Hjelt, Riikonen, Kujala, Broman).
Ledamot Nea Hjelt föreslog understödd av ledamot Arto Kujala att det görs en allmän effektiveringsplan för förvaltningen inom alla sektorer. Effektiveringsplanens resultat presenteras för välfärdsområdesstyrelsen före slutet av Q1/2025.
I omröstningen, där de som understödde Hjelts ändringsförslag röstade ”Nej” och de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja”, vann utgångsförslaget med rösterna 9 (Björkman, Edgren, Eskola, Henriksson, Kahri, Perokorpi, Railila, Baumgartner, Nylander) – 5 (Forsman, Hjelt, Riikonen, Kujala, Broman).
Ledamot Tapani Eskola föreslog understödd av ledamot Jenna Perokorpi att välfärdsområdesstyrelsen under våren 2025 får en plan där det framgår hur gemenskapsboendet ska främjas och vara heltäckande samt en konkret plan för hur välfärdsområdet ska förbereda sig för en situation där antalet platser inom serviceboendet dygnet runt inte är tillräckligt.
I omröstningen, där de som understödde Eskolas ändringsförslag röstade ”Nej” och de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja”, vann utgångsförslaget med rösterna 10 (Björkman, Edgren, Forsman, Hjelt, Riikonen, Kujala, Henriksson, Railila, Baumgartner, Broman) – 4 (Eskola, Kahri, Perokorpi, Nylander).
Ledamot Kristian Forsman föreslog som texttillägg att läkarens öppenvårdstjänster planeras erbjudas på nytt när en egen läkarresurs står till buds, när hyrläkarresursen är på en rimligare nivå eller när man övergår till en egenläkarmodell. Förslaget fick inget stöd och förföll därför.
Ledamot Nea Hjelt föreslog understödd av ledamot Arto Kujala att antalet platser för gemenskapsboende bör utökas snabbare än det nuvarande målet för 2030, det vill säga två procents täckning.
I omröstningen, där de som understödde Hjelts ändringsförslag röstade ”Nej” och de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja”, vann utgångsförslaget med rösterna 7-7, då ordförandes röst avgjorde: Jaa (Björkman, Edgren, Forsman, Henriksson, Railila, Baumgartner, Nylander) – Ei (Eskola, Hjelt, Riikonen, Kujala, Kahri, Perokorpi, Broman).
Ledamot Tapani Eskola föreslog understödd av ledamot Jenna Perokorpi att vid konkurrensutsättningen av tjänster som ansvarig läkare ska man fästa uppmärksamhet vid kvaliteten.
I omröstningen, där de som understödde Eskolas ändringsförslag röstade ”Nej” och de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja”, vann ändringsförslaget med rösterna 9 (Björkman, Eskola, Forsman, Riikonen, Henriksson, Kahri, Perokorpi, Railila, Baumgartner) – 4 (Hjelt, Kujala, Broman, Nylander), 1 tom (Edgren).
Ledamot Tapani Eskola föreslog understödd av ledamot Jenna Perokorpi att man ska försäkra sig om att övertidsförbudet för ordinarie personal inte leder till kompetensbrist.
I omröstningen, där de som understödde Eskolas ändringsförslag röstade ”Nej” och de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja”, vann ändringsförslaget med rösterna 10 (Björkman, Eskola, Forsman, Riikonen, Henriksson, Kahri, Perokorpi, Railila, Broman, Nylander) – 4 (Edgren, Hjelt, Kujala, Baumgartner).
Ledamot Tapani Eskola föreslog understödd av ledamot Jenna Perokorpi att karriärutvecklingen inom välfärdsområdet utvecklas.
I omröstningen, där de som understödde Eskolas ändringsförslag röstade ”Nej” och de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja”, vann utgångsförslaget med rösterna 10 (Björkman, Edgren, Forsman, Hjelt, Riikonen, Kujala, Henriksson, Kahri, Railila, Broman) – 4 (Eskola, Perokorpi, Baumgartner, Nylander).
Ledamot Nea Hjelt föreslog understödd av ledamot Arto Kujala att i samband med att hälsocentralens bäddavdelning läggs ner ska tjänsteinnehavarna presentera tillräckliga och fungerande resurser för hemvård och hemrehabilitering av människor.
I omröstningen, där de som understödde Hjelts ändringsförslag röstade ”Nej” och de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja”, vann ändringsförslaget med rösterna 12 (Björkman, Edgren, Forsman, Hjelt, Riikonen, Kujala, Henriksson, Kahri, Railila, Baumgartner, Broman, Nylander) – 0 Ja, 2 tomma (Eskola, Perokorpi).
SFP-gruppen lämnade följande protokollsanteckning: Enheterna Rosenkulla, Solliden och Sommarvind bör bevaras eftersom deras beräknade besparing är liten och kundernas placering i andra enheter är oklar.
Saml. + Kd-gruppen samt De Grönas grupp lämnade följande protokollsanteckning: Vi föreslår att enheterna för dygnet runt boende i Sibbo ska bevaras. Vi förutsätter att seniorcentralens hyra i enlighet med Sibbo kommunstyrelses beslut sänks med minst ca 6 % i enlighet med Sibbo kommunstyrelses utlåtande och att hyresvärden gör nödvändiga reparationer i fastigheten.