Välfärdsområdesstyrelsen, möte 28-11-2024

Protokollet är granskat

§ 285 Östra Nylands välfärdsområdes budgetförslag för år 2025 och ekonomiplan för åren 2025–2028

IUHVADno-2024-1929

Tidigare behandling

Beskrivning

Beredning och tilläggsuppgifter: 
ekonomidirektör Minna Sevón
fornamn.efternamn(at)itauusimaa.fi

 

Motiveringar

Enligt 75 § i förvaltningsstadgan för Östra Nylands välfärdsområde godkänner välfärdsområdesstyrelsen planeringsramarna och anvisningar för hur budgeten ska göras upp. Ekonomiplaneramen för 2025–2027 har godkänts vid välfärdsområdesstyrelsens sammanträde 30.5.2024 (§ 137) och tillsänts nämnderna och sektorerna för att utgöra grund för budgetberedningen.

Det föreskrivs i lagen om välfärdsområden (611/2021) att välfärdsområdesfullmäktige före utgången av varje år ska godkänna en budget för välfärdsområdet för det följande kalenderåret. Budgeten ska iakttas i välfärdsområdets verksamhet och ekonomi (115 §). Budgeten innefattar en investeringsplan och en ekonomiplan för minst tre år av vilka budgetåret är det första. Budgeten ska innehålla de anslag och beräknade inkomster som uppgifterna förutsätter. Dessutom ska den innehålla en redogörelse för hur finansieringsbehovet ska täckas utan långfristiga lån. Planen ska vara i balans eller uppvisa ett överskott senast vid utgången av det andra året efter budgetåret. Ett eventuellt underskott i balansräkningen ska täckas inom två år från ingången av det år som följer efter det att bokslutet fastställdes.

Östra Nylands välfärdsområdes bokslut för år 2023 visade ett underskott på 34,6 miljoner euro, och 2024 års budget har ett underskott på 15,8 miljoner euro. Enligt prognosen i delårsrapporten 1–6/2024 uppgår underskottet för år 2024 till 46,6 miljoner euro. Välfärdsområdet ska i sin budget och i sin ekonomiplan för åren 2025–2027 kunna visa att man lyckas täcka 2023–2024 års underskott fram till slutet av år 2026.

Sektorns grundläggande uppgifter

Östra Nylands koncern- och strategitjänster har som grundläggande uppgift att tillhandahålla förvaltnings-, ekonomi, personal- och kommunikationstjänster samt digitala tjänster som stöder social- och hälsovårdsväsendets och räddningsväsendets tjänster och vidare att samordna utvecklandet av välfärdsområdets verksamhet och statsbidragsprojekt. Sektorn för koncern- och strategitjänster ansvarar i sin tur för att de verksamhetsmässiga och ekonomiska mål som fastställts av välfärdsområdesfullmäktige och välfärdsområdesstyrelsen nås.

Sektorns centrala mål samt strategiska prioriteringar

Att balansera välfärdsområdets ekonomi före utgången av 2026 är en central utmaning för hela organisationen, både i år och under åren 2025 – 2026. Koncern- och strategitjänsterna satsar år 2025 på att inrätta en upphandlande enhet som organiserats på ett ändamålsenligt sätt och med ändamålsenliga resurser, på att planera verksamheten inom kosthåll så att den stöder servicenätsplanen samt på att verkställa beslut om fastigheter och lokaler som används inom välfärdsområdet. För personalens vidkommande kommer man att bygga upp en ny lönehelhet för de anställda som omfattas av VÄLKA-avtalet och SH-avtalet och slutföra löneharmoniseringen.

Tyngdpunktsområden för utvecklingstjänsterna år 2025 är stödjandet av produktivitetsprogrammet, genomförandet av åtgärder och det systematiska kvalitetsarbetet inom välfärdsområdet. Centrala mål för den externa kommunikationen är att utveckla webbtjänsten, öka synligheten i sociala medier och trygga beredskapen för effektiverad kommunikation i krissituationer. Enligt planerna inleds ibruktagandet det nya klient- och patientdatasystemet under det första kvartalet av 2025 och kommer i sin helhet att fortsätta långt in i 2026. Digitaliseringen av verksamheten främjas, klienternas elektroniska ärendehantering och verktygen för informationsledning utvecklas, och dessutom fortsätter utvecklingen av ägarstyrningen och samarbetsmodellen samt optimeringen av kostnader.

Förslag till budget för år 2025, koncern- och strategitjänster

Sektorn för koncern- och strategitjänster har berett budgetförslaget för år 2025 på basis av den ram som välfärdsområdesstyrelsen fastställt 30.5.2024. Rambeslutet är verkligen målinriktat för sektorns del, eftersom verksamhetskostnaderna i förhållande till prognosen för 2024 bör minskas med 2,9 miljoner euro (4,7 %).

Verksamhetskostnaderna för koncern- och strategitjänsterna i budgetförslaget för 2025, 37,6 miljoner euro, är i linje med prognosen för 2024 och bokslutet för 2023. Verksamhetsintäkterna i budgetförslaget överstiger knappt de 0,3 miljoner euro som finns i rambeslutet. Sektorn har endast 5,4 miljoner euro externa intäkter. Strukturen på verksamhetsintäkterna i budgetförslaget skiljer sig från bokslutet 2023, vilket förklaras av förvaltningstjänsternas interna intäkter samt projekt inom utvecklingstjänster och digitala tjänster. I sektorns budgetförslag för 2025 utgör försäljningsintäkterna 58 procent, övriga intäkter 35 procent samt stöd och understöd 8 procent av helheten. De intäktsföringar som föranleds av användningen av statliga understöd uppgår till cirka 5,1 miljoner euro.

Koncern- och strategitjänsternas verksamhetskostnader i budgetförslaget 2025 överskrider rambeslutet med cirka 4,0 miljoner euro. Jämfört med prognosen för 2024 är ökningen 1,1 miljoner euro. Personalkostnaderna ökar med 1,0 miljoner euro, vilket förklaras av de budgeterade lönejusteringarna på 6 procent. Kostnaderna för köpta tjänster är 1,7 miljoner euro lägre än prognosen för 2024, eftersom det i budgetförslaget för digitala tjänster har gjorts en minskning på cirka tre miljoner euro jämfört med enhetens ursprungliga förslag. Ökningen på 0,1 miljoner euro för köp av material, tillbehör och varor i budgetförslaget består till största delen av ökade kostnader för livsmedel. Ökningen på 1,7 miljoner euro i övriga kostnader består av hyror för byggnader. Av verksamhetskostnaderna på 62,1 miljoner euro utgör personalkostnaderna 24 %, serviceinköp 31 %, material, förnödenheter och varor 6 % samt övriga verksamhetskostnader 39 %.

Välfärdsområdesfullmäktige godkände produktivitetsprogrammet vid sitt sammanträde 12.12.2023 (§ 135). När det gäller åtgärderna i produktivitetsprogrammet kan man utifrån 2024 års första halvårsutfall och prognosen för 2024 konstatera att åtgärderna går i rätt riktning och är ändamålsenliga, men att spareffekterna kommer att märkas i efterskott och delvis först under de kommande åren. Eftersom åtgärderna i programmet inte ansågs leda till sådana inbesparingar i euro som eftersträvades i början av året, beslutade välfärdsområdesstyrelsen 2.5.2024 (§ 111) att börja bereda åtgärder i produktivitetsprogrammets korgar B och C.

I enlighet med produktivitetsprogrammets B- och C-korgar bereds en begränsning av tillgången till tjänster och en försämring av servicenivån. Vägledande för åtgärderna är också den servicenätsplan som utarbetats. Effekterna av dessa åtgärder för bl.a. fastighetstjänster samt kosthåll och anstaltsvårdstjänster har ännu inte beaktats i budgetförslaget för 2025. Åtgärderna innefattar nedskärningar och förutsätter samarbetsförhandlingar.

I sin helhet överstiger sektorns budgetförslag för 2025 den godkända ramen men knappt 0,3 miljoner euro i fråga om verksamhetsintäkterna och cirka 4,0 miljoner euro i fråga om verksamhetskostnaderna, dvs. verksamhetsbidraget är 3,8 miljoner euro svagare än den givna ramen.

Förslag till budget för år 2025, demokratitjänster
Budgetförslaget för demokratitjänstesektorn för år 2025 har beretts i enlighet med den ram som välfärdsområdesstyrelsen fastställt 30.5.2024. Budgetförslaget för sektorn för år 2025 stämmer överens med den godkända ramen.

Till demokratitjänsternas sektor hör välfärdsområdesvalnämnden, revisionsnämnden, välfärdsområdesfullmäktige, välfärdsområdesstyrelsen, nationalspråksnämnden, internrevisionen, nämnden för beredskap och säkerhet, nämnden för utveckling och samarbete samt nämnden för ordnande av tjänster. Till denna helhet hör även individsektionen, handikapprådet, äldrerådet och ungdomsfullmäktige.

I budgeten för år 2025 har man utöver välfärdsområdesvalnämndens kostnader berett sig på de extra kostnader som välfärdsområdesvalet orsakar kommunerna i området och som faktureras för välfärdsområdet.

Verksamhetskostnaderna för demokratitjänsterna i budgetförslaget för 2025, 1,1 miljoner euro, är i linje med prognosen för 2024 och bokslutet för 2023. Nedläggningen av nämnden för utveckling och samarbete efter sommaren har beaktats i budgeten. Största delen av demokratitjänsternas verksamhetskostnader, 58 procent, består av mötes- och årsarvoden. I budgetförslaget för 2025 presenteras sakkunnigarvoden för köp av tjänster och inte för personalkostnader, såsom i budgeten för 2024. Således har man budgeterat cirka 85 000 euro mindre för personalkostnaderna än i budgeten för 2024. Köp av tjänster utgör cirka 13 procent av de totala verksamhetskostnaderna. Vid köp av tjänster är de största utgiftsposterna revisionsrelaterade kostnader samt de förtroendevaldas resekostnader. Bidragen till fullmäktigegrupperna utgör 26 procent av verksamhetskostnaderna och uppgår till 300 000 euro. I budgetförslaget har bidragsbeloppet skurits ned med cirka 30 000 euro jämfört med 2024 års budget. Övriga verksamhetskostnader utgör cirka 2 procent av alla verksamhetskostnader. I verksamhetskostnaderna har beaktats de kostnader för välfärdsområdesvalet som kommunerna i regionen ska få ersättning för.

Beslutsförslag

Välfärdsområdesdirektören:

Välfärdsområdesstyrelsen beslutar att

  • för sin del godkänna och föreslå för välfärdsområdesfullmäktige att 2025 års budget för koncern- och strategitjänsterna ska ha ett verksamhetsbidrag på högst -24 462 077 (netto) euro i enlighet med bilagan,  
  • godkänna personalplanen för koncern- och strategitjänster samt demokratitjänster för år 2025 på det sätt som framgår av bilagan, 
  • föreslå välfärdsområdesfullmäktige att 2025 års budget för demokratitjänsterna ska ha ett verksamhetsbidrag på högst - 1 145 330 euro (netto) i enlighet med bilagan, 
  • konstatera de mera detaljerade åtgärder som ingår i produktivitetsprogrammet för åstadkommande av ekonomisk nytta.

Beslut

Välfärdsområdesstyrelsen beslutade att

  • för sin del godkänna och föreslå för välfärdsområdesfullmäktige att 2025 års budget för koncern- och strategitjänsterna ska ha ett verksamhetsbidrag på högst -24 462 077 (netto) euro i enlighet med bilagan,  
  • godkänna personalplanen för koncern- och strategitjänster samt demokratitjänster för år 2025 på det sätt som framgår av bilagan, 
  • föreslå välfärdsområdesfullmäktige att 2025 års budget för demokratitjänsterna ska ha ett verksamhetsbidrag på högst - 1 145 330 euro (netto) i enlighet med bilagan, 
  • konstatera att de mera detaljerade åtgärderna ingår i produktivitetsprogrammet och servicenätsplanen för åstadkommande av ekonomisk nytta.

Möte hantering

Det antecknades i protokollet att välfärdsområdesfullmäktiges ordförande Heikki Vestman anlände till mötet kl. 18.20 under behandlingen av detta ärende.

Beskrivning

Beredning och tilläggsuppgifter: 
ekonomidirektör Minna Sevón
fornamn.efternamn(at)itauusimaa.fi

 

Det föreskrivs i 115 § i lagen om välfärdsområden (611/2021) att välfärdsområdesfullmäktige före utgången av varje år ska godkänna en budget för välfärdsområdet för det följande kalenderåret samt en ekonomiplan för minst tre år. Budgetåret är ekonomiplanens första år. I anslutning till budgeten för år 2025 och ekonomiplanen för åren 2025–2028 upprättas också en investeringsplan. Dessutom ska den innehålla en redogörelse för hur finansieringsbehovet ska täckas.

I ekonomiplanen godkänns målen för välfärdsområdets verksamhet och ekonomi, vilka ska stämma överens med välfärdsområdesstrategin. Ekonomiplanen ska upprättas så att den är i balans eller uppvisar ett överskott senast vid utgången av det andra året efter budgetåret. Ett underskott i balansräkningen ska täckas inom två år från ingången av det år som följer efter det att bokslutet fastställdes.

Östra Nylands välfärdsområdes bokslut för år 2023 visade ett underskott på 34,6 miljoner euro, och 2024 års budget har ett underskott på 15,8 miljoner euro. Enligt prognosen i delårsrapporten 1–9/2024 uppgår underskottet för år 2024 till 48,6 miljoner euro. Välfärdsområdet ska i sin budget och i sin ekonomiplan för åren 2025–2028 kunna visa att man lyckas täcka 2023–2024 års underskott fram till slutet av år 2026.

Verksamhetsmiljöns inverkan 
Budgetförslaget och ekonomiplanen är förknippade med en avsevärd osäkerhet i fråga om den statliga finansieringens tillräcklighet. Välfärdsområdet kan inte genom anpassning av den verksamhet som sker i egen regi täcka 2023–2024 års underskott fram till slutet av år 2026 och samtidigt i enlighet med 11 § i lagen om välfärdsområdenas finansiering trygga tillräckliga social-, hälsovårds- och sjukvårdstjänster enligt 19 § 3 mom. i grundlagen eller ordnandet av räddningsväsendets tjänster i anslutning till de grundläggande fri- och rättigheter som avses i 7, 15 och 20 § i grundlagen. Med hjälp av tilläggsfinansiering från staten är det möjligt att täcka de kumulativa underskotten före utgången av 2026.

Enligt regeringsprogrammet kommer det under åren 2023–2025 inte att ske förändringar i lagstiftningen om välfärdsområdena eller i finansieringsmodellens grundkonstruktion. Det konstateras i regeringsprogrammet att en hållbar finansiering av välfärdstjänsterna förutsätter en kostnadsutveckling som är mera dämpad jämfört med den hittillsvarande faktiska och den förutsedda kostnadsutvecklingen. Kostnadsökningen borde fram till år 2027 dämpas med 1,4 miljarder euro, trots att Finland redan i nuläget har använt mindre pengar till hälso- och sjukvården per invånare jämfört med de övriga nordiska länderna.

Finansministeriet uppskattar att underskottet i de offentliga finanserna år 2024 är 3,7 procent i förhållande till bruttonationalprodukten. I synnerhet välfärdsområdenas kostnader för driftsekonomin har ökat klart mera än väntat. Underskotten uppgick år 2023 till sammanlagt cirka 1,33 miljarder euro, och år 2024 förutspås underskotten ligga på 1,42 miljarder euro, vilket innebär att det kommer att bli mycket utmanande för största delen av välfärdsområdena att balansera ekonomin.

Det uppskattas att arbetskrafts- och servicebehovet ökar inom social- och hälsobranschen. Befolkningen åldras, vilket har en inverkan på arbetskraftsbristen både genom pensioneringen bland de anställda inom offentlig sektor och genom det ökade servicebehovet bland de äldre. Även om regeringsprogrammet innefattar bland annat en senareläggning av vårdardimensioneringen inom omsorgstjänster för äldre, föresatsen att ta upp funktionshinderservicelagen till ny behandling och att avstå från de snävare tidsfristerna gällande väntetiderna till icke-brådskande vård, så räcker de åtgärder som ingår i regeringsprogrammet inte till för att lösa arbetskraftsbristen. 

Budgeten och ekonomiplan 2025–2028 samt produktivitetsprogrammet 
Välfärdsområdesstyrelsen godkände 30.5.2024 (§ 137) ramen för ekonomiplanen 2025–2027. Budgetförslaget avseende räddningsväsendets sektor 2025 ligger i fråga om verksamhetsintäkterna cirka 0,7 miljoner euro och i fråga om verksamhetskostnaderna 1,1 miljoner euro över den godkända ramen. I räddningsväsendets utgiftsstruktur har det gjorts nedskärningar på 0,2 miljoner euro, av vilka den viktigaste är uppsägning av avtal med närstående brandkårer på avtalsbrandkårssidan. Nämnden för beredskap och säkerhet stannade vid sitt sammanträde 1.10.2024 för att föreslå välfärdsområdesstyrelsen och vidare välfärdsområdesfullmäktige för godkännande ett verksamhetsbidrag på högst – 13 180 430 euro netto i budgeten 2025.

Enligt social- och hälsovårdsväsendets budgetförslag ligger verksamhetsintäkterna 0,8 miljoner euro och verksamhetskostnaderna 14,6 miljoner euro över den godkända ramen. I budgetförslaget för 2025 har bland annat följande nedskärningar gjorts i enlighet med produktivitetsprogrammet: sänkning av arvodet för närståendevård, slopande av avgiftsfria preventivmedel samt nedskärning inom köpta tjänster, vilket inbegriper både egentliga köp av tjänster och personalinhyrning. Andra åtgärder i produktivitetsprogrammet har inte beaktats i beredningen av budgeten, eftersom åtgärderna i fråga förutsätter samarbetsförhandlingar. Nämnden för ordnande av tjänster stannade vid sitt sammanträde 2.10.2024 för att föreslå välfärdsområdesstyrelsen och vidare välfärdsområdesfullmäktige för godkännande ett verksamhetsbidrag på högst -381 864 105 euro netto i budgeten 2025.

Välfärdsområdesstyrelsen fungerar som nämnd för demokratitjänster samt koncern- och strategitjänster. Den behandlade budgetförslagen för år 2025 vid sitt sammanträde 10.10.2024. 2025 års budgetförslag för demokratitjänsterna ligger i linje med den ram som det fattats beslut om. Välfärdsområdesstyrelsen beslutade föreslå välfärdsområdesfullmäktige att demokratitjänsterna ska ha ett verksamhetsbidrag på högst -1 145 330 euro netto i budgeten 2025. Enligt koncern- och strategitjänsternas budgetförslag ligger verksamhetsintäkterna 0,3 miljoner euro och verksamhetskostnaderna 4,0 miljoner euro över den godkända ramen. Välfärdsområdesstyrelsen beslutade föreslå välfärdsområdesfullmäktige i fråga om verksamhetsbidraget för koncern- och strategitjänsterna en avvikelse på -3 782 077 euro i jämförelse med rambeslutet, med andra ord ett verksamhetsbidrag på högst -23 561 174 euro netto i budgeten 2025.

När det gäller åtgärderna i produktivitetsprogrammet kan man konstatera att åtgärderna går i rätt riktning och är ändamålsenliga, men att spareffekterna kommer att märkas i efterskott och delvis först under de kommande åren. Välfärdsområdets kostnadsprognos ligger för högt jämfört med bokslutet (+6,1 procent) med tanke på den statliga finansieringen, och kostnadsutvecklingen måste dämpas kraftigare. I produktivitetsprogrammet, som godkänts av välfärdsområdesfullmäktige 12.12.2023, har man lagt fokus på att definiera produktivitetsobjekt i den så kallade A-korgen och de åtgärder som i första hand ska vidtas för att försöka uppnå ekonomisk balans. Eftersom genomförandet av dessa produktivitetsobjekt ändå inte har framskridit så som det hade planerats, har man i produktivitetsprogrammet övergått till att bereda utvalda åtgärder genom vilka nivån på tillgången till tjänster sänks (korg B) eller genom vilka servicenivån försämras och reduceras (korg C). Välfärdsområdesstyrelsen beslutade 26.9.2024 (§ 214) inleda samarbetsförfaranden som gäller åtgärderna i produktivitetsprogrammets B- och C-korgar i syfte att bereda fortsatta åtgärder för att balansera ekonomin. Utifrån de åtgärder i A-korgen i produktivitetsprogrammet som det redan finns beslut om och de åtgärder i B-korgen som är under behandling är det möjligt att åstadkomma en kostnadsminskning på sammanlagt 10,3 miljoner euro år 2025 och 8,6 miljoner euro år 2026.

Ifall den statliga finansieringen åren 2025–2028 förverkligas enligt den finansieringskalkyl och kalkyl över utgiftstrycket som finansministeriet publicerade 23.9.2024, så att den uppgår till cirka 425 miljoner euro år 2025, cirka 450 miljoner år 2026, cirka 458 år 2027 och cirka 467 miljoner euro år 2028 är det möjligt för välfärdsområdet att få sin ekonomi i balans fram till slutet av år 2028. Om det inte går att fatta beslut om de sparåtgärder som föreslås är det inte möjligt att täcka underskotten ens fram till utgången av 2028. Det föreslås att välfärdsområdet år 2025 visar ett överskott på 4,3 miljoner euro för räkenskapsperioden och att det vidtas ytterligare sparåtgärder till ett värde av cirka 3 miljoner euro. I förslaget till ekonomiplan för 2026 finns ett överskott på 13,8 miljoner euro för räkenskapsperioden och ytterligare sparåtgärder på 3,4 miljoner euro. I förslaget till ekonomiplan för 2027 finns ett överskott på 12,5 miljoner euro för räkenskapsperioden och ytterligare besparingar på 5 miljoner euro samt i ekonomiplanen för 2028 ett överskott på 13,0 miljoner euro för räkenskapsperioden och en ytterligare nedskärning på 2 miljoner euro i verksamhetskostnaderna. På så sätt skulle det i slutet av 2028 vara möjligt att uppnå ett kumulativt överskott på 1,5 miljoner euro, om osäkerhetsmomenten kan hållas under kontroll och den statliga finansieringen genomförs enligt prognos.

De största riskerna i ekonomiplanen 
Utöver frågan om den statliga finansieringens tillräcklighet utgörs de största riskerna för balanseringen av Östra Nylands välfärdsområdes ekonomi under planeringsperioden av det underskott på 66 miljoner euro som HUS-sammanslutningen förutses visa år 2024, något som bildar ett avsevärt tryck vad gäller möjligheterna att implementera den budgetram för år 2025 som sammanslutningens stämma slog fast 13.6.2024. Därutöver leder välfärdsområdets långvariga svårigheter att rekrytera egen personal också under åren framöver till ett behov att utnyttja köpta tjänster och bemanningspersonal, vilket kan komma att äventyra balanseringen av ekonomin. 

Personalplan 
Personalplanen i anslutning till sektorernas budgetförslag beaktar de lagstadgade förändringarna i personaldimensioneringen och resursflaskhalsar som identifierats. Personalen övergick till välfärdsområdet från nio olika organisationer där alla hade sin lönepolitik och sitt lönesystem. Då överlåtelsen av rörelse verkställdes övergick personalen till välfärdsområdet med de löner och de anställningsvillkor som de hade vid tidpunkten för överföringen. Löneharmoniseringen bygger på tvingande lagstiftning. I budgetförslaget för 2025 ingår i personalkostnaderna en höjning på 6 procent både i och med reformen av lönesystemet och på grund av löneharmoniseringen, men man har inte berett sig på en samtidig reform av lönesystemen för de olika avtalsområdena. Det kan komma att bli en sammanlagd ökning på hela 10 procent i lönekostnaderna.

Investeringsplan och finansiering av investeringar 
De största IKT-investeringarna under de närmaste åren är en modernisering av klient- och patientdatasystemen och utvecklandet av medborgarnas digitala service samt kunskapsbaserad ledning. Välfärdsområdets största byggnadsprojekt är uppförandet av Lovisa räddningsstation, något som inleddes år 2023. Genomförandet av bygget av Söderkulla räddnings- och akutvårdsstation för det växande Sibbos behov har uppskjutits till år 2026 på grund av avsaknaden av fullmakt att uppta lån år 2025. År 2027 är målet att tillsammans med HUS-sammanslutningen inleda arbetet med att planera och uppföra Borgå välfärdscentrum.

Den noga reglerade investeringsplaneringen och fullmakten att uppta lån bildar en tilläggsutmaning för ett långsiktigt utvecklande av välfärdsområdets verksamhet. Östra Nylands välfärdsområde beviljades inte ökad fullmakt att uppta lån åren 2024 och 2025. För genomförandet av investeringsplanen för 2025 får långfristiga lån lyftas till den del projekten ingick i investeringsplanen för åren 2023–2026, för vars genomförande en fullmakt att uppta lån har beviljats. Tidpunkten för investeringarna har flyttats från år 2025 till därpå följande år på grund av avsaknaden av lånefullmakt. Välfärdsområdet kan bli föremål för ett utvärderingsförfarande, ifall det blir tvunget att anhålla om ökad fullmakt att uppta lån för genomförande av oundgängliga investeringar eller om det inte klarar av att hålla sig fungerande med den statliga finansieringen och blir tvunget att ansöka om tilläggsfinansiering två gånger under tre på varandra följande räkenskapsperioder.

Beslutsförslag

Välfärdsområdesdirektören: 

Välfärdsområdesstyrelsen beslutar anteckna beredningsläget för budget- och ekonomiplaneförslaget för år 2025 för kännedom. Det slutliga budgetförslaget lämnas till välfärdsområdesstyrelsen för behandling 28.11.2024.

Beslut

Välfärdsområdesstyrelsen beslutade anteckna beredningsläget för budget- och ekonomiplaneförslaget för år 2025 för kännedom. Det slutliga budgetförslaget lämnas till välfärdsområdesstyrelsen för behandling 28.11.2024.

Möte hantering

Det antecknades i protokollet 1. viceordförande Jorma Wiitakorpi, ledamot Riku Honkasalo, ledamot Kevin Servin och välfärdsområdesfullmäktiges 1. viceordförande Elin Blomqvist-Valtonen anmälde jäv (samfundsjäv, ledamöter i kommunernas och HUS-sammanslutningens styrelser) och gick från mötet innan behandlingen av detta ärende kl. 17.10. Honkasalos ersättare Jere Riikonen anlände till mötet kl. 17.10.

Det antecknades i protokollet, att ledamot Bernhard Edgren gick från sammanträdet kl. 20.13 och ersättare Jere Riikonen gick kl. 20.30 under behandlingen av detta ärende.

Beskrivning

Beredning och tilläggsuppgifter: 
ekonomidirektör Minna Sevón
fornamn.efternamn(at)itauusimaa.fi


Det föreskrivs i 115 § i lagen om välfärdsområden (611/2021) att välfärdsområdesfullmäktige före utgången av varje år ska godkänna en budget för välfärdsområdet för det följande kalenderåret samt en ekonomiplan för minst tre år. Budgetåret är ekonomiplanens första år. I anslutning till budgeten för år 2025 och ekonomiplanen för åren 2025–2028 upprättas också en investeringsplan. Dessutom ska den innehålla en redogörelse för hur finansieringsbehovet ska täckas.

I ekonomiplanen godkänns målen för välfärdsområdets verksamhet och ekonomi, vilka ska stämma överens med välfärdsområdesstrategin. Ekonomiplanen ska upprättas så att den är i balans eller uppvisar ett överskott senast vid utgången av det andra året efter budgetåret. Ett underskott i balansräkningen ska täckas inom två år från ingången av det år som följer efter det att bokslutet fastställdes.

Östra Nylands välfärdsområdes bokslut för år 2023 visade ett underskott på 34,6 miljoner euro, och 2024 års budget har ett underskott på 15,8 miljoner euro. Enligt prognosen i delårsrapporten 1–9/2024 uppgår underskottet för år 2024 till 48,6 miljoner euro. Välfärdsområdet ska i sin budget och i sin ekonomiplan för åren 2025–2028 kunna visa att man lyckas täcka 2023–2024 års underskott fram till slutet av år 2026.

Verksamhetsmiljöns inverkan

Budgetförslaget och ekonomiplanen är förknippade med en avsevärd osäkerhet i fråga om den statliga finansieringens tillräcklighet. Välfärdsområdet kan inte genom anpassning av den verksamhet som sker i egen regi täcka 2023–2024 års underskott fram till slutet av år 2026 och samtidigt i enlighet med 11 § i lagen om välfärdsområdenas finansiering trygga tillräckliga social-, hälsovårds- och sjukvårdstjänster enligt 19 § 3 mom. i grundlagen eller ordnandet av räddningsväsendets tjänster i anslutning till de grundläggande fri- och rättigheter som avses i 7, 15 och 20 § i grundlagen. Med hjälp av tilläggsfinansiering från staten är det möjligt att täcka de kumulativa underskotten före utgången av 2026.

Enligt regeringsprogrammet kommer det under åren 2023–2025 inte att ske förändringar i lagstiftningen om välfärdsområdena eller i finansieringsmodellens grundkonstruktion. Det konstateras i regeringsprogrammet att en hållbar finansiering av välfärdstjänsterna förutsätter en kostnadsutveckling som är mera dämpad jämfört med den hittillsvarande faktiska och den förutsedda kostnadsutvecklingen. Kostnadsökningen borde fram till år 2027 dämpas med 1,4 miljarder euro, trots att Finland redan i nuläget har använt mindre pengar till hälso- och sjukvården per invånare jämfört med de övriga nordiska länderna.

Finansministeriet uppskattar att underskottet i de offentliga finanserna år 2024 är 3,7 procent i förhållande till bruttonationalprodukten. I synnerhet välfärdsområdenas kostnader för driftsekonomin har ökat klart mera än väntat. Underskotten uppgick år 2023 till sammanlagt cirka 1,33 miljarder euro, och år 2024 förutspås underskotten ligga på 1,42 miljarder euro, vilket innebär att det kommer att bli mycket utmanande för största delen av välfärdsområdena att balansera ekonomin.

Det uppskattas att arbetskrafts- och servicebehovet ökar inom social- och hälsobranschen. Befolkningen åldras, vilket har en inverkan på arbetskraftsbristen både genom pensioneringen bland de anställda inom offentlig sektor och genom det ökade servicebehovet bland de äldre. Även om regeringsprogrammet innefattar bland annat en senareläggning av vårdardimensioneringen inom omsorgstjänster för äldre, föresatsen att ta upp funktionshinderservicelagen till ny behandling och att avstå från de snävare tidsfristerna gällande väntetiderna till icke-brådskande vård, så räcker de åtgärder som ingår i regeringsprogrammet inte till för att lösa arbetskraftsbristen.

Budgeten och ekonomiplan 2025–2028 samt produktivitetsprogrammet

Välfärdsområdesstyrelsen godkände 30.5.2024 (§ 137) ramen för ekonomiplanen 2025–2027. Budgetförslaget avseende räddningsväsendets sektor år 2025 ligger i fråga om verksamhetsintäkterna cirka 0,7 miljoner euro och i fråga om verksamhetskostnaderna 1,1 miljoner euro över den godkända ramen. Det har gjorts nedskärningar på 0,2 miljoner euro i räddningsväsendets utgiftsstruktur, bland annat i utbildningsanslagen för den ordinarie personalen och genom att införa övertidsförbud för den ordinarie personalen. På avtalsbrandkårssidan har uppsägningen av hyresavtalet för sex systerbrandkårer tagits upp i budgeten som en sparåtgärd. Nämnden för beredskap och säkerhet stannade vid sitt sammanträde 1.10.2024 för att föreslå välfärdsområdesstyrelsen och vidare välfärdsområdesfullmäktige för godkännande ett verksamhetsbidrag på högst -13 180 430 euro netto i budgeten 2025.

Enligt social- och hälsovårdsväsendets budgetförslag ligger verksamhetsintäkterna 0,8 miljoner euro och verksamhetskostnaderna 14,6 miljoner euro över den godkända ramen. I budgetförslaget för 2025 har bland annat följande nedskärningar gjorts i enlighet med produktivitetsprogrammet: sänkning av arvodet för närståendevård, slopande av avgiftsfria preventivmedel samt nedskärning inom köpta tjänster, vilket inbegriper både egentliga köp av tjänster och personalinhyrning. Andra åtgärder i produktivitetsprogrammet har inte beaktats i budgetberedningen på nämndstadiet, eftersom åtgärderna i fråga förutsätter samarbetsförhandlingar. Nämnden för ordnande av tjänster stannade vid sitt sammanträde 2.10.2024 för att föreslå välfärdsområdesstyrelsen och vidare välfärdsområdesfullmäktige för godkännande ett verksamhetsbidrag på högst -381 864 105 euro netto i budgeten 2025.

Välfärdsområdesstyrelsen fungerar som nämnd för demokratitjänster samt koncern- och strategitjänster. Den behandlade budgetförslagen för år 2025 vid sitt sammanträde 10.10.2024. 2025 års budgetförslag för demokratitjänsterna ligger i linje med den ram som det fattats beslut om. Välfärdsområdesstyrelsen beslutade föreslå välfärdsområdesfullmäktige att demokratitjänsterna ska ha ett verksamhetsbidrag på högst -1 145 330 euro netto i budgeten 2025. Enligt koncern- och strategitjänsternas budgetförslag ligger verksamhetsintäkterna 0,3 miljoner euro och verksamhetskostnaderna 4,0 miljoner euro över den godkända ramen. Välfärdsområdesstyrelsen beslutade föreslå välfärdsområdesfullmäktige att koncern- och strategitjänsterna ska ha ett verksamhetsbidrag på högst -23 561 174 euro netto i budgeten 2025.

Välfärdsområdets kostnadsprognos ligger för högt jämfört med bokslutet (+6,1 procent) med tanke på den statliga finansieringen, och kostnadsutvecklingen måste dämpas kraftigare. I produktivitetsprogrammet, som godkänts av välfärdsområdesfullmäktige 12.12.2023, har man lagt fokus på att definiera produktivitetsobjekt i den så kallade A-korgen och de åtgärder som i första hand ska vidtas för att försöka uppnå ekonomisk balans. Eftersom genomförandet av dessa produktivitetsobjekt ändå inte har framskridit så som det hade planerats, har man i produktivitetsprogrammet övergått till att bereda utvalda åtgärder genom vilka nivån på tillgången till tjänster sänks (korg B) eller genom vilka servicenivån försämras och reduceras (korg C). Välfärdsområdesstyrelsen beslutade 26.9.2024 inleda samarbetsförfaranden som gäller åtgärderna i produktivitetsprogrammets B- och C-korgar i syfte att bereda fortsatta åtgärder för att balansera ekonomin.

Ytterligare sparåtgärder inom sektorerna till ett belopp av 3,4 miljoner euro år 2025 har beaktats i budgetförslaget efter behandlingen i nämnderna. Det externa verksamhetsbidraget för välfärdsområdet blir i budgetförslaget för år 2025 13,5 miljoner euro sämre än i rambeslutet, vilket leder till ett överskott på 7,7 miljoner euro. Utifrån de föreslagna åtgärderna för år 2026 har ytterligare besparingar på 3,7 miljoner euro innefattats, och år 2026 förutsätts dessutom en kostnadsbesparing på 1,5 miljoner euro till exempel genom omförhandling av hyresavtal. År 2026 är det möjligt att uppnå ett resultat med ett överskott på 23,2 miljoner euro.

Även om det går att vända ekonomin så att man från och med år 2025 börjar redovisa ett överskott, kan välfärdsområdet inte genom anpassning av den verksamhet som sker i egen regi täcka 2023–2024 års underskott fram till slutet av år 2026 och samtidigt i enlighet med 11 § i lagen om välfärdsområdenas finansiering trygga tillräckliga social-, hälsovårds- och sjukvårdstjänster enligt 19 § 3 mom. i grundlagen eller ordnandet av räddningsväsendets tjänster i anslutning till de grundläggande fri- och rättigheter som avses i 7, 15 och 20 § i grundlagen. Det kumulativa underskottet i slutet av år 2026 kommer fortfarande att vara 52,3 miljoner euro. Fram till utgången av år 2026 är det möjligt att täcka det ackumulerade underskottet endast med hjälp av tilläggsfinansiering från staten.

Om det går att fatta beslut om tilläggsbesparingar och att genomföra en årlig minskning av verksamhetskostnaderna med 2,5 miljoner euro med avseende på verksamheten åren 2027 och 2028, till exempel i och med ibruktagandet av ett nytt klient- och patientdatasystem eller en utvidgning av användningen av digitala tjänster, är det möjligt att täcka underskotten för åren 2023–2024 före utgången av 2028. Utgående från antagandet att den statliga finansieringen åren 2025–2028 förverkligas enligt den finansieringskalkyl och kalkyl över utgiftstrycket som finansministeriet publicerade 23.9.2024, så att den uppgår till cirka 425 miljoner euro år 2025, cirka 450 miljoner år 2026, cirka 458 år 2027 och cirka 467 miljoner euro år 2028 är det möjligt för välfärdsområdet att få sin ekonomi i balans fram till slutet av år 2028. Om det inte går att fatta beslut om de sparåtgärder som föreslås är det inte möjligt att täcka underskotten ens fram till utgången av 2028.

Det föreslås att välfärdsområdet år 2025 visar ett överskott på 7,7 miljoner euro för räkenskapsperioden innefattande ytterligare sparåtgärder till ett värde av 3,4 miljoner euro. I förslaget till ekonomiplan för 2026 finns ett överskott på 23,2 miljoner euro för räkenskapsperioden innefattande ytterligare sparåtgärder på 5,2 miljoner euro. I förslaget till ekonomiplan för 2027 finns ett överskott på 24,9 miljoner euro för räkenskapsperioden innefattande ytterligare besparingar på 2,5 miljoner euro samt i ekonomiplanen för 2028 ett överskott på 28,1 miljoner euro för räkenskapsperioden innefattande en ytterligare nedskärning på 2,5 miljoner euro i verksamhetskostnaderna. På så sätt skulle det i slutet av 2028 vara möjligt att uppnå ett kumulativt överskott på 0,7 miljoner euro, om osäkerhetsmomenten kan hållas under kontroll och den statliga finansieringen genomförs enligt prognos.

De största riskerna i ekonomiplanen

Utöver frågan om den statliga finansieringens tillräcklighet utgörs de största riskerna för balanseringen av Östra Nylands välfärdsområdes ekonomi under planeringsperioden av det underskott på 66 miljoner euro som HUS-sammanslutningen förutses visa år 2024, något som bildar ett avsevärt tryck vad gäller möjligheterna att implementera den budgetram för år 2025 som sammanslutningens stämma slog fast 13.6.2024. Därutöver leder välfärdsområdets långvariga svårigheter att rekrytera egen personal också under åren framöver till ett behov att utnyttja köpta tjänster och bemanningspersonal, vilket kan komma att äventyra balanseringen av ekonomin.

Personalplan

Personalplanen i anslutning till sektorernas budgetförslag beaktar de lagstadgade förändringarna i personaldimensioneringen och resursflaskhalsar som identifierats. Personalen övergick till välfärdsområdet från nio olika organisationer där alla hade sin lönepolitik och sitt lönesystem. Då överlåtelsen av rörelse verkställdes övergick personalen till välfärdsområdet med de löner och de anställningsvillkor som de hade vid tidpunkten för överföringen. Löneharmoniseringen bygger på tvingande lagstiftning. I budgetförslaget för 2025 ingår i personalkostnaderna en höjning på 6 procent både i och med reformen av lönesystemet och på grund av löneharmoniseringen, men man har inte berett sig på en samtidig reform av lönesystemen för de olika avtalsområdena. Det kan komma att bli en sammanlagd ökning på hela 10 procent i lönekostnaderna.

Investeringsplan och finansiering av investeringar

De största IKT-investeringarna under de närmaste åren är en modernisering av klient- och patientdatasystemen och utvecklandet av medborgarnas digitala service samt kunskapsbaserad ledning. Välfärdsområdets största byggnadsprojekt är uppförandet av Lovisa räddningsstation, något som inleddes år 2023. Genomförandet av bygget av Söderkulla räddnings- och akutvårdsstation för det växande Sibbos behov har uppskjutits till år 2026 på grund av avsaknaden av fullmakt att uppta lån år 2025. År 2028 är målet att tillsammans med HUS-sammanslutningen inleda arbetet med att planera och uppföra Borgå välfärdscentrum.

Den noga reglerade investeringsplaneringen och fullmakten att uppta lån bildar en tilläggsutmaning för ett långsiktigt utvecklande av välfärdsområdets verksamhet. Östra Nylands välfärdsområde beviljades inte ökad fullmakt att uppta lån åren 2024 och 2025. För genomförandet av investeringsplanen för 2025 får långfristiga lån lyftas till den del projekten ingick i investeringsplanen för åren 2023–2026, för vars genomförande en fullmakt att uppta lån har beviljats. Tidpunkten för investeringarna har flyttats från år 2025 till därpå följande år på grund av avsaknaden av lånefullmakt. Välfärdsområdet kan bli föremål för ett utvärderingsförfarande, ifall det blir tvunget att anhålla om ökad fullmakt att uppta lån för genomförande av oundgängliga investeringar eller om det inte klarar av att hålla sig fungerande med den statliga finansieringen och blir tvunget att ansöka om tilläggsfinansiering två gånger under tre på varandra följande räkenskapsperioder.

Beslutsförslag

Välfärdsområdesdirektören:

Välfärdsområdesstyrelsen beslutar

  • godkänna budgetförslaget för år 2025 och ekonomiplanen för åren 2025–2028 för välfärdsområdet så att dessa föreläggs välfärdsområdesfullmäktige som välfärdsområdesstyrelsens förslag,
  • ge ekonomitjänsten fullmakt att göra behövliga ändringar i förslaget till ekonomiplan och dess motiveringar samt att göra justeringar av teknisk karaktär,
  • föreslå välfärdsområdesfullmäktige att fullmäktige godkänner 2025 års bindande mål och de anslag som är bindande gentemot fullmäktige samt ekonomiplanen för 2025–2028.


Paragrafen justeras genast. 

Beslut

Välfärdsområdesstyrelsen beslutade

  • godkänna budgetförslaget för år 2025 och ekonomiplanen för åren 2025–2028 för välfärdsområdet så att dessa föreläggs välfärdsområdesfullmäktige som välfärdsområdesstyrelsens förslag,
  • ge ekonomitjänsten fullmakt att göra behövliga ändringar i förslaget till ekonomiplan och dess motiveringar samt att göra justeringar av teknisk karaktär,
  • föreslå välfärdsområdesfullmäktige att fullmäktige godkänner 2025 års bindande mål och de anslag som är bindande gentemot fullmäktige samt ekonomiplanen för 2025–2028.


Paragrafen justerades genast.

Möte hantering

Ledamot Bernhard Edgren föreslog på SFP-gruppens vägnar och understödd av ledamot Patrik Björkman att enheterna Rosenkulla, Sommarvind och Solliden inte stängs. 
I omröstningen, där de som understödde SFP-gruppens ändringsförslag röstade ”Nej” och de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja”, vann utgångsförslaget med rösterna 9 (Edgren, Eskola, Forsman, Hjelt, Riikonen, Kujala, Kahri, Perokorpi, Broman) – 5 (Björkman, Henriksson, Railila, Baumgartner, Nylander). 
 

Ledamot Kristian Forsman föreslog understödd av ledamot Arto Kujala att hälsostationerna i Lappträsk, Mörskom och Pukkila inte stängs. 
I omröstningen, där de som understödde Forsmans ändringsförslag röstade ”Nej” och de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja”, vann utgångsförslaget med rösterna 12 (Björkman, Edgren, Eskola, Hjelt, Riikonen, Henriksson, Kahri, Perokorpi, Railila, Baumgartner, Broman, Nylander) – 2 (Forsman, Kujala). 
 

Ersättare Lilli Kahri föreslog understödd av ledamot Nea Hjelt att enheterna Sommarvind och Solliden tas bort från de seniorserviceenheter som stängs. 
I omröstningen, där de som understödde Kahris ändringsförslag röstade ”Nej” och de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja”, vann utgångsförslaget med rösterna 7-7 då ordförandes röst avgjorde Ja (Björkman, Edgren, Eskola, Forsman, Perokorpi, Baumgartner, Nylander) – Nej (Hjelt, Riikonen, Kujala, Henriksson, Kahri, Railila, Broman). 
 

Ledamot Tapani Eskola föreslog understödd av ledamot Jenna Perokorpi att sjukhusavdelningen vid Näse hälsocentral inte stängs. 
I omröstningen, där de som understödde Eskolas ändringsförslag röstade ”Nej” och de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja”, vann utgångsförslaget med rösterna 12 (Björkman, Edgren, Forsman, Hjelt, Riikonen, Kujala, Henriksson, Kahri, Railila, Baumgartner, Broman, Nylander) – 2 (Eskola, Perokorpi). 
 

Ledamot Bernhard Edgren föreslog på SFP-gruppens vägnar och understödd av ledamot Patrik Björkman att hälsostationen i Lappträsk inte stängs. 
I omröstningen, där de som understödde Edgrens ändringsförslag röstade ”Nej” och de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja”, vann ändringsförslaget med rösterna 7-7 då ordförandes röst avgjorde Nej (Björkman, Forsman, Kujala, Henriksson, Railila, Baumgartner, Nylander) – Ja (Edgren, Eskola, Hjelt, Riikonen, Kahri, Perokorpi, Broman). 
 

Ledamot Kristian Forsman föreslog att enheterna Rosenkulla och Mäntyrinne inte stängs. Förslaget vann inte understöd och förföll därmed. 
 

Ledamot Nea Hjelt föreslog understödd av ledamot Tapani Eskola följande notering: Tjänsteinnehavarna ska omedelbart utreda hur man minst en gång i veckan ska kunna erbjuda tjänster på minst vårdarnivå i "små kommuner" och hur mycket det kostar att ordna dessa. 
I omröstningen, där de som understödde Hjelts ändringsförslag röstade ”Nej” och de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja”, vann ändringsförslaget med rösterna 8 (Edgren, Eskola, Hjelt, Riikonen, Kujala, Kahri, Perokorpi, Broman) – 6 (Björkman, Forsman, Henriksson, Railila, Baumgartner, Nylander). 
 

Ledamot Bernhard Edgren föreslog på SFP-gruppens vägnar och understödd av ersättare Fred Henriksson att stödet till alla dotterbrandkårer fortsätter (tilläggsutgift 18 000e). 
I omröstningen, där de som understödde Edgrens ändringsförslag röstade ”Nej” och de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja”, vann ändringsförslaget med rösterna 7-7, då ordförandes röst avgjorde: Nej (Björkman, Edgren, Forsman, Henriksson, Railila, Baumgartner, Nylander) – Ja (Eskola, Hjelt, Riikonen, Kujala, Kahri, Perokorpi, Broman). 
 

Ledamot Tapani Eskola föreslog understödd av ledamot Jenna Perokorpi och ersättare Lilli Kahri att avtalet med familjecentret inte sägs upp. 
I omröstningen, där de som understödde Eskolas ändringsförslag röstade ”Nej” och de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja”, vann utgångsförslaget med rösterna 11 (Björkman, Edgren, Forsman, Hjelt, Riikonen, Kujala, Henriksson, Railila, Baumgartner, Broman, Nylander) – 3 (Eskola, Kahri, Perokorpi). 
 

Ledamot Tapani Eskola föreslog understödd av ledamot Jenna Perokorpi att övertidsförbudet för den ordinarie personalen inte gäller komplettering av arbetsskift. 
Ledamot Nea Hjelt föreslog understödd av ledamot Arto Kujala att övertidsförbudet för brandpersonalen inte gäller lyftförare och dykare. 
I omröstningen, där de som understödde Eskolas ändringsförslag röstade ”Nej” och de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja”, vann Hjelts förslag med rösterna 9 (Björkman, Forsman, Hjelt, Riikonen, Kujala, Railila, Baumgartner, Broman, Nylander) – 4 (Eskola, Henriksson, Kahri, Perokorpi), 1 tom (Edgren). 
I omröstningen, där de som understödde Hjelts ändringsförslag röstade ”Nej” och de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja”, vann motförslaget med rösterna 12 (Björkman, Eskola, Forsman, Hjelt, Riikonen, Kujala, Henriksson, Kahri, Perokorpi, Railila, Baumgartner, Broman) – 2 (Edgren, Nylander).
 

Ledamöterna Tapani Eskola och Jenna Perokorpi lämnade följande protokollsanteckning: Vid övertidsförbud ska man försäkra sig om att man inte bryter mot lagen och äventyrar människoliv. 
 

Ledamot Tapani Eskola föreslog understödd av ledamot Jenna Perokorpi att arbetarskyddschefens uppgift inte sammanslås med andra uppgifter. 
I omröstningen, där de som understödde Eskolas ändringsförslag röstade ”Nej” och de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja”, vann utgångsförslaget med rösterna 11 (Björkman, Edgren, Forsman, Hjelt, Riikonen, Kujala, Henriksson, Railila, Baumgartner, Broman, Nylander) – 3 (Eskola, Kahri, Perokorpi).
 

Ledamot Tapani Eskola föreslog understödd av ledamot Jenna Perokorpi att vårdarbetsdirektörens uppgift inte sammanslås med andra uppgifter. 
I omröstningen, där de som understödde Eskolas ändringsförslag röstade ”Nej” och de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja”, vann utgångsförslaget med rösterna 11 (Björkman, Edgren, Forsman, Hjelt, Riikonen, Kujala, Henriksson, Kahri, Railila, Broman, Nylander) – 3 (Eskola, Perokorpi, Baumgartner). 
 

Ledamot Nea Hjelt föreslog understödd av ledamot Arto Kujala att Mäntyrinne omvandlas till en enhet för gemenskapsboende. 
I omröstningen, där de som understödde Hjelts ändringsförslag röstade ”Nej” och de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja”, vann utgångsförslaget med rösterna 10 (Björkman, Edgren, Eskola, Forsman, Henriksson, Kahri, Perokorpi, Railila, Baumgartner, Nylander) – 4 (Hjelt, Riikonen, Kujala, Broman). 
 

Ledamot Nea Hjelt föreslog understödd av ledamot Arto Kujala att det görs en allmän effektiveringsplan för förvaltningen inom alla sektorer. Effektiveringsplanens resultat presenteras för välfärdsområdesstyrelsen före slutet av Q1/2025. 
I omröstningen, där de som understödde Hjelts ändringsförslag röstade ”Nej” och de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja”, vann utgångsförslaget med rösterna 9 (Björkman, Edgren, Eskola, Henriksson, Kahri, Perokorpi, Railila, Baumgartner, Nylander) – 5 (Forsman, Hjelt, Riikonen, Kujala, Broman). 
 

Ledamot Tapani Eskola föreslog understödd av ledamot Jenna Perokorpi att välfärdsområdesstyrelsen under våren 2025 får en plan där det framgår hur gemenskapsboendet ska främjas och vara heltäckande samt en konkret plan för hur välfärdsområdet ska förbereda sig för en situation där antalet platser inom serviceboendet dygnet runt inte är tillräckligt. 
I omröstningen, där de som understödde Eskolas ändringsförslag röstade ”Nej” och de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja”, vann utgångsförslaget med rösterna 10 (Björkman, Edgren, Forsman, Hjelt, Riikonen, Kujala, Henriksson, Railila, Baumgartner, Broman) – 4 (Eskola, Kahri, Perokorpi, Nylander). 
 

Ledamot Kristian Forsman föreslog som texttillägg att läkarens öppenvårdstjänster planeras erbjudas på nytt när en egen läkarresurs står till buds, när hyrläkarresursen är på en rimligare nivå eller när man övergår till en egenläkarmodell. Förslaget fick inget stöd och förföll därför. 
 

Ledamot Nea Hjelt föreslog understödd av ledamot Arto Kujala att antalet platser för gemenskapsboende bör utökas snabbare än det nuvarande målet för 2030, det vill säga två procents täckning. 
I omröstningen, där de som understödde Hjelts ändringsförslag röstade ”Nej” och de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja”, vann utgångsförslaget med rösterna 7-7, då ordförandes röst avgjorde: Jaa (Björkman, Edgren, Forsman, Henriksson, Railila, Baumgartner, Nylander) – Ei (Eskola, Hjelt, Riikonen, Kujala, Kahri, Perokorpi, Broman). 
 

Ledamot Tapani Eskola föreslog understödd av ledamot Jenna Perokorpi att vid konkurrensutsättningen av tjänster som ansvarig läkare ska man fästa uppmärksamhet vid kvaliteten. 
I omröstningen, där de som understödde Eskolas ändringsförslag röstade ”Nej” och de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja”, vann ändringsförslaget med rösterna 9 (Björkman, Eskola, Forsman, Riikonen, Henriksson, Kahri, Perokorpi, Railila, Baumgartner) – 4 (Hjelt, Kujala, Broman, Nylander), 1 tom (Edgren). 
 

Ledamot Tapani Eskola föreslog understödd av ledamot Jenna Perokorpi att man ska försäkra sig om att övertidsförbudet för ordinarie personal inte leder till kompetensbrist. 
I omröstningen, där de som understödde Eskolas ändringsförslag röstade ”Nej” och de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja”, vann ändringsförslaget med rösterna 10 (Björkman, Eskola, Forsman, Riikonen, Henriksson, Kahri, Perokorpi, Railila, Broman, Nylander) – 4 (Edgren, Hjelt, Kujala, Baumgartner). 
 

Ledamot Tapani Eskola föreslog understödd av ledamot Jenna Perokorpi att karriärutvecklingen inom välfärdsområdet utvecklas. 
I omröstningen, där de som understödde Eskolas ändringsförslag röstade ”Nej” och de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja”, vann utgångsförslaget med rösterna 10 (Björkman, Edgren, Forsman, Hjelt, Riikonen, Kujala, Henriksson, Kahri, Railila, Broman) – 4 (Eskola, Perokorpi, Baumgartner, Nylander). 
 

Ledamot Nea Hjelt föreslog understödd av ledamot Arto Kujala att i samband med att hälsocentralens bäddavdelning läggs ner ska tjänsteinnehavarna presentera tillräckliga och fungerande resurser för hemvård och hemrehabilitering av människor. 
I omröstningen, där de som understödde Hjelts ändringsförslag röstade ”Nej” och de som understödde utgångsförslaget röstade ”Ja”, vann ändringsförslaget med rösterna 12 (Björkman, Edgren, Forsman, Hjelt, Riikonen, Kujala, Henriksson, Kahri, Railila, Baumgartner, Broman, Nylander) – 0 Ja, 2 tomma (Eskola, Perokorpi). 
 

SFP-gruppen lämnade följande protokollsanteckning: Enheterna Rosenkulla, Solliden och Sommarvind bör bevaras eftersom deras beräknade besparing är liten och kundernas placering i andra enheter är oklar.
 

Saml. + Kd-gruppen samt De Grönas grupp lämnade följande protokollsanteckning: Vi föreslår att enheterna för dygnet runt boende i Sibbo ska bevaras. Vi förutsätter att seniorcentralens hyra i enlighet med Sibbo kommunstyrelses beslut sänks med minst ca 6 % i enlighet med Sibbo kommunstyrelses utlåtande och att hyresvärden gör nödvändiga reparationer i fastigheten.