Beskrivning
Beredning och tilläggsuppgifter:
social- och hälsovårdsdirektör Annika Immonen
fornamn.efternamn(at)itauusimaa.fi
Välfärdsområdesstyrelsen har bett nämnden för ordnande av tjänster att ge sitt utlåtande senast 7.11.2024 kl. 16.00.
Östra Nylands välfärdsområde har berett servicenätsplanen som tjänstearbete inom ramen för förändringsprogrammet. Servicenätsplanen har sammanställts utifrån ansvarsområdenas förslag beaktande välfärdsområdets ekonomiska situation. Accenture Oy tar dessutom fram bakgrundsmaterial för servicenätsplanen, med andra ord en utredning om servicenätet.
I utredningen granskas serviceproduktionens nuläge och framtid med beaktande av det pågående förändringsprogrammet, tillgången till tjänster och deras nåbarhet, effektiviseringen av serviceverksamheten med digitala och mobila lösningar, kostnadseffekterna samt servicestrategin. Det material som Accenture tagit fram innehåller ett analysverktyg som baserar sig på efterfrågan på tjänster samt en scenariogranskning. I dessa har man tagit vara på särdragen i Östra Nylands välfärdsområde samt utnyttjat befolkningsprognosen och uppgifter om befolkningens geografiska placering i regionen, åldersfördelningen, servicenätets nuläge och servicebehovet.
Uppgifterna i utredningen har samlats in från öppna datakällor och kompletterats med uppgifter som välfärdsområdet tagit fram.
Beredningen av servicenätsutredningens och servicenätsplanens bakgrundsmaterial har följts upp i VFO:s styrgrupp, som har bestått av välfärdsområdesdirektören, social- och hälsovårdsdirektören, ansvarsområdes- och professionsdirektörerna, förvaltningsdirektören, fastighetschefen, utvecklingschefen och personalrepresentanter. Dessutom har personalen deltagit i arbetet med att ta fram material bland annat genom workshoppar som Accenture ordnat.
Servicenätsplanen baserar sig på Östra Nylands välfärdsområdes strategi, servicestrategi, fastighetsstrategi och produktivitetsprogram.
Välfärdsområdet har en splittrad struktur för lokalernas vidkommande. Lokalerna har överförts till välfärdsområdet från sju kommuner och två samkommuner. Man strävar efter att utveckla fastighetsbeståndet så att det ska svara mot produktionen av tjänster i framtiden och mot avsikten att tjänsterna ska vara nåbara så effektivt som möjligt. Lokalerna ska också stödja sådana förändringar i verksamhetsprocesserna som syftar till att balansera ekonomin.
Nämnden för ordnande av tjänster sätter sig in i servicenätsplanen, motiveringarna och sammandraget. Nämnden yttrar sig i ärendet med nämndens uppgifter som utgångspunkt. Till nämndens uppgifter hör att utarbeta ett förslag till verksamhets- och ekonomiplan för produktionen av social- och hälsovårdstjänster. Nämnden svarar för att tjänsterna är jämlika, motsvarar behovet och är av god kvalitet utgående från de riktlinjer som fullmäktige har fastställt. Nämnden ansvarar också för uppföljningen och utvärderingen av servicestrategin samt för genomförandet av den.
Beskrivning förslag
Social- och hälsovårdsdirektören:
Nämndens utlåtande om servicenätsplanen
Nämnden tackar för det arbete som har beretts. Servicenätsplanen ska också stödja den servicestrategi och det produktivitetsprogram som välfärdsområdesfullmäktige godkände i slutet av år 2023. Nämnden ser ingen motsättning mellan servicenätsplanen, servicestrategin och produktivitetsprogrammet.
Nämnden tar inte ställning till de enskilda verksamhetsställenas framtid, eftersom representanternas ställningstaganden avviker från varandra. Ens hemkommuns intressen lyfts inte fram i nämndens namn.
I samband med beredningen av servicenätsplanen har det gjorts en heltäckande utredning där man har beaktat områdets demografi, servicebehov, tjänsternas nåbarhet och kostnadseffektivitet. Olika scenarier har utformats och deras inverkan på nåbarheten, besparingarna och serviceproduktionen har bedömts. Servicenätet har planerats huvudsakligen utifrån folkmängd och befolkningskoncentration.
Sjuklighetsindexet visar emellertid att de områden där tjänster håller på att avvecklas har ett högt sjuklighetsindex. Om tjänsternas nåbarhet i dessa områden försämras, är det möjligt att detta förvärrar sjukdomarna när människor skjuter upp besök hos läkare? Detta ökar den specialiserade sjukvårdens höga kostnader. Vore det möjligt att i små kommuner låta till exempel en sjukskötarmottagning finnas kvar, en service som skulle erbjudas mera sällan men regelbundet? Servicen behöver inte tillhandahållas på en befintlig hälsostation, utan den kan finnas i anslutning till andra tjänster som tillhandahålls i kommunerna.
När tjänsterna reformeras måste man försäkra sig om att den nya serviceformen fungerar innan den gamla läggs ner. Digitala tjänster kompletterar de traditionella tjänsterna, och det är bra att de utvecklas. Innan de gamla tjänsterna avvecklas, måste man se till att de digitala tjänsterna fungerar som de ska. Många digitala tjänster befinner sig fortfarande i utvecklingsstadiet. Det är nödvändigt att ha tydliga planer för vilka tjänster som ska utökas och ombildas till digitala tjänster och att veta med vilken tidsplan det ska ske.
Det behövs också noggrannare analyser och planer för utökningen av de mobila tjänsterna. Det är viktigt att klargöra vad som menas med mobila tjänster jämfört med ambulerande tjänster.
En minskning av stödet för närståendevård planeras. Målet är emellertid att utöka den service och det stöd som tillhandahålls i hemmet. Det är bra att man har beaktat andra stödformer än de ekonomiska, men också ekonomiskt stöd är viktigt och visar närståendevårdarna att deras arbete uppskattas.
Välfärdsområdet planerar att lägga ned flera av sina boendeenheter med heldygnsomsorg. Det måste säkerställas att det finns service att tillgå på den privata sidan innan enheterna läggs ned.
Nämnden konstaterar att det första utkastet till servicenätsplan inte innehåller sparkalkyler eller enskilda förhandsbedömningar av konsekvenserna. Sparkalkyler och konkreta förhandsbedömningar av konsekvenserna för servicen bör tillfogas till nästa utkast till plan.
Paragrafen justeras genast.