Välfärdsområdesstyrelsen, möte 30-05-2024

Beskrivning

Beredning och tilläggsuppgifter:
ansvarsområdesdirektör (hälsotjänster) Carita Schröder
chefläkare Susanna Varilo
tf. vårdarbetsdirektör Heidi Hovisilta
fornamn.efternamn(at)itauusimaa.fi

Motionens innehåll

I motionen föreslås att välfärdsområdet, enligt egenläkarmodellen, utser på hälsostationen en egen läkare för närståendevårdare som ingått ett avtal och deras närstående som vårdas. I motionen betonas att karaktären i närståendevårdarens arbete alltid ändras då behoven för den som vårdas ändras, och närståendevården påverkar hela familjens liv. Det är viktigt att det på hälsostationen finns en och samma vårdinstans, som förstår närståendevårdens särdrag och har en helhetlig bild om familjens situation. Det är lättare för en och samma arbetstagare att känna igen problem gällande närståendevårdarnas ork och egenläkarmodellen underlättar också att be om hjälp. Motionen för fram att flera forskningsresultat visar att bättre vårdkontinuitet har samband med mindre hälsovårdskostnader. Samtidigt förbättras vårdens kvalitet och sjukfrekvensen sjunker betydligt.

Svar på motionen

Närståendevårdare och de som vårdas av dem betjänas på alla Östra Nylands välfärdsområdes åtta hälsostationer. Undantaget är tjänster för närståendevårdare som inte bor på området, de får betjäning vid Nickby hälsostation. Förbättring av vårdens kontinuitet för personer med kronisk sjukdom och/eller personer som behöver en stor mängd tjänster har varit en viktig, gemensam prioritet vid utvecklingen av alla hälsostationers tjänster. På alla välfärdsområdets hälsostationer har man år 2023 kommit överens om och definierat de gemensamma kriterierna för att få gå med i ett egenteam.  Det kan ännu finnas skillnader i hälsostationernas praktiska verksamhetsmodeller men alla invånare som har en kronisk sjukdom eller ett annat behov för regelbunden vård hör till ett egenteam. Detta gäller jämlikt alla invånare på välfärdsområdet, medräknat närståendevårdare och de som vårdas av dem.  

Man har t.ex. i områdets största hälsostation i Borgå under hösten 2023 tillsammans med ledningen, närmaste chefer och arbetstagare planerat en förändring i egenteamets verksamhet. Målet i förändringen är att alla klienter som har ett behov av regelbunden vård verkligen blir medlemmar av ett egenteam och försäkra vårdens kontinuitet.  Verksamheten enligt den nya modellen började 29.1.2024. Alla skötare och läkare är indelade i tre team, i vilka man arbetar multiprofessionellt. Hos skötare och läkare i varje team finns specialkompetens och erfarenhet, som man fördelat så jämnt som möjligt. Alla klienter får en egenvårdare och vid behov också en egen läkare. I detta sammanhang tar man i beaktan gamla vårdrelationer med skötare och läkare.

Östra Nylands välfärdsområde vill förstås utveckla sina tjänster jämlikt så att också behoven av närståendevårdarna och personerna som de tar hand om tas i beaktan. Alla behöver trots allt inte en läkare, utan en representant för en annan yrkesgrupp kan betjäna klienten t.o.m. bättre med beaktan av hens situation. En plan för framtiden är att lägga till professionella inom social- och terapitjänsterna i egenteamen. Inom klientledning för äldre har man också ändrat strukturen för tjänster för närståendevårdare så att de använder sig av ett centraliserat team, som tar hand om närståendevårdarnas ärenden. Målet är att underlätta uträttande av ärenden och förbättra tjänstens kontinuitet.

Välfärdsområdets hälso- och sjukvårdstjänster ordnar också närstående- och familjevårdarna avgiftsfria undersökningar av välmående och hälsa. Undersökningar av äldre närståendevårdares välmående och hälsa grundar sig på lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (980/2012). Undersökningar av välmående och hälsa då det gäller närståendevårdare i arbetsför ålder grundar sig på hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010). 

Målet med undersökningar av vårdares välmående och hälsa är att utvärdera, upprätthålla och främja närståendevårdarnas och familjevårdarnas välmående, hälsa och funktionsförmåga. Vid undersökningen fäster man huvudsakligen uppmärksamhet vid närståendevårdarens ork, igenkännande av stödbehovet och riskfaktorer för närståendevårdarens belastning. Vid undersökningen behandlas bland annat: positiva och negativa med situationen, hur bindande vården är och relation till den vårdbehövande, upplevt hälsotillstånd och upplevd sinnesstämning, minnes- och beteendestörningar, främjande av hälsa och förebyggande, identifiering och vård av sjukdomar, sätt att hantera livssituationen, förbättrande av ens välmående och hälsa, stödjande nätverkets situation, förhållandena i livsmiljön och hemmet, ändringsarbete och hjälpmedel hemma, hur tillräckliga stödet och tjänsterna är och hur väl lämpade de är med tanke på familjens behov samt rehabiliteringsmöjligheterna.

Undersökningarna är frivilliga, men att rekommendera med två års mellanrum. Undersökningen av välmående och hälsa görs av en yrkesperson inom hälso- och sjukvården, exempelvis en hälsovårdare som är insatt i specialfrågor kring närståendevård och familjevård.

En egenvårdare har alltså redan för det mesta blivit utsedd för närståendevårdaren på hälsostationen om hen har en kronisk sjukdom eller annars behöver många tjänster. En egen läkare kan utses vid behov men då tas klientens individuella behov i beaktan. Att någon är en egenvårdare är inte i sig grund för att utse en egen läkare, utan då ett beslut görs tas helhetssituationen och egenvårdarens individuella behov i beaktande. Det är viktigt att delta i egenvårdarens undersökningar av välmående och hälsa eftersom de hjälper att få reda på vilka egenvårdare som av ett eller annat skäl inte behöver regelbunden vård eller som inte har en kronisk sjukdom, men som ändå kunde dra nytta av modellen med egenvårdare och egen läkare. Att uppmuntra till att delta i undersökningar av välmående och hälsa och framhäva deras vikt för med sig mera värde än en egen läkare som automatiskt utsetts egenvårdaren.