Välfärdsområdesstyrelsen, möte 13-06-2024

Protokollet är granskat

§ 154 Lägesrapport om beredningen av samarbetsområdesavtal 

IUHVADno-2024-2141

Beskrivning

Beredning och tilläggsuppgifter: 
förvaltningsdirektör Camilla Söderström, 
camilla.soderstrom1(at)itauusimaa.fi

 

Genom social- och hälsovårdsreformen bildades fem samarbetsområden för social- och hälsovården för att ersätta universitetssjukhusens specialupptagningsområden, där områdets mest krävande specialiserade sjukvård hade koncentrerats. Det sista avtalet om ordnande av specialiserad sjukvård inom specialupptagningsområdet för Helsingfors universitetscentralsjukhus ingicks år 2022. Samarbetsområdena har till uppgift att främja regional samordning och regionalt utvecklande av social- och hälsovården samt samarbete mellan välfärdsområdena. 

De välfärdsområden som hör till samma samarbetsområde för social- och hälsovården ska för varje fullmäktigeperiod ingå ett samarbetsavtal. Syftet med samarbetsavtalet är att säkerställa arbetsfördelningen, samarbetet och samordningen mellan de välfärdsområden som ingår i samarbetsområdet till den del detta behövs för skötseln av välfärdsområdenas lagstadgade uppgifter och för tryggandet av kostnadsnyttoeffektiviteten i social- och hälsovården. Samarbetet ska främja kostnadsnyttoeffektiviteten, produktiviteten, kvaliteten, klient- och patientsäkerheten, ändamålsenligheten, jämlik tillgång, språkliga rättigheter samt fungerande servicekedjor och servicehelheter i social- och hälsovården. Genom samarbetsavtalet ska det dessutom säkerställas att en verksamhetsenhet som tillhandahåller social- och hälsovård med stöd av avtalet har tillräckliga ekonomiska och personella resurser samt tillräcklig kompetens för att sköta uppgiften. (36 §, 37 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård) 

Genomförandet av samarbetsavtalet följs upp och utvärderas årligen i förhandlingar mellan social- och hälsovårdsministeriet och välfärdsområdena inom samarbetsområdet. Även finansministeriet och inrikesministeriet deltar i dessa förhandlingar. Samarbetsavtalet ska vid behov justeras. En ändring kan grunda sig på en framställning från ett eller flera välfärdsområden eller på social- och hälsovårdsministeriets initiativ. 

Till Södra Finlands samarbetsområde hör följande organisationer: Helsingfors, HUS (Helsingfors universitetssjukhus), Kymmenedalens välfärdsområde, Mellersta Nylands välfärdsområde, Päijänne-Tavastlands välfärdsområde, Södra Karelens välfärdsområde, Vanda och Kervo välfärdsområde, Västra Nylands välfärdsområde och Östra Nylands välfärdsområde. 

Samarbetsavtalet har beretts i ett omfattande samarbete i fyra arbetsgrupper och en styrgrupp som består av representanter för avtalsparterna. 

Information om beredningen av utkastet till avtal om samarbetsområde har 2.4.2024 delats ut till de förtroendevalda i alla välfärdsområden i Södra Finlands samarbetsområde (även till Östra Nylands välfärdsområdesstyrelse per e-post). 

Avtalet har följande huvudrubriker: 

  • Bedömning och prognostisering av befolkningens servicebehov och uppföljning och utvärdering av ordnandet av social- och hälsovården 

  • Hälso- och sjukvård 

  • Medicinska och andra stödtjänster 

  • Utvärdering av metoder 

  • Socialvård 

  • Skapande av beredskap för störningssituationer och undantagsförhållanden och ordnande av verksamheten vid ett beredskapscenter 

  • Säkerställande av tillgången på personal och personalens kompetens i den specialiserade sjukvården inom olika specialområden 

  • Genomförande av forsknings-, utbildnings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (FUUI) och samordnings-, handlednings- och rådgivningsuppgifter för HUS-sammanslutningen samt Helsingfors stad 

  • Dataadministrationslösningar och digitala tjänster 

  • Till sina effekter vittsyftande och ekonomiskt betydelsefulla investeringar och avtal 

  • Övriga frågor som man kommer överens om 

  • Kostnadsfördelning 


Vid utarbetandet av avtalet konstaterades en besvärlighet som gäller samarbetet. Det gäller hur man i avtalet om samarbetsområde ska kunna komma överens om samarbetsarrangemang och om ersättning för de kostnader som arrangemangen medför utan att tillämpa upphandlingslagstiftningen på samarbetsarrangemangen. Problemet gäller främst patientförsäkring och stödtjänster. 

De välfärdsområden som har ett universitetssjukhus på sitt område har bildat ett patientförsäkringsbolag där också de övriga välfärdsområdena framdeles kan gå med som försäkrade. Det genomförs så att försäkringstagare fortsättningsvis vore de fem välfärdsområden som har ett universitetssjukhus på sitt område. Varje välfärdsområde med universitetssjukhus kan tillhandahålla en patientförsäkring för välfärdsområdena inom sitt samarbetsområde. HUS-sammanslutningen tar ut ersättning för försäkringarna inom sitt samarbetsområdes välfärdsområden beaktande verksamhetens volym och risknivå. Alternativt kan samarbetsområdets välfärdsområden betala sin kalkylerade andel av HUS-sammanslutningens försäkringspremie direkt till försäkringsbolaget på det sätt som beskrivs på följande sidor i bilagan. HUS-sammanslutningen placerar i Finlands Ömsesidiga Patientförsäkringsbolag ett belopp som motsvarar kapitalkravet för den ökade försäkringsrisken. Placeringen är av engångsnatur och görs varje gång i samband med att ett välfärdsområde i samarbetsområdet går med i arrangemanget, innan försäkringsskyddet börjar. HUS-sammanslutningen tar ut summan i fråga av välfärdsområdena i samarbetsområdet. 

Avtalet innebär förbättringar och eventuellt risker för välfärdsområdets verksamhet. Till exempel i fråga om punkten ”Skapande av beredskap för störningssituationer och undantagsförhållanden och ordnande av verksamheten vid ett beredskapscenter” kan det konstateras att de beredskapsarrangemang som anges i utkastet till avtal om samarbetsområde i hela samarbetsområdet underlättar för välfärdsområdena att åstadkomma och upprätthålla beredskap och beredskapsplanering samt att utforma och upprätthålla en lägesbild både under normala förhållanden och vid omfattande störningar under normala förhållanden. Den gemensamma beredskapsplaneringen på samarbetsområdesnivå gör det lättare att ge handräckning på samarbetsområdesnivå välfärdsområdena emellan. HUS:s beredskapscenters roll som stöd för områdena i omfattande störningssituationer bidrar i synnerhet till mindre välfärdsområdens förmåga att hantera krissituationer. En potentiell risk i avtalet är att Helsingfors och de stora välfärdsområdenas roll och risker framhävs i beredskapsarbetet på bekostnad av beaktande av de mindre områdenas behov och särdrag. 

Även följande förbättringar i fråga om FUUI-verksamheten kan konstateras i och med avtalet: 

  • Social- och hälsovårdsministeriets riksomfattande mål för ordnandet av social- och hälsovård 2023–2026 styr stärkandet av forsknings- och utvecklingsverksamhet med koppling till servicesystemet samt primärvårds- och socialvårdstjänsterna, stärkandet av det kunskapsunderlag som ska betjäna beslutsfattandet och beslutsfattandets genomslagskraft. Mångsidig FUUI-verksamhet fungerar som dragnings- och hållkraftsfaktorer för sektorn. I detta avseende finns det planer på gemensamma verksamhetsrutiner. 

  • I Nyland håller man för närvarande på att organisera en FUUI-samordnande delegation i enlighet med HUS-organiseringsavtalet, där följande parter vore företrädda, de nyländska välfärdsområdena, Helsingfors stad, HUS-sammanslutningen, , kompetenscentrum för socialbranschen i Nyland (Socca), Helsingfors universitet (HU), Aalto-universitetet och de nyländska yrkeshögskolorna (YH), vilka är yrkeshögskolan Diakonia, yrkeshögskolan Laurea, yrkeshögskolan Metropolia samt den svenskspråkiga yrkeshögskolan Arcada. För detta planeras många slags samarbetsformer som möjliggör enhetlig handledning av studerandena i fråga om lärdomsprov, reservering av praktikplatser osv. (i avtalet nämns: i den FUUI-samordnande delegationen vid Södra Finlands samarbetsområde kommer man överens om att utvidga utbildningssamarbetet till samarbetsområdesnivå). 

  • Utvecklings- och innovationsverksamhet är en möjlighet (ett litet välfärdsområde är med). 

Följande eventuella försämringar i anslutning till avtalet kan konstateras: 

  • Välfärdsområdena befinner sig i mycket olika skeden när det gäller FUUIK (resurser, möjligheter att genomföra saker osv.). På grund av Östra Nylands välfärdsområdes ringa storlek är det de större som styr verksamheten. 

  • Tvåspråkigheten är inte så starkt representerad i alla välfärdsområden. 

  • Forskningssamarbetet kan försvåras på grund av resurserna (litet välfärdsområde versus HUS). 

 

Avtalets fördelar hänför sig till åstadkommande av enhetliga och jämlika tjänster och funktioner genom rationalisering. För ett litet välfärdsområde är också risker förknippade med detta. 

Utkastet till avtal har efter styrgruppens godkännande sänts till social- och hälsovårdsministeriet 30.4.2024, i enlighet med den tidsfrist som ministeriet fastställt. Avtalet har efter komplettering på basis av SHM:s anvisningar och utlåtande sänts till ministeriet 23.5.2024. Avtalsparterna ska godkänna avtalet i sina organ (Östra Nylands välfärdsområdesfullmäktige) före utgången av 2024. 

Förvaltningsdirektör Lauri Tanner från HUS, som är sekreterare för styrgruppen för beredningen av avtalet om samarbetsområde, deltar med fjärranslutning för att presentera avtalshelheten, beredningen av densamma och tidsplanen. 

Beslutsförslag

Välfärdsområdesdirektören: 

Välfärdsområdesstyrelsen antecknar lägesrapporten om beredningen av samarbetsområdesavtal för kännedom. 

 

Beslut

Välfärdsområdesstyrelsen antecknade lägesrapporten om beredningen av samarbetsområdesavtal för kännedom.


Sökande av ändring

Omprövning får inte begäras eller välfärdsområdesbesvär anföras i fråga om beslut som endast gäller beredning eller verkställighet.

Lagrum: § 141 lagen om välfärdsområdet.