Välfärdsområdesstyrelsen, möte 02-02-2023

Beskrivning

Beredning och tilläggsinformation: 
social – och hälsovårdsdirektör Annika Immonen
socialarbetsdirektör Hanna Kaunisto
e-post: förnamn.efternamn(at)itauusimaa.fi

Välfärdsområdena har till uppgift att definiera hur tjänsterna på basnivå och specialiserad nivå i fråga om undersökning, vård och rehabilitering av barn och unga med psykiska och substansrelaterade störningar i framtiden ska organiseras.

Psykiska och substansrelaterade störningar orsakar merparten av ungdomars och unga vuxnas hälsoproblem. Dessa störningar är en betydande riskfaktor för marginalisering och långvarig arbetsoförmåga.  Tre av fyra psykiska störningar under ens livstid bryter ut före 25 års ålder. Det finns ingen exakt information om förekomsten av psykiska störningar bland finländska ungdomar, men det har uppskattats, att 20–25 procent av ungdomarna lider av psykiska störningar.

I social- och hälsovårdsministeriets kriterier för icke-brådskande vård fastställs att vården av lindriga och medelsvåra psykiska störningar hos barn och unga är en uppgift för primärvården. I de östnyländska kommunerna är primärvårdens tjänster inom mental- och missbrukarvården för unga otillräckliga, och det saknas möjligheter att svara mot behoven i tid och enligt lagstiftningens krav. De otillräckliga tjänsterna inom primärvården leder till att den specialiserade sjukvårdens och barnskyddets tjänster måste rycka in och komplettera. Detta ökar remisserna till den specialiserade sjukvården, behovet av barnskyddets tjänster samt kostnaderna. Den specialiserade sjukvården är överbelastad, varför remisserna ofta returneras till primärvården för åtgärder. Vården som förverkligas via mental- och missbrukarvårdsenheten för unga kommer att spara på kostnaderna för tunga tjänster, t.ex inom specialsjukvården och barnskyddet.

För kartläggning av läget och beredning av en eventuell framtida enhet tillsattes en multiprofessionell arbetsgrupp med östnyländska representanter för perioden 1.9.2021–31.12.2022  Arbetsgruppen utredde tjänsternas nuläge och områdets särdrag bland annat på basis av resultaten från enkäten Hälsa i skolan. I utredningen beaktades också tjänsternas volymer och kostnader då det gäller barnskyddets vård utom hemmet och den specialiserade sjukvården. Att dessa ökat vittnar också  om den bristfälliga primärnivån inom mentalvårds- och missbrukstjänsterna. I sin beredning beaktade arbetsgruppen Östra Nylands välfärdsområdes organisationsmodell och dess framtida servicestruktur. Mentalvårds och missbrukartjänster på medelnivå fattas nästan helt i Östra Nyland. Välfärdsområdestyrelsen behandlade utredningarna 1.9.2022 § 8 och godkände att arbetsgruppen försätter förberedelsearbetet.

Enhetens kunder vore personer i åldern 13–21 år med medelsvåra psykiska och substansrelaterade störningar samt deras familjer. Enhetens personalstyrka vore 12 anställda, vilka bildar ett multiprofessionellt arbetskollektiv. Enheten har ett multiprofessionellt team som främjar de ungas psykiska, sociala och fysiska välmående beträffande både social rehabilitering och hälso- och sjukvård. Enheten fungerar inom hela välfärdsområdet och personalen rör på sig enligt kundernas behov.

Det har tidigare beviljats cirka 200 000 euro i projektmedel från Finlands program för hållbar tillväxt (RRF) för planering som syftar till att starta upp en i fråga varande enhet. Social- och hälsovårdsministeriets beslut 25.4.2022 VN/5310/2022. Arbetsgruppen har fortsatt beredningsarbetet tillsammans med Nordic Health Group NHG och bland annat tillsammans med den överläkare som svarar för ungdomspsykiatrin vid HUS. Detta beredningsarbete har resulterat i ett mera detaljerat ramverk för ungdomsstationsverksamheten och strukturer för effektiv samverkan med den specialiserade sjukvården. Finlands program för hållbar tillväxt (RRP2) beviljade 1 100 000 euro för åren 2023-2025 för fortsatt beredning av enheten. Social- och hälsovårdsministeriets beslut 16.12.2022 VN/27045/2022. Målsättningen är att via dessa pengar utveckla enhetens verksamhet så att den erbjuder ändamålsenlig service och service av hög kvalitet. Enligt preliminära planerna skulle enheten kunna finnas i WSOY huset i Borgå i utrymmen hyrda av Renor.

Budgeten för mental- och missbrukarenheten för unga är 1 118 363 euro. Största utgifterna är personalkostnaderna.  Med beaktande av de resurser som överförs från kommunerna är enhetens nettokostnader cirka 770 000 euro/år. Den föreslagna verksamheten kommer dessutom att ge besparingar genom minskade utgifter för barnskyddet och den specialiserade sjukvården samt att minska det mänskliga lidandet genom att stöd i rätt tid blir tillgängligt nära de unga. Att grunda denna enhet innebär ett långsiktigt engagemang för verksamheten, men förväntade resultaten stödjer grundandet. Välfärdsområdesstyrelsen skall inrätta de tjänster som krävs för enheten. Enligt förvaltningsstadgan grundar välfärdsområdesdirektören befattningarna.

Beslutsförslag

Välfärdsområdesdirektören:

Östra Nylands välfärdsområdesstyrelsen beslutar att grunda en mental- och missbrukarenhet för unga i Östra Nyland från och med 1.2.2023. Samtidigt inrättar välfärdsområdesstyrelsen 4 tjänster; en förman, en läkare och 2 socialarbetare

Beslut

Föredragande kompletterade beslutsförslaget med följande mening: "Vid samband med årets 2024 budgetberedning rapporteras åt väfärdsområdesstyrelsen hur verksamheten har startat och har resurserna varit tillräckliga. Rapporten innehåller jämförelseuppgift om hur enhetens verksamhet har påverkat användningen av specialiserad sjukvård och barnskydd.#

Beslut:

Östra Nylands välfärdsområdesstyrelse beslutade enhälligt att grunda en mental-​ och missbrukarenhet för unga i Östra Nyland från och med 1.2.2023. Samtidigt inrättade välfärdsområdesstyrelsen 4 tjänster;​ en förman,​ en läkare och 2 socialarbetare.

Dessutom beslutade välfärdsområdesstyrelsen enhälligt att det vid samband med årets 2024 budgetberedning rapporteras åt områdesstyrelsen hur verksamheten har startat och har resurserna varit tillräckliga. Rapporten innehåller jämförelseuppgift om hur enhetens verksamhet har påverkat användningen av specialiserad sjukvård och barnskydd.