Nämnden för utveckling och samarbete, möte 04-10-2023

Protokollet är granskat

§ 42 Servicestrategi för Östra Nylands välfärdsområde, utlåtande till utkastet

IUHVADno-2023-3037

Tidigare behandling

Beskrivning

Mer information: välfärdsområdesdirektör Max Lönnqvist, tfn 040 503 0818, fornamn.efternamn@itauusimaa.fi  

 

Enligt 11 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård (612/2021) ska välfärdsområdet som en del av sin välfärdsområdesstrategi utarbeta en servicestrategi för social- och hälsovården för planeringen och styrningen av sin ekonomi och sin verksamhet. Planen ska vara offentlig. I servicestrategin beslutar välfärdsområdet om de långsiktiga målen för den social- och hälsovård som omfattas av välfärdsområdets organiseringsansvar. I strategin sätter välfärdsområdet dessutom upp mål för hur social- och hälsovårdstjänsterna tillhandahålls med beaktande av behoven hos invånarna i välfärdsområdet, de lokala förhållandena, tillgången till tjänster och tjänsternas tillgänglighet samt kostnadseffektiviteten.  

Östra Nylands välfärdsområde inledde beredningen av servicestrategin i april 2023. I beredningen av servicestrategin har man i stor utsträckning engagerat olika intressegrupper, social- och hälsovårdspersonal samt förtroendevalda. Välfärdsområdesfullmäktige och välfärdsområdesstyrelsen har behandlat innehållet i servicestrategin som aftonskolearbete. Man har intervjuat social- och hälsovårdspersonal samt annan personal vid Östra Nylands välfärdsområde med syfte att identifiera Östra Nylands mest centrala långsiktiga mål och utvecklingsåtgärder inom social- och hälsovården under de närmaste åren. Därtill har innehållen i servicestrategin bearbetats i samarbete med serviceproduktionens personal i tre workshoppar under våren 2023.  

Servicestrategin har beretts samtidigt med Östra Nylands välfärdsområdes produktivitetsprogram och arbetet med dessa dokument inleddes på samma gång i april 2023. Produktivitetsprogrammet för in servicestrategins mål i praktiken med uppskattningar om ekonomiska konsekvenser, beskrivning av centrala åtgärder samt beskrivning av ansvar och tidtabeller för genomförandet. Beredningen av produktivitetsprogrammet fortsätter hösten 2023 och man fattar beslut om det som ett separat beslut, dock på så sätt att innehållen i servicestrategin syns som en konkret del av produktivitetsprogrammet.  

Målen i social- och hälsovårdsreformen uppnås inte om man inom välfärdsområdet inte gör något med de tjänster som förs över från kommunerna och samkommunerna. Produktionen av jämlika, högklassiga och kostnadseffektiva tjänster kräver en kraftig samordning av verksamheten inom serviceproduktionen. Därutöver krävs mycket samarbete både inom välfärdsområdet och med kommunerna. Social- och hälsovårdstjänsterna kommer i fortsättningen att produceras och användas i en verksamhetsmiljö som skiljer sig från den nuvarande. Därför bör framtidsperspektivet ha en stor påverkan vid beslutandet av servicestrategin. Förändringen sker inte av sig själv, utan den kräver åtgärder såväl i verksamheten som i strukturen och tankemodellerna. För att strategiarbetet ska lyckas krävs samförstånd mellan förtroendevalda och tjänsteinnehavare samt en gemensam uppfattning om framtida mål.  

Det viktigaste innehållet i servicestrategin har sammanfattats i tre utvecklingsspetsar: 1) ändamålsenlig, snabb och direkt tillgång till rätt tjänst samt hantering av ärende, 2) regionalt enhetlig och funktionellt integrerad serviceproduktion, och 3) hållbart ledarskap samt tillräcklig, kompetent och välmående personal som stärker serviceproduktionen. De viktigaste målen för utvecklingsspetsarna är:  

  1. Ändamålsenlig, snabb och direkt tillgång till rätt tjänst samt hantering av ärende:   

1.1 Jämlik och snabb tillgång till tjänster i hela välfärdsområdet  
1.2 Fungerande och effektiv rådgivning och klienthandledning  
1.3 Tjänster som produceras utifrån klienternas behov  
1.4 Tjänster som informeras och beskrivs på ett tillgängligt sätt  
1.5 Stärkande av förebyggande och habiliterande tjänster samt självbetjäningstjänster i serviceutbudet   

  1. Regionalt enhetlig och funktionellt integrerad serviceproduktion:  

2.1 Mångsidigt servicenätverk som motsvarar servicebehovet  
2.2 Tydliga och enhetliga serviceproduktionsprocesser samt verksamhetssätt  
2.3 Kostnadseffektiva serviceproduktionssätt med hjälp av olika produktionsmetoder  
2.4 Enhetliga kunskapsunderlag och ledning genom information  
2.5 Fungerande samarbete med HUS-sammanslutningen, kommunerna, företag och tredje sektorn   

  1. Hållbart ledarskap samt tillräcklig, kompetent och välmående personal som stärker serviceproduktionen:  

3.1 Personalstruktur och resursallokering som stöder serviceproduktionen  
3.2 Högklassigt ledarskap i kärnan av serviceproduktionen  
3.3 Stabil aoch mångsidiga arbetsmodeller vid ordnandet av tjänster  
3.4 Utveckling av personalens kompetens till stöd för servicekvaliteten  

Välfärdsområdets invånare och de som använder välfärdsområdets tjänster ska ha möjlighet att delta i och påverka utarbetandet av servicestrategin. Servicestrategin skapar en grund för planeringen av välfärdsområdets verksamhet samt för dess ekonomiplan. Förslaget behandlas nästa gång vid välfärdsområdesfullmäktige den 19 september 2023 som en remissdebatt. Därutöver skickar välfärdsområdet sitt utkast för servicestrategin ut på remiss efter välfärdsområdesstyrelsens sammanträde på så sätt att producenterna för välfärdsområdets social- och hälsovårdstjänster samt andra intressentgrupper har möjlighet att yttra sin åsikt om innehållet i servicestrategin innan beslut fattas. 

Beslutsförslag

Välfärdsområdesdirektören:  

Områdesstyrelsen antecknar för kännedom att intressentgrupperna inbjuds att kommentera det bifogade utkastet till servicestrategi för Östra Nylands välfärdsområde. 

Beslut

Det antecknades i protokollet att välfärdsområdesfullmäktiges 1. viceordförande Elin Blomqvist-Valtonen anlände till mötet under behandlingen av detta ärende, kl. 18.07, och välfärdsområdesfullmäktiges ordförande Heikki Vestman anlände kl. 18.18.

NHG Ab:s representanter Teemu Riipi och Fredrik Herse berättade kort om utkastet till servicestrategi.

Antecknades för kännedom.

Beskrivning

Beredning och upplysningar: 
utvecklingsdirektör Katja Blomberg, fornamn.efternamn@itauusimaa.fi 

Det föreskrivs i 11 § lagen om ordnande av social- och hälsovård (612/2021) att välfärdsområdet för planeringen och styrningen av sin ekonomi och sin verksamhet som en del av sin välfärdsområdesstrategi ska utarbeta en servicestrategi för social- och hälsovården. Planen ska vara offentlig. I servicestrategin beslutar välfärdsområdet om de långsiktiga målen för den social- och hälsovård som omfattas av välfärdsområdets organiseringsansvar. I strategin sätter välfärdsområdet dessutom upp mål för hur social- och hälsovårdstjänsterna tillhandahålls med beaktande av behoven hos invånarna i välfärdsområdet, de lokala förhållandena, tillgången till tjänster samt kostnadsnyttoeffektiviteten. 

Välfärdsområdets invånare och tjänsteanvändare ska ha möjlighet att delta i och påverka utarbetandet av servicestrategin. Servicestrategin lägger grunden för planeringen av välfärdsområdets verksamhet och för ekonomiplaneringen. Förslaget behandlas härnäst i välfärdsområdesfullmäktige 19.9.2023, varefter välfärdsområdet lägger ut välfärdsområdets servicestrategiutkast på remiss efter välfärdsområdesstyrelsens sammanträde så att de som producerar social- och hälsotjänster i regionen samt välfärdsområdets övriga intressentgrupper ska ha möjlighet att yttra sig om servicestrategins innehåll före beslutsfattandet. Välfärdsområdesstyrelsen antecknade 17.8.2023 (§ 201) för kännedom att intressentgrupperna ombeds avge utlåtande om utkastsversionen av servicestrategin. 

Beslutsförslag

Utvecklingsdirektören: 

Nämnden för utveckling och samarbete vid Östra Nylands välfärdsområde avger följande utlåtande: 

Nämnden för utveckling och samarbete har tagit emot servicestrategin och tackar för det hittillsvarande beredningsarbetet. Man har i beredningen gjort det möjligt för välfärdsområdets personal och beslutsfattare samt för invånarna, företagen och föreningarna i regionen att allsidigt delta i beredningen. 

Nämnden för utveckling och samarbete fäster uppmärksamheten på att servicestrategins målsättningar och åtgärder kan lokaliseras, men att det är svårt att förstå dem på grund av de många olika begrepp som används i servicestrategin (bland annat spetsar, principer, huvudteman, mål och riktlinjer). De olika begreppens betydelse och förhållande till varandra borde tydliggöras så att det slutliga förslaget föreligger i en mera lättläslig form. 

Nämnden hoppas att man i servicestrategin ska beskriva vilken instans som ansvarar för den operativa verkställigheten och för uppföljningen av servicestrategin. Med tanke på en systematisk förbättring av kvaliteten och med hänsyn till genomförandet av egenkontroll är det nödvändigt att ha en uppföljning av servicestrategin. 

Vidare konstaterar nämnden att servicestrategins indikatorer borde ses över så att de svarar mot målsättningarna. Exempelvis beskriver antalet kunder som fått behandling inte behövlig, snabb och rak tillgång till rätt service och att få sin angelägenhet skött. 

Beslut

Nämnden för utveckling och samarbete har tagit emot servicestrategin och tackar för det hittillsvarande beredningsarbetet. Man har i beredningen gjort det möjligt för välfärdsområdets personal och beslutsfattare samt för invånarna, företagen och föreningarna i regionen att allsidigt delta i beredningen. 

Nämnden för utveckling och samarbete fäster uppmärksamheten på att servicestrategins målsättningar och åtgärder kan lokaliseras, men att det är svårt att förstå dem på grund av de många olika begrepp som används i servicestrategin (bland annat spetsar, principer, huvudteman, mål och riktlinjer). De olika begreppens betydelse och förhållande till varandra borde tydliggöras så att det slutliga förslaget föreligger i en mera lättläslig form. 

Nämnden hoppas att man i servicestrategin ska beskriva vilken instans som ansvarar för den operativa verkställigheten och för uppföljningen av servicestrategin. Med tanke på en systematisk förbättring av kvaliteten och med hänsyn till genomförandet av egenkontroll är det nödvändigt att ha en uppföljning av servicestrategin. 

Vidare konstaterar nämnden att servicestrategins indikatorer borde ses över så att de svarar mot målsättningarna. Exempelvis beskriver antalet kunder som fått behandling inte behövlig, snabb och rak tillgång till rätt service och att få sin angelägenhet skött. 

Därtill ber nämnden beakta att serviceproduktionen skulle bygga på en modell med flera producenter och genuint samarbete mellan offentlig och privat sektor samt tredje sektorn. Servicesedlarnas bruk borde vidgas enligt välfärdsområdets strategi och tas i bruk i de tjänster där det är möjligt.

Nämnden vill i servicestrategins text betona att personalen ska ha tillräckliga möjligheter att inverka på utformningen av processer och på utvecklandet av verksamhetsmodeller. Man borde eftersträva att möjliggöra lärande av fungerande verksamhetsmodeller, och att personalen testar nya metoder i små pilotprojekt.  

Därtill önskar nämnden att man i samband med beredningen tar i beaktande i servicestrategins

  • punkt 2.2, att eftersom utnyttjandet av digitala tjänster är litet bland äldre människor, också i jämförelse med de andra välfärdsområdena i Nyland, ska man erkänna behovet att få personlig service och reservera tillräckliga resurser för det.
     
  • punkt 4. Intressentgrupps- och kontaktytsarbetet, att vi tydliggör och stärker de regionala påverkansorganens rättidiga deltagande också i HUS-sammanslutningens beredningsarbete (med rådets för personer med funktionsnedsättning centrala roll i hjälpmedelsfrågor som exempel).
     
  • punkt 4. Tillgång och tillgänglighet, att vi betraktar stödjandet av det rådgivningsarbete och kamratstöd som utförs av handikappföreningar och andra föreningar inom social- och hälsobranschen som en central samarbetsform genom vilken vi främjar välfärdsområdets målsättningar att öka det preventiva arbetets effekt.
     
  • punkt 5.2, att man säkerställer att en tidsenlig granskning och uppföljning av tillgänglighets- och nåbarhetsprogrammet blir en bestående del av servicestrategin, som en del av granskningen av välfärdsområdets strategi och uppföljningen av genomförandet av densamma.

Möte hantering

Ledamoten Piia Malmberg framlade, understödd av Ilkka Luusua, ett förslag till tillägg till punkt 3.1 i servicestrategins sammanfattning, Mål och åtgärder för servicestrategins spetsar, Andra utvecklingsspetsen, Undermål, andra punkten:

”Serviceproduktionen bygger på en modell med flera producenter och genuint samarbete mellan offentlig och privat sektor samt tredje sektorn. Servicesedlar tas i bruk så allmänt som möjligt i de tjänster där det är möjligt.”

I omröstningen fick grundförslaget 1 röst, ändringsförslaget 9 röster, och därutöver avgavs 1 blank röst.

Omröstning

JA = grundförslag
NEJ = ändringsförslag

JA
Eila Kohonen

NEJ
Charlotta Engblom, ​​​​​Benny Engård, Nea Hjelt, Jyrki Loijas, Mari Lotila, Ilkka Luusua, Piia Malmberg, Nina Uski, Hannu Vihreäluoto

BLANK
Mikko Nieminen

*****

Ledamoten Charlotta Engblom framlade, understödd av Eila Kohonen, följande förslag till tillägg:

”Nämnden vill i servicestrategins text betona att personalen ska ha tillräckliga möjligheter att inverka på utformningen av processer och på utvecklandet av verksamhetsmodeller. Man borde eftersträva att möjliggöra lärande av fungerande verksamhetsmodeller, och att personalen testar nya metoder i små pilotprojekt.”

Förslaget till tillägg understöddes enhälligt.

*****

Ledamoten Mikko Nieminen framlade, understödd av ledamoten Charlotta Engblom, fram ett förslag till tillägg angående punkt 2.2, Serviceproduktionens nuläge:

”Eftersom utnyttjandet av digitala tjänster är litet bland äldre människor, också i jämförelse med de andra välfärdsområdena i Nyland, ska man erkänna behovet att få personlig service och reservera tillräckliga resurser för det.”

I omröstningen fick grundförslaget 4 röster och ändringsförslaget 7 röster.

Omröstning

JA = grundförslag
NEJ = ändringsförslag

JA
Nea Hjelt, Jyrki Loijas, Piia Malmberg, Nina Uski

NEJ
Charlotta Engblom, Benny Engård, Eila Kohonen, Mari Lotila, Ilkka Luusua, Mikko Nieminen, Hannu Vihreäluoto

*****

Ledamoten Mikko Nieminen framlade, understödd av ledamoten Charlotta Engblom, ett förslag till tillägg angående punkt 4. Riktlinjer och principer för ordnande av service, Intressentgrupps- och kontaktytsarbetet:

”Vi tydliggör och stärker de regionala påverkansorganens rättidiga deltagande också i HUS-sammanslutningens beredningsarbete (med rådets för personer med funktionsnedsättning centrala roll i hjälpmedelsfrågor som exempel).”

I omröstningen fick grundförslaget 5 röster och ändringsförslaget 6 röster.

Omröstning

JA = grundförslag
NEJ = ändringsförslag

JA
Nea Hjelt, Jyrki Loijas, Ilkka Luusua, Piia Malmberg, Nina Uski

NEJ
Charlotta Engblom, Benny Engård, Eila Kohonen, Mari Lotila, Mikko Nieminen, Hannu Vihreäluoto

*****

Ledamoten Mikko Nieminen framlade, understödd av ledamoten Charlotta Engblom, ett förslag till tillägg till punkt 4. Riktlinjer och principer för ordnande av service, Tillgång och tillgänglighet:

”Vi betraktar stödjandet av det rådgivningsarbete och kamratstöd som utförs av handikappföreningar och andra föreningar inom social- och hälsobranschen som en central samarbetsform genom vilken vi främjar välfärdsområdets målsättningar att öka det preventiva arbetets effekt.”

I omröstningen fick grundförslaget 4 röster och ändringsförslaget 7 röster.

Omröstning

JA = grundförslag
NEJ = ändringsförslag

JA
Nea Hjelt, Jyrki Loijas, Piia Malmberg, Nina Uski

NEJ
Charlotta Engblom, Benny Engård, Eila Kohonen, Mari Lotila, Ilkka Luusua, Mikko Nieminen, Hannu Vihreäluoto

*****

Ledamoten Mikko Nieminen framlade, understödd av ledamoten Charlotta Engblom, ett förslag till tillägg till punkt 5.2, Genomföljande, uppföljning och utvärdering av strategin:

”Man ska säkerställa att en tidsenlig granskning och uppföljning av tillgänglighets- och nåbarhetsprogrammet blir en bestående del av servicestrategin, som en del av granskningen av välfärdsområdets strategi och uppföljningen av genomförandet av densamma.”

Förslaget till tillägg understöddes enhälligt.

*****

Ledamoten Mikko Nieminen föreslog, understödd av Charlotta Engblom, en strykning av följande mening i punkt 3.2. Servicestrategins spetsarnas koppling till produktiviteten, Kunden i centrum för servicen:

”Tjänster som har beviljats felaktigt eller på felaktiga grunder måste omprövas och beviljandet av tjänster ska förenhetligas på området.

I omröstningen fick grundförslaget 6 röster, ändringsförslaget 4 röster, och därutöver avgavs 1 blank röst.

Omröstning

JA = grundförslag
NEJ = ändringsförslag

JA
Benny Engård, Nea Hjelt, Jyrki Loijas, Ilkka Luusua, Piia Malmberg, Nina Uski

NEJ
Charlotta Engblom, Mari Lotila, Mikko Nieminen, Hannu Vihreäluoto

BLANK
Eila Kohonen


Sökande av ändring

Omprövning får inte begäras eller kommunalbesvär anföras i fråga om beslut som endast gäller beredning eller verkställighet.

Lagrum: § 141 lagen om välfärdsområdet.