Beskrivning
Beredning och tillälggsinformation:
välfärdsområdesdirektör Max Lönnqvist
koncernservicedirektör Anneli Lehtimäki
social- och hälsovårdsdirektör Annika Immonen
räddningsdirektör Peter Johansson
ekonomidirektör Minna Sevón
fornamn.efternamn(at)itauusimaa.fi
Välfärdsområdets sektorer har för sin del bedömt de centrala strategiska, operativa och ekonomiska riskerna samt skaderiskerna. Riskbedömningen beskriver konsekvenserna om risken materialiseras och uppskattar riskens effekt och sannolikhet. För risker med ett högt risktal har man definierat hanteringsåtgärder, ansvariga instanser, tidtabell, rapportering och beredskapsgraden för hanteringsåtgärderna. Ledningsgruppen för välfärdsområdet har utifrån redogörelserna för riskhanteringen på sektornivå sammanställt en riskbedömning för hela välfärdsområdet samt hanteringssåtgärder. De identifierade väsentliga riskerna beskrivs mer detaljerat nedan. En noggrannare redogörelse för riskhanteringen, inklusive riskbedömning, hanteringsåtgärder och riskgraf, finns som bilaga.
Välfärdsområdets finansiering
Osäkerheten om tillräcklig finansiering utgör en stor risk för räddnings-, social- och hälsovårdsväsendet i välfärdsområdet. Finansieringen motsvarar inte verksamhetens faktiska behov. Ett betydande problem i välfärdsområdets finansiering är beräkningen av övergångsutjämningen, som används för att balansera skillnaden mellan de beräknade kostnaderna och de faktiska kostnaderna som rapporterats av kommunerna under 2022. Den största avvikelsen i beräkningen avser antagandet att kommunerna har rapporterat de fullständiga kostnaderna för social- och hälsovårdsväsendet samt räddningsväsendet för 2022. Utifrån den information som lämnats till Statskontoret kan man konstatera att alla interna kommunala kostnader inte har riktats till fullo, vilket innebär att beräkningsunderlaget för finansieringen har varit för lågt från början. Skillnaden mellan åren 2022 och 2023 är för de interna posternas del cirka 20,8 miljoner euro till förfång för välfärdsområdet.
På grund av underskottet, är det utmanande för välfärdsområdet att genomföra investeringar, antingen i den egna balansräkningen eller i form av långsiktiga åtaganden såsom investeringar. Detta på grund av den svaga skuldbetalningsförmågan. Fullmakterna att uppta lån styr utvecklingen av ett servicenätverk som är lämpligt för verksamhetens behov och underhållet av ett effektivt räddningsväsende som kräver kontinuerliga investeringar i utrustning.
Balansering av ekonomin
Finansministeriet uppskattar att underskottet i de offentliga finanserna år 2026 är 4,5 procent i förhållande till bruttonationalprodukten. Vid välfärdsområdena var de första verksamhetsårens kostnader för driftsekonomin betydligt högre än prognosen. År 2023 uppgick underskotten till sammanlagt cirka 1,36 miljarder euro, och år 2024 uppgick de till 1,18 miljarder euro. Enligt bokslutsprognoserna för 2025 har välfärdsområdena lyckats vända sin ekonomi mot det positiva, och överskottet beräknas uppgå till nästan 650 miljoner euro.
Östra Nylands välfärdsområde visade år 2023 ett underskott på 34,6 miljoner euro, och år 2024 uppgick underskottet till 48,5 miljoner euro. Dessutom har justeringar som ökar underskottet med cirka 1,9 miljoner euro riktats på räkenskapsperioden 2024, inklusive avgångsersättningen till Apotti i sin helhet för året 2024, då avtalet undertecknades. Storleken på det underskott som ackumulerats åren 2023–2024 är därmed 85,0 miljoner euro. Beaktande det prognosticerade underskottet under räkenskapsperiod 2025 kommer det kumulativa underskottet i slutet av år 2025 uppgå till 97,8 miljoner euro.
Finansministeriet har 17.6.2025 beslutat inleda ett utvärderingsförfarande i Östra Nylands välfärdsområde. Utvärderingsgruppens uppgift är att tillsammans med Östra Nylands välfärdsområde utarbeta åtgärdsförslag som syftar till att sanera ekonomin i området och trygga servicen och som ska behandlas i välfärdsområdesfullmäktige.
Under sammanträdet 1.12.2025 presenterades produktivitetsprogrammet 2026–2029 för området för utvärderingsgruppen. Vid sitt sammanträde 11.12.2025 diskuterade välfärdsområdesstyrelsen förslaget till budget och ekonomiplan för 2026–2028 samt produktivitetsprogrammet. På grundval av dessa fattade välfärdsområdesfullmäktige sitt beslut 17.12.2025.
Utvärderingsgruppen betraktar de mål som anges i produktivitetsprogrammet och de metoder som föreslås för att uppnå dem som nödvändiga och anser att de går i rätt riktning. Utvärderingsgruppen inser att produktivitetsprogrammet oundvikligen innehåller osäkerhetsmoment, men anser att det är nödvändigt att fullt ut föra programmet vidare för beslutsfattande och verkställighet. Utvärderingsgruppen betonar att ett fullständigt förverkligande av produktivitetsprogrammets mål förutsätter en betydande minskning av verksamhetskostnaderna redan under 2026–2027.
Om det föreslagna produktivitetsprogrammet på 41,9 miljoner euro genomförs i sin helhet, är åtgärderna tillräckliga för att resultatet och årsbidraget ska bli positiva från och med år 2027. Uppskattningsvis är det möjligt att täcka det ackumulerade underskottet senast till slutet av år 2030.
Utvärderingsgruppen utövar inte beslutanderätt, men välfärdsområdet måste behandla utvärderingsgruppens åtgärdsförslag och underrätta finansministeriet om beslut som fattats med anledning av åtgärdsförslagen för eventuella fortsatta åtgärder. Under utvärderingsförfarandet har beslutsfattandet inom välfärdsområdet begränsats så att beslut som har betydande eller långsiktiga effekter på välfärdsområdets ekonomi inte får fattas. Utvärderingsgruppen ska ta ställning till behovet av en utredning om indelningen i välfärdsområden i samband med sina åtgärdsförslag.
Det är ytterst viktigt att välfärdsområdet förtydligar de långsiktiga strategiska riktlinjerna och att området genom en proaktiv beredning, en tillräcklig genomgång av alternativen och dialog säkerställer beredningen av åtgärder som är tillräckliga med tanke på balanseringen av ekonomin samt säkerställer genomdrivandet av dessa åtgärder även i beslutsfattandet.
Välfärdsområdets arbetsgivarbild och attraktionskraft
Under år 2025 var bristen på egen personal i social- och hälsovårdsväsendet mindre än året innan. Trots detta måste personalbristen avhjälpas med bemanningspersonal ännu år 2026, så den ekonomiska risk som är förknippad med anlitandet av inhyrd arbetskraft försvinner inte helt. Rekryteringssvårigheter förekommer särskilt beträffande personal inom vård- och omsorgssektorn, läkare, socialarbetare och psykologer. Personaldimensioneringen bestäms genom lagstiftning, och genomförandet av den följs noga av flera instanser. År 2025 lindrades till exempel vårdardimensioneringen då det gäller serviceboende med heldygnsomsorg, och flera konkurrensutsättningar som gäller bemanningspersonal har genomförts. Detta minskar problemet med tillgången på personal och det därmed sammanhängande ekonomiska överskridningstrycket på kostnaderna för inhyrd arbetskraft.
Inom räddningsväsendet vid Östra Nylands välfärdsområde har tillgången på egen personal förbättrats avsevärt under år 2025.
I synnerhet i små enheter är personalriskerna förknippade med personberoende, vilket kan medföra operativ sårbarhet. Tillgång på kompetent, yrkeskunnig och utbildad personal är en central förutsättning för säkerställande av servicens kvalitet och kontinuitet. I synnerhet personalomsättningen bland cheferna utgör en betydande risk för att verksamhet ska vara följdriktig, för informationsflödet och för den operativa kontinuiteten Hanteringen av dessa risker förutsätter systematisk ledning av personalresurserna, säkerställande av kompetensen samt engagemang från chefernas sida och att cheferna får stöd. Organisationen måste se till att nyckelpersoner har utsedda ställföreträdare, att delegeringen av uppgifter har avtalats skriftligen och att ställföreträdarna har fått en introduktion till nyckelpersonernas uppgifter. Genom att förespråka en modell med mångsidiga kompetenser, systematisk kunskapsdelning och processdokumentation kan vi bidra till att minska risken för beroende av enskilda individer.
Risken i samband med tillgång till personal kommer att minskas genom att utveckla ett positiv varumärke som arbetsgivare genom kommunikation via flera kanaler, genom att öka riktade rekryteringskampanjer och genom att intensifiera samarbetet med läroanstalter när det gäller praktikplatser och läroavtalsplatser. Viktiga faktorer för att förbättra arbetsgivarbilden och öka attraktionskraften är också att skapa flexibla arbetsmodeller, förbättra arbetsvillkoren och välbefinnandet på arbetsplatsen, utveckla lönesystemen, karriärvägar och belöningssystem samt fastställa gemensamma riktlinjer, t.ex. för distansarbete.
Digital säkerhet/cybersäkerhet
Den åtstramade världspolitiska situationen och den snabba tekniska utvecklingen återspeglas också i cybersäkerheten. Cybersäkerheten i välfärdsområdets digitala tjänster har beaktats som ett prioriteringsområde. Man förbereder sig på hoten bland annat med hjälp av en kontrollrumsfunktion för informationssäkerhet (SIEM/SOC) som införskaffats via HPK Palvelut, och dessutom utnyttjas de tjänster som det nationella Cybersäkerhetscentret erbjuder. Den sammanslagning av klient- och patientdatasystemen som genomförs åren 2025–2026 bidrar till att förbättra också de kritiska systemens säkerhet. Beredskap inför datasäkerhetshot övas årligen bland annat genom deltagande i den nationella Taisto-övningen.
Hoten mot den digitala säkerheten är komplexa och de utvecklas ständigt. Eftersom de informationssystem som används i välfärdsområdenas verksamhet innehåller känsliga klient- och patientuppgifter samt säkerhetsuppgifter är det viktigt att ha den digitala säkerheten högt på prioriteringslistan och vidta nödvändiga åtgärder för att avvärja hot.
Cyberangrepp, såsom dataintrång, överbelastningsangrepp, skadliga program och dataläckage, är fortfarande de största hoten mot den digitala säkerheten. De kan bland annat orsaka allvarliga ekonomiska skador och tillbud, hindra tjänsternas funktion och äventyra integriteten. Ett konkret exempel på detta är nätfiske, som blir vanligare hela tiden. Personalen bör fortlöpande utbildas och deras kompetensutveckling bör övervakas systematiskt. Det finns också skäl att förbereda sig på cyberangrepp mot staten som i betydande grad påverkar den nationella säkerheten.
Lokaler
Välfärdsområdet använder huvudsakligen hyrda lokaler. Det finns många slags hyresavtal och hyresvärdarna är olika. Välfärdsområdesstyrelsen beslutade 17.12.2024 att informera kommunerna i området om att välfärdsområdet inte skulle utöva sin rätt att förlänga hyresavtalen med ett år efter 31.12.2025. Dessutom beslutade välfärdsområdesstyrelsen 10.12.2024, i samband med budgetförhandlingarna för 2025, att välfärdsområdet skulle genomföra en utredning under 2025 om nivån på marknadshyran vid olika verksamhetsställen. På basis av resultaten förhandlar välfärdsområdet med hyresvärdarna om nivån på hyror från och med år 2026. Målet var att få hyresförhandlingarna med kommunerna klara under 2025, men vissa förhandlingar har fortsatt in i början av 2026. Eventuella riktlinjer för servicenätet kommer att påverka lokalbeståndet. Med tanke på personalens och kundernas välbefinnande samt verksamhetens kontinuitet är sunda, välfungerande och moderna lokaler kritiska.
Beslutsgrund
Beslut om grunderna för den interna kontrollen och riskhanteringen i Östra Nylands välfärdsområde har fattats av välfärdsområdesfullmäktige 1.11.2022 i enlighet med 4 kap. 22 § i lagen om välfärdsområden. Enligt 90 § i förvaltningsstadgan svarar välfärdsområdesstyrelsen för att den interna kontrollen och riskhanteringen organiseras så att de väsentliga riskerna i välfärdsområdets verksamhet identifieras och beskrivs och så att konsekvenserna av att en risk realiseras, sannolikheten att en risk realiseras och möjligheterna att hantera risken bedöms.