Beskrivning
Beredning och tilläggsuppgifter:
ansvarsområdesdirektör (hälsovårdstjänster) Carita Schröder
fornamn.efternamn(at)itauusimaa.fi
Vid sitt sammanträde 27.11.2025 (§ 273) diskuterade Östra Nylands välfärdsområdesstyrelse svaret på en motion inlämnad av en ledamot i välfärdsområdesfullmäktige om att förlänga öppettiderna vid Borgå social- och hälsostation. Välfärdsområdesstyrelsen beslutade återremittera ärendet till beredning. I svaret på fullmäktigemotionen hade man inte tagit ställning till en förlängning av öppettiderna för icke-brådskande läkar- och sjukskötarmottagning utan till en förlängning av öppettiderna för akutmottagning. Motionsställaren hade dock avsett att man genom initiativet kunde utveckla öppettiderna för icke-brådskande mottagning. Enligt fullmäktigemotionen erbjuds primärvårdstjänster med begränsade öppettider, vilket försämrar tillgången till vård. Hälsostationernas nuvarande öppettider motsvarar inte behoven hos alla invånargrupper, såsom personer i arbetsför ålder och barnfamiljer, efter arbets- och daghemsdagen. I fullmäktigemotionen föreslås att Östra Nylands välfärdsområde skulle genom ett försök förlänga öppettiderna för Borgå social- och hälsostation åtminstone till klockan 17 eller 18 några vardagar i veckan. Enligt motionen ska konsekvenserna av försöket följas upp med tanke på ekonomi, kundtillfredsställelse och personal. Även konsekvenserna för hur man söker sig till jour inom den specialiserade sjukvården borde följas upp.
Nuläge för Borgå social- och hälsostation
Hälften av invånarna i välfärdsområdet får sina icke-brådskande mottagningstjänster från Borgå social- och hälsostation. Borgå social- och hälsostation hade tidigare längre öppettider vissa vardagar, men de förlängda öppettiderna avvecklades när coronapandemin började. Under de förlängda öppettiderna behandlades brådskande patienter, och det fanns inga mottagningstider till icke-brådskande vård utanför tjänstetid.
Enligt gällande praxis kan man boka mottagningstider till icke-brådskande vård på Borgå social- och hälsostation också på eftermiddagen men inte efter kl. 15. En läkares arbete innefattar också mycket journalföring och andra skriftliga uppgifter, för vilka har reserverats tid under de sista timmarna av arbetsdagen. Hälsostationernas verksamhet har effektiverats genom att de flesta ärenden som inte kräver besök av patienten behandlas under kontorsarbetstid. Sådana är till exempel utlåtanden, telefonsamtal och rutinmässigt förnyande av recept, vilka kan räknas i hundratal om dagen inom välfärdsområdet. Dessutom, om akutmottagningen är överbelastad, ombeds ofta de läkare som håller icke-brådskande mottagningar hjälpa till så att patienterna kan vårdas inom rimlig tid under samma dag.
Utöver traditionella mottagningar har välfärdsområdet tillgång till den digitala social- och hälsostationen HyVä-Di där man kan sköta icke-brådskande ärenden även på vardagskvällar och lördagar. Andelen distanstjänster i välfärdsområdena har ökat på riksnivå, och Östra Nyland placerar sig väl i de riksomfattande jämförelserna av användningen av distanstjänster (den fjärde bästa). Barnfamiljer och även personer i arbetsför ålder är bra på att använda sig av HyVä-digi. Upgifterna i patientdatasystemet visar att 13 770 invånare använde sig av HyVä-digi år 2025. Av dem var 2 909, drygt en femtedel, minderåriga (eller någon som uträttar ärenden på deras vägnar). Detta motsvarar 15,2 % av alla minderåriga i befolkningen. Av bilden nedan framgår att tjänsten används i mindre utsträckning av personer över 65 år. Där syns en klar tendens där personer i åldersgruppen 60–65 som går i pension använder traditionella kvarterstjänster i allt större utsträckning.
Kundgrupper som har nytta av förlängda öppettider
Kunderna skulle säkert anse att förlängda öppettider för icke-brådskande mottagning är en bra sak, vilket skulle höja kundtillfredsställelsen ännu mer. I allmänhet har de som använt sig av mottagningstjänsterna varit nöjda med den service de fått. Inom hälsostationstjänsterna genomfördes en enkät om kundtillfredsställelse av THL under våren 2025. Resultaten var glädjande, eftersom medeltalet av resultaten i Östra Nyland var 4,2 (på skalan 1–5).
Om öppettider för icke-brådskande vård erbjöds efter kl. 16, skulle tillgängligheten förbättras i synnerhet för personer i arbetsför ålder. Det skulle vara lättare för personer som arbetar att få icke-brådskande vård, eftersom de senare mottagningstiderna skulle minska behovet av till exempel oavlönad ledighet hos personer i arbetsför ålder. Utbudet av öppettider för icke-brådskande vård efter tjänstetid skulle säkert sänka tröskeln att söka vård i tid också för personer med familj, då alternativen skulle vara flera. Personer med familj står inför verkliga utmaningar när det gäller tidsanvändning, och familjelivet gör det ofta svårt att uträtta ärenden.
Förlängda öppettider för icke-brådskande mottagning skulle säkert också vara till nytta för de äldre, som kanske bättre skulle få skjuts till mottagningen av till exempel sina arbetande släktingar. Ofta är det dock så att de äldre vill uträtta även icke-brådskande ärenden på förmiddagen, då de är som piggast. Generellt sett vill de äldre inte ha särskilt sena mottagningstider, eftersom deras dagsrytm är tidig. Även medicineringen kan göra dem trötta eller påverka funktionsförmågan på eftermiddagen och kvällen.
Arbetstagarnas synvinkel
Om tider till icke-brådskande vård erbjuds efter kl. 16, kräver det regelbundet kvällsarbete av läkarna och vårdarna. Det går inte att öka antalet mottagningstider till icke-brådskande vård efter kl. 16 med de nuvarande resurserna utan att läkarna och sjukskötarna börjar arbeta i skift. För dem som arbetar vid mottagningstjänsterna skulle ändringen inte nödvändigtvis vara önskad. För personalen vid tidsbokningen kunde utökade öppettider avhjälpa rusningen, eftersom inte alla patienter skulle vilja boka samma tider. Å andra sidan skulle antalet mottagningstider till icke-brådskande vård inte öka, utan mottagningarna skulle bara skjutas upp till en senare tidpunkt.
I mottagningsarbetet gör kvällsarbetet dagen längre och ökar belastning, eftersom det finns mindre tid att återhämta sig efter arbetsskiftet. Det är också svårare att arbeta utanför tjänstetid när stödtjänsterna redan är stängda. Provtagning och röntgenbilder är ofta nödvändiga även för icke-brådskande patienter. Undersökningarna skjuts upp till kommande dagar, vilket fördröjer behandlingen. Personalen belastas också av att resursen utanför tjänstetid är så liten som möjligt, vilket ökar sårbarheten i verksamheten. Det finns en risk att sena mottagningstider till icke-brådskande vård måste avbokas eller ombokas om det finns många patienter på akutmottagningen. Läkarresurserna måste undantagsvis flyttas dit för att patienterna på akutmottagningen ska få vård under samma dag. Om läkartiderna avbokas och ombokas ökar patienternas missnöje och personalens administrativa arbete. Dessutom begränsar en senareläggning av arbetstiden arbetstagarens fritid och medför också svårigheter i familjelivet till exempel i fråga om barndagvård. Eftersom kvällsersättningar börjar betalas först efter kl. 18, får arbetstagarna utan övertidsarbete inte heller ekonomiskt nytta av det föreslagna uppskjutandet av början av arbetsskiftet till en senare tidpunkt.
Om det i arbetstagarnas arbetsavtal har avtalats om dagarbete eller dagarbetet är en etablerad praxis, är övergången till kvällsarbete en väsentlig ändring i arbetsvillkoren. Om man planerar att ändra arrangemangen för ordinarie arbetstid, måste arbetsgivaren föra omställningsförhandlingar innan ändringen görs. Arbetsgivarens representant ska tillsammans med fackombudet gå igenom enhetens resurssituation, arbetsarrangemang och andra omständigheter som inverkar på ärendet, och bereda fackombudet tillfälle att framföra sin åsikt.
Ekonomisk aspekt
Arbetets karaktär är sådan att läkarna redan under de nuvarande öppettiderna får mycket i övertidsersättning då arbetsdagarna drar ut på tiden. Uppskjutandet av arbetstimmarna till en senare tidpunkt skulle sannolikt leda till att särskilt till läkarna skulle betalas mera i övertidsersättning men också i kvällstillägg. Till läkaren betalas i övertidsersättning en med 50 procent förhöjd timlön för varje övertidstimme eller ges en motsvarande kompensationsledighet.
Dessutom skulle förlängda öppettider potentiellt medföra extra kostnader för stödtjänsterna. Man ska ta hänsyn till att förlängda öppettider skulle inverka på kostnaderna för laboratorie- och bilddiagnostiktjänster men också på kostnaderna för städning och bevakningstjänster. Det har varit svårt att rekrytera renhållningspersonal i vår region, och det är oklart om man kan hitta mera arbetskraft. Möjligen skulle man bli tvungen att köpa städningen utifrån, vilket i sin tur är ägnat att öka kostnaderna. Förlängda öppettider med tonvikt på kvällar skulle med hänsyn till tryggandet av patienternas och personalens säkerhet förutsätta en utökning av bevakningstjänsterna. Det nuvarande avtalet innehåller dessa tjänster enbart till ett visst klockslag.
Slutsatser
Prioriteringen av hälso- och sjukvården ska framför allt grunda sig på vårdbehov, sjukfrekvens och tillgång till alternativa tjänster. I en situation där primärvården måste allokera sina knappa resurser kan alla åldersgrupper inte betjänas i lika stor utsträckning. Cirka 90 procent av personer i arbetslivet får en del av öppna sjukvårdstjänster inom primärvården i form av företagshälsovård som omfattas av arbetsgivarens organiseringsansvar. Företagshälsovården täcker en stor del av behoven hos personer i arbetsför ålder. De som har familj erbjuds också alternativa servicekanaler såsom rådgivning och skolhälsovård samt digitala tjänster. Med tanke på servicesystemet är de inte heller den mest sårbara gruppen.
Primärvården måste koncentrera mer av sina resurser på de äldre, personer med kronisk sjukdom och personer utanför arbetslivet, eftersom de inte har likadana alternativa servicesystem. Dessutom leder försummelse av vården av äldre till större kostnader. De är ofta också multisjuka och behöver en mer kontinuerlig uppföljning än personer i arbetsför ålder. Vården av de mest utsatta måste tryggas först. Vårdgarantin inom primärvården på tre månader uppfylldes nästan helt år 2025 för dem som fyllt 23 år. Med tanke på tillgången finns det alltså ingen grund för att utvidga den icke-brådskande mottagningen. I välfärdsområdet uppfylls vårdgarantin på två veckor för personer under 23 dock sämre än för personer som fyllt 23 år. Man ska följa upp hur vårdgarantin uppfylls och också komma ihåg utvidgningen av den icke-brådskande mottagningsverksamheten som ett åtgärdsalternativ, även om familjer med barn vanligtvis behöver vård för akuta problem, såsom öroninflammation hos småbarn och olycksfall som drabbar barn i lågstadieålder, snarare än långvariga undersökningar.
Icke-brådskande vård är till sin natur sådan att den i allmänhet kan planeras i förväg och inte kräver snabba åtgärder. Placeringen av icke-brådskande tider i ett tidigare skede under arbetsdagen stöder i princip både personalens välbefinnande och en smidig vård av patienterna. Utöver traditionella mottagningar har välfärdsområdet tillgång till den digitala social- och hälsostationen HyVä-Di, som betjänar utanför tjänstetid och även på lördagar. Det är varken ekonomiskt eller verksamhetsmässigt lönsamt att ordna överlappande verksamhet utanför tjänstetid.
Förlängningen av öppettiderna för icke-brådskande mottagning har sannolikt ingen inverkan på akutmottagningen inom primärvården eller på HUS samjour, eftersom man inte tar emot icke-brådskande patienter eller sköter halvbrådskande ärenden på den nämnda akutmottagningen eller samjouren.
Beskrivning förslag
Välfärdsområdesdirektören:
Välfärdsområdesstyrelsen föreslår välfärdsområdesfullmäktige att fullmäktige antecknar för kännedom det ovan nämnda svaret på motionen om längre öppettider vid Näse hälsostation i Borgå och konstaterar att motionen är slutbehandlad.