Välfärdsområdesstyrelsen, möte 26-11-2026

Dagordningen är verifierad

§ 258 Godkännande av det reviderade samarbetsavtalet för samarbetsområdet för social- och hälsovården i Södra Finland 

IUHVADno-2026-4020

Beskrivning

Beredning och upplysningar: 
välfärdsområdesdirektör Max Lönnqvist 
fornamn.efternamn(at)itauusimaa.fi 

 

Rättslig grund för upprättande av avtalet och innehållsmässiga krav på avtalet 

I 35 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård (612/2021) föreskrivs det om samarbetsområden för social- och hälsovården. Bestämmelser om dem finns i statsrådets förordning om samarbetsområdena för social- och hälsovården (91/2022). Ett av samarbetsområdena är Södra Finlands samarbetsområde för social- och hälsovården och till det hör Södra Karelens välfärdsområde, Helsingfors stad, HUS-sammanslutningen, Östra Nylands välfärdsområde, Mellersta Nylands välfärdsområde, Kymmenedalens välfärdsområde, Västra Nylands välfärdsområde, Päijänne-Tavastlands välfärdsområde samt Vanda och Kervo välfärdsområde. 

Enligt lagen om ordnande av social- och hälsovård ska välfärdsområdena ingå ett samarbetsavtal och det kallas också samarbetsavtalet för Södra Finlands samarbetsområde (nedan, samarbetsavtalet). Bestämmelser om samarbetsavtalets syfte och de innehållsmässiga kraven finns i 36 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård. Enligt den paragrafen är syftet med samarbetsavtalet att säkerställa arbetsfördelningen, samarbetet och samordningen mellan de välfärdsområden som ingår i samarbetsområdet till den del detta behövs för skötseln av välfärdsområdenas lagstadgade uppgifter och för tryggandet av kostnadsnyttoeffektiviteten i social- och hälsovården. Vidare ska samarbetet främja kostnadsnyttoeffektiviteten, produktiviteten, kvaliteten, klient- och patientsäkerheten, ändamålsenligheten, jämlik tillgång, språkliga rättigheter samt fungerande servicekedjor och servicehelheter i social- och hälsovården. Genom samarbetsavtalet ska det dessutom säkerställas att en verksamhetsenhet som tillhandahåller social- och hälsovård med stöd av avtalet har tillräckliga ekonomiska och personella resurser samt tillräcklig kompetens för att sköta uppgiften. 

I 36 § 3 mom. i lagen om ordnande av social- och hälsovård finns en förteckning över de helheter för vilka arbetsfördelningen, samarbetet och samordningen mellan välfärdsområdena åtminstone ska bestämmas i samarbetsavtalet. Dessa är 

  1. bedömning och prognostisering av befolkningens servicebehov samt uppföljning och bedömning av ordnandet av social- och hälsovård 
  2. socialjour och jour inom hälso- och sjukvården, 
  3. organisering av uppgifterna vid centralen för prehospital akutsjukvård och samordning av verksamheten inom den prehospitala akutsjukvården med övrig verksamhet, 
  4. ordnande och produktion av medicinska stödtjänster och andra stödtjänster, 
  5. säkerställande av personalen och kompetensen i den specialiserade sjukvården inom olika specialområden för att trygga en ändamålsenlig tillgång och tillgänglighet i fråga om tjänsterna, 
  6. ordnande och produktion av sådana social- och hälsovårdstjänster som på grund av att de behövs sällan eller är särskilt krävande förutsätter upprepning eller specialkompetens inom flera områden för att tillräcklig kompetens och skicklighet ska kunna uppnås och upprätthållas eller betydande investeringar i anordningar, utrustning eller lokaler, 
  7. den strategiska planen för utbildnings-, forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten och genomförandet av planen samt samordnings-, styrnings- och rådgivningsuppgifterna rörande dessa funktioner hos det välfärdsområde som är huvudman för ett universitetssjukhus, 
  8. fastställande av de regionala principerna vid ibruktagande, användning och tagande ur bruk av metoder inom social- och hälsovården med beaktande av de riksomfattande riktlinjerna för principerna, 
  9. utvecklande av informationshanteringen och de elektroniska tjänsterna i social- och hälsovården, vid användningen av klient- och patientuppgifter samt i skyldigheter enligt lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen med beaktande av de riksomfattande riktlinjerna för dem, 
  10. vid skapande av beredskap för störningssituationer och undantagsförhållanden, vid hantering av störningssituationer och undantagsförhållanden i samarbetsområdena för social- och hälsovården och vid ordnandet av verksamheten vid beredskapscentret 
  11. till sina effekter vittsyftande och ekonomiskt betydelsefulla investeringar och avtal som motsvarar sådana investeringar i den utsträckning det behövs med hänsyn till de frågor som avses ovan 


Enligt 36 § 4 mom. i lagen om ordnande av social- och hälsovård ska det i samarbetsavtalet dessutom bestämmas om den kostnadsfördelning som sammanhänger med en ansvarsfördelning som avses där om kostnadsfördelningen inte regleras i 57 §. Samarbetsavtalet kan omfatta också annat än arbetsfördelning, samarbete och samordning som beskrivs ovan (3 mom.) vid ordnande och produktion av social- och hälsovård. Samarbetsavtalet ska samordnas med det samarbetsavtal mellan de tvåspråkiga välfärdsområdena som avses i den lagen. Närmare bestämmelser om avtalets innehåll och beredningen har utfärdats genom en förordning av statsrådet. 

Nuläge och utgångspunkter för ändringarna 

Södra Finlands samarbetsområde har ett gällande samarbetsavtal som godkändes i parternas högsta beslutande organ i slutet av 2024.  

I regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering finns flera skrivelser som syftar till att intensifiera samarbetet inom samarbetsområdena. I regeringsprogrammet konstateras bland annat följande: "Arbetsfördelningen, samarbetet och samordningen mellan välfärdsområdena i frågor som 
gäller tillgången till specialkompetens stärks, i tillämpliga delar också på samarbetsområdesnivå och nationell nivå. " och " Regeringen […]  stärker ingåendet av avtal mellan välfärdsområdena på samarbetsområdesnivå och riksomfattande nivå." samt "Samarbetsområdenas ansvar för att samordna förbättrandet av kostnadseffektiviteten och den gemensamma investeringsplaneringen ska stärkas."

Social- och hälsovårdsministeriet lade den 21 mars 2023 fram ett initiativ för alla samarbetsområden om att samarbetsavtalen ska uppdateras. Utöver regeringsprogrammet grundade sig initiativet på de riktlinjer som ministerarbetsgruppen för ett hållbart välfärdssamhälle gett den 20 februari 2025 om stärkande av styrningen av samarbetsområdena. Den 18 juni 2025 publicerade social- och hälsovårdsministeriet dessutom som stöd för initiativet en tillämpningsanvisning för samarbetsavtal mellan välfärdsområden och i den gavs riktlinjer för innehållet i samarbetsavtal mellan välfärdsområden. I tillämpningsanvisningen krävs det att samarbetsavtalen innehåller mera konkreta skrivelser än tidigare om arbetsfördelningen, ansvaren, förfarandena och kostnadsfördelningen för områdena. I anvisningen betonas särskilt prognostisering av servicebehovet, jour och prehospital akutsjukvård, säkerställande av tillgången på personal, ordnande av krävande tjänster, forsknings-, utbildnings-, utvecklings- och innovationsverksamhet, informationshantering, beredskap samt precisering av skrivelser om samordning av betydelsefulla investeringar. I anvisningen krävs dessutom att samarbetsavtalen innehåller en mera detaljerad beskrivning av verkställigheten, uppföljningen och revideringen av dem än i nuläget. 

Förpliktande lagstiftning om samarbetsavtalets innehåll har också ändrat efter att det nuvarande avtalet godkändes. Sådana ändringar är lagändringarna om terapigaranti för barn och unga (trädde i kraft 1.5.2025), ändringarna av bestämmelserna om beredskap och förberedelser i lagen om ordnande av social- och hälsovård (trädde i kraft 1.8.2025), ändringen som gäller operativ verksamhet i 45 § i hälso- och sjukvårdslagen samt statsrådets förordning 888/2025 som har samband med den (trädde i kraft 1.10.2025), ändringen av statsrådets förordning om arbetsfördelning och centralisering av vissa uppgifter inom den specialiserade sjukvården 889/2025 (nedan centraliseringsförordningen, trädde i kraft 2025) och ändringen av statsrådets förordning om grunderna för brådskande vård och förutsättningarna för jour inom olika medicinska verksamhetsområden 890/2025 (nedan jourförordningen, trädde i kraft 1.10.2025). 

Den centrala styrstrukturen för nuvarande avtal, det vill säga styrgruppen för samarbetsområdet som består av tjänsteinnehavare har styrt beredningen av avtalsrevideringen utifrån de utgångspunkter som beskrivs ovan. I beredningen har det gjorts en analys av den tillämpningsanvisning som social- och hälsovårdsministeriet gav i juni 2025 och gjorts en bedömning av huruvida avtalsskrivelserna är tillräckliga med tanke på tillämpningsanvisningen och den förändrade lagstiftningen. Samtidigt har avtalstexten i sin helhet gåtts igenom, komprimerats och förenhetligats. 

Sammanfattning av innehållet i det reviderade avtalet och ändringarna i det 

Utgångspunkten är att bibehålla den nuvarande graderade strukturen i avtalet. Samarbetsavtalet utgör det lagstadgade huvudavtalet för samarbetet mellan välfärdsområdena, social-, hälsovårds- och räddningssektorn i Helsingfors stad samt HUS-sammanslutningen och det kompletteras med underavtal som preciserar verksamheten, ansvaren och kostnadsfördelningen. I september 2026 fanns 46 gällande underavtal till samarbetsavtalet och utöver det pågick beredningen av flera nya underavtal. 

Till avtalet har fogats de skrivelser som krävs enligt de lagstiftningsändringar som gjorts efter att nuvarande avtal trädde i kraft. Ändringarna gäller bland annat terapigaranti för barn och unga, bestämmelserna om beredskap och förberedelser i lagen om ordnande av social- och hälsovård, 45 § i hälso- och sjukvårdslagen samt ändringarna i centraliserings- och jourförordningen. Avsnittet om beredskap för undantagsförhållanden och störningssituationer samt beredskapscentrets verksamhet har skrivits om i sin helhet.  

Skrivelserna om avtalets bakgrund och syfte har preciserats särskild när det gäller förhållandet mellan huvudavtalet och underavtalen. Helheten om bedömning och prognostiseringen av servicebehovet har förtydligats och statistiska data som snabbt blir gamla har tagits bort. Till skrivelserna om hälso- och sjukvården har fogats den årliga granskningsprocessen för arbetsfördelningen inom den specialiserade sjukvården samt preciserats beskrivningarna av verksamheten för centralen för prehospital akutsjukvård och om specialomsorger oberoende av en persons vilja för personer med intellektuell funktionsnedsättning.  

Dessutom har avtalet preciserats med skrivelser om den nationella färdplanen för läkemedelsförsörjning, hantering av medicintekniska produkter, social- och krisjourer samt samordning av investeringar. I den nya bilagan fastställs den utrustning och de investeringar som hänför sig till verksamheten på universitetssjukhusnivå. Till avtalet har också fogats en punkt om främjandet av tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna samt preciserats styrgruppens och arbetsgruppernas behörighet och uppgifter. 

Enligt 37 § 3 mom. i lagen om ordnande av social- och hälsovård ska välfärdsområdena innan samarbetsavtalet godkänns höra social- och hälsovårdsministeriet. Hörandetillfället ordnades den 26 maj 2026. På basis av den respons som gavs på hörandetillfället preciserades i utkastet till avtal ansvar och tidtabeller för redan skrivna underavtal till samarbetsavtalet och sådana som är under beredning. Som mål för 2027 har antecknats genomförande av ett regionalt kunskapsunderlag på samarbetsområdesnivå. I avtalet beskrevs dessutom samarbete för att identifiera lösningar som baserar sig på frivillig mobilitet bland personalen i situationer där en enskild avtalspart inte har tillgång till en tjänsteläkare för en viss specialitet. I avtalet har det dessutom gjorts andra preciseringar, bland annat i fråga om utveckling och upphandling av ICT, strategier för idrifttagningen och hantering av störningar för ICT, ordnande av krävande socialservice, och strukturer för forsknings-, utbildnings-, utvecklings- och innovationsverksamheten samt i fråga om ansvaren. I avtalet beskrivs också verksamhetsmodellen för uppföljningen av antalet centraliserade operationer, kvaliteten och patientsäkerheten. Verksamhetsmodellen har integrerats i årsklockan för samarbetet inom den specialiserade sjukvården och dessutom har strukturerna och verksamhetsmodellen för centralen för prehospital akutsjukvård preciserats. 

Ministeriets styrning har enligt bedömningen av styrgruppen för samarbetsområdet beaktats på bred front och avtalet har kompletterats så att det svarar mot kraven i den förändrade lagstiftningen.  

Enligt 37 § 2 mom. i lagen om ordnande av social- och hälsovård ska välfärdsområdena vid beredningen av samarbetsavtalet höra de högskolor som tillhandahåller utbildning inom social- och hälsoområdet när de avtalar om utbildnings-, forsknings- och innovationsverksamhet. Ett hörande har genomförts i delegationen för samordning av forskning, utbildning, utveckling och innovationer där det finns företrädare från områdets högskolor, universitet och kompetenscenter inom det sociala området. Till medlemmarna i delegationen har det lämnats ett utkast till avtal och skrivelseändringarna som lagts fram i samband med revideringen av avtalet har behandlats på delegationens möte den 30 september 2026. Dessutom har skrivelserna om beredskap och förberedelser i avtalet utarbetats i enlighet med kraven i lagen om ordnande av social- och hälsovård i samarbete med social- och hälsovårdsministeriets beredskapsenhet. 

Godkännande av avtalet 
 
Avtalet framställs nu för avtalsparternas välfärdsområdesfullmäktige, Helsingfors stadsfullmäktige och HUS-sammanslutningens stämma för godkännande. Avsikten är att avtalet ska godkännas före slutet av detta år. Avtalet träder i kraft då alla avtalsparter har godkänt avtalet. 

Beaktande av jävsfrågor i beslutsfattandet 
 
Enligt 11 § i förvaltningslagen är part i ett förvaltningsärende den vars rätt, fördel eller skyldighet ärendet gäller. Parter i ärendet som gäller godkännande av samarbetsavtalet för samarbetsområdet är avtalsparterna. 
 
Enligt 28 § i förvaltningslagen är en tjänsteman och på motsvarande sätt en medlem i ett organ med flera medlemmar jävig om tjänstemannen står i anställningsförhållande till en part (anställningsjäv, 4 punkten) eller om tjänstemannen är medlem av styrelsen i den berörda sammanslutningen eller är verkställande direktör eller innehar motsvarande ställning i den berörda sammanslutningen (samfundsjäv, 5 punkten). 
 
I 102 § 4 mom. i lagen om välfärdsområden föreskrivs det om ett undantag från samfundsjäv och enligt det tillämpas inte bestämmelserna om samfundsjäv på förtroendevald, en tjänsteinnehavare eller en arbetstagare i välfärdsområdet även om personen innehar ovan avsedd ställning i en välfärdssammanslutning. Jäv uppstår dock om välfärdsområdets intressen står i strid med välfärdssammanslutningens intressen. Vid godkännande av ett avtal anses det alltid finnas en intressekonflikt även om avtalet har förhandlats i gott samförstånd. 
 
Till följd av det är en tjänsteinnehavare eller en arbetstagare, medlemmar av styrelsen och deras ersättare samt personer som är verkställande direktör eller innehar motsvarande ställning hos en avtalspart i samarbetsavtalet för samarbetsområdet jäviga att delta i behandlingen av samarbetsavtalet för samarbetsområdet i beslut för en annan part. 

Beskrivning förslag

Välfärdsområdesdirektör:

Välfärdsområdesstyrelsen föreslår för välfärdsområdesfullmäktige att den godkänner det bifogade samarbetsavtalet för Södra Finlands samarbetsområde.