Nämnden för ordnande av tjänster, möte 07-04-2026

Protokollet är granskat

§ 36 Utlåtande av strategin över välfärdsområdet 2026-2029 - Nämnden för ordnande av tjänster

IUHVADno-2026-742

Beskrivning

Beredning och tilläggsuppgifter:
social- och hälsovårdsdirektör Annika Immonen
ansvarsområdesdirektör (tjänster för äldre) Kirsi Oksanen
ansvarsområdesdirektör (hälsovårdstjänster) Carita Schröder
fornamn.efternamn(at)itauusimaa.fi

 

Utlåtande om utkastet till välfärdsområdets strategi 2026–2029

Enligt 41 § i lagen om välfärdsområden (611/2021) bör välfärdsområdet ha en strategi i vilken välfärdsområdesfullmäktige beslutar om de långsiktiga målen för välfärdsområdets verksamhet och ekonomi. I strategin fastställs välfärdsområdets centrala mål, verksamhetsprinciper och tyngdpunkter samt de metoder som används för att svara på förändringar i omvärlden och fullgörandet av lagstadgade uppgifter. Strategin fungerar som en vision som förenar organisationen och som en grund för övrig planering.

Omvärlden och den ekonomiska situationen inom välfärdsområdet är i ständig förändring. Under de kommande åren är ett av de centrala målen att bevara välfärdsområdets självständiga ställning. Självständigheten och tryggandet av människonära och jämlika tjänster förutsätter ansvarsfull ekonomihantering och djärv, proaktiv verksamhet i området.

Den uppdaterade strategin grundar sig på en bedömning av läget i välfärdsområdet vid den tidpunkt då strategin utarbetas och av förutsedda förändringar i finansiering, den ekonomiska situationen och ändringar i omvärlden samt deras inverkan på genomförandet av välfärdsområdets uppgifter. Finansministeriet beslutade 17.6.2025 att inleda ett utvärderingsförfarande i Östra Nylands välfärdsområde, varför strategiuppdateringen lägger vikt på balanseringen av ekonomin och tryggandet av en självständig ställning.

Den politiska styrgruppen för förvaltningsstadgan och strategin har lett strategiuppdateringsarbetet 2026–2029. Strategin har beretts vid den politiska styrgruppens möten 29.9.2025, 23.2.2026, 9.3.2026 och 23.4.2026.

Kommunerna, invånarna, organisationerna, samarbetspartnerna och personalen kan kommentera utkastet till strategi på välfärdsområdets webbplats 10.3.2026–24.3.2026. Nämnden för ordnande av tjänster lämnar ett separat utlåtande om utkastet till strategi till välfärdsområdesstyrelsen. Nämnden har i enlighet med enkäten på webbplatsen ombetts ge ett utlåtande både om visionens mål (människoorientering, ansvarsfullhet, jämlikhet, utveckling) och om de åtgärder som planerats för att uppnå målen.  

Beslutsförslag

Social- och hälsovårdsdirektören:

Nämnden för ordnande av tjänster beslutar ge följande utlåtande om strategiförslaget:

Nämnden har granskat utkastet till välfärdsområdets strategi utifrån nämndens uppgifter och ansvarsområden. I förvaltningsstadgan har som nämndens uppgifter fastställts bland annat att skapa riktlinjer för frågor som gäller integration av tjänstehelheter, tillgång till tjänster samt upphandlings- och produktionssätt. Dessutom ansvarar nämnden för beredningen och genomförandet av servicestrategin samt för att tjänsternas regionala jämlikhet förverkligas, att tjänsterna är ändamålsenliga samt att deras kvalitet motsvarar fullmäktiges riktlinjer.

Nämndens utlåtande är indelat enligt webbplatsens mall för kommentering efter visionens mål: människoorientering, ansvarsfullhet, jämlikhet, utveckling och delaktighet.

Nämnden konstaterar att de mål för visionen som antecknats i utkastet till strategi till stor del motsvarar värdena i den gällande strategin. Nämnden anser att det är positivt att värdena i huvudsak förblivit oförändrade eftersom strategins verkningsfullhet förutsätter långsiktighet och det tar tid för värdena att bli inrotade i verksamheten.

Människoorientering. Nämnden anser att det är viktigt att välfärdsområdets strategi definierar en gemensam vilja och långsiktiga mål. Den servicestrategi som verkställer välfärdsområdesstrategin har i uppgift att presentera riktlinjer för hur välfärdsområdets tjänster ordnas och produceras så att de långsiktiga målen uppnås i praktiken. Nämnden anser att tjänstestrategin är en central utgångspunkt för de sektorspecifika planerna, servicenätet och verksamhetsplaneringen.

Nämnden konstaterar att den regionala utvecklingen av Egenteammodellen, som tagits upp i utkastet till strategi, är en riktlinje som hör ihop med ordnandet av tjänster och förbättringen av vårdens kontinuitet. Enligt nämndens uppfattning borde man som ett konkret mål i servicestrategin ta ställning till utvecklingen av Egenteammodellen istället för strategi. Nämnden konstaterar även att begreppet ”Egenteam” kan ändras under strategins giltighetstid i och med nationella riktlinjer. Det är också motiverat att granska indikatorerna för kontinuitet för vården så att man också observerar att multiprofessionellhet förverkligas inom Egenteamet.  

Jämlikhet. Nämnden konstaterar att utkastet till strategi betonar stärkande av social- och hälsovård på basnivå och utvecklande av samarbetet med tjänster på specialiserad nivå. Detta är också centralt för nämndens uppgifter. Fungerande tjänster på basnivå är en förutsättning för att den regionala jämlikheten ska förverkligas och för hela servicesystemets integration.

Nämnden fäster extra uppmärksamhet vid att minskningen av antalet returnerade remisser bör tolkas nogrannt. De anges som ett mått på fastställande av basnivån. Returnerade remisser innehåller skriftliga anvisningar som styr vården och deras minskning beskriver som sådana inte alltid systemets funktion eller en utveckling av kvaliteten.

Med tanke på ett jämlikt genomförande av tjänster anser nämnden att det är positivt att man som strategiskt mål har lyft fram fasta och rörliga tjänster som motsvarar servicebehovet, testade tekniska och digitala lösningar samt tryggandet av tvåspråkiga tjänster inom hela välfärdsområdet.

Ansvarsfullhet. Nämnden anser att de strategiska målen för ansvarsfullhet är i linje med de uppgifter som gäller ordnandet av tjänster. En balansering av ekonomin, en kostnadseffektiv modell med flera producenter och en minskning av användningen av hyrd arbetskraft är centrala förutsättningar för att trygga långsiktig tillgång till tjänster, kvalitet och jämlikhet.

Nämnden betonar att strategisk styrning av sätten att upphandla och producera är ett centralt verktyg för att genomföra ansvarsfullhet. I servicestrategin bör man beakta integrationen av den egna tjänsteproduktionen och de helheten av de tjänster som köps in.

Utvecklande. Nämnden konstaterar att verkningsfullhet har tillsammans med kunskapsbaserad ledning lyfts som centrala mål i utkastet till strategi och dess värde utvecklande. Enligt nämnden är det särskilt viktigt att betona verksamhetens och tjänsternas verkningsfullhet med tanke på att tjänsterna genomförs högklassigt, enligt behov och kostnadseffektivt.

Nämnden fäster uppmärksamhet vid benämningen Östra Nylands välfärdscentrum, som används i utkastet till strategi, och granskar frågan särskilt med tanke på jämlikhet och tillgänglighet av tjänster, som hör till nämndens uppgifter. Enligt rekommendationerna från namnvården vid Institutet för de inhemska språken är hälsocentral, vårdcentral eller hälsovårdscentral bekanta och etablerade benämningar för klienterna inom den offentliga primärvården. Därför anses de vara de mest fungerande benämningarna, eftersom de är tydliga, begripliga och hjälper klienterna att få en uppfattning om de tjänster som erbjuds. Välfärdscentrumet handlar om en plan där Borgå hälsocentral och sjukhus i Östra Nyland placeras i samma byggnad, och en ändring av verksamhetens innehåll förutsätter inte nödvändigtvis att en ny benämning tas i bruk. Nämnden föreslår att man vid den fortsatta beredningen av strategin bedömer benämningspraxis på ett sätt som stöder tjänsternas begriplighet, enhetlighet och tillgänglighet.  

Delaktighet. Nämnden anser att det är viktigt att det i utkastet till strategi betonas att verksamheten är öppen och transparent samt att invånarnas och klienternas delaktighet stärks. Enligt nämndens uppfattning är klientrådens verksamhet ett ändamålsenligt sätt att följa upp och främja delaktigheten inom välfärdsområdet  

Paragrafen justeras genast.

 

Beslut

Nämnden för ordnande av tjänster beslutar ge följande utlåtande om strategiförslaget:

Nämnden har granskat utkastet till välfärdsområdets strategi utifrån nämndens uppgifter och ansvarsområden. I förvaltningsstadgan har som nämndens uppgifter fastställts bland annat att skapa riktlinjer för frågor som gäller integration av tjänstehelheter, tillgång till tjänster samt upphandlings- och produktionssätt. Dessutom ansvarar nämnden för beredningen och genomförandet av servicestrategin samt för att tjänsternas regionala jämlikhet förverkligas, att tjänsterna är ändamålsenliga samt att deras kvalitet motsvarar fullmäktiges riktlinjer.

Nämndens utlåtande är indelat enligt webbplatsens mall för kommentering efter visionens mål: människoorientering, ansvarsfullhet, jämlikhet, utveckling och delaktighet.

Nämnden konstaterar att de mål för visionen som antecknats i utkastet till strategi till stor del motsvarar värdena i den gällande strategin. Nämnden anser att det är positivt att värdena i huvudsak förblivit oförändrade eftersom strategins verkningsfullhet förutsätter långsiktighet och det tar tid för värdena att bli inrotade i verksamheten.

Människoorientering. Nämnden anser att det är viktigt att välfärdsområdets strategi definierar en gemensam vilja och långsiktiga mål. Den servicestrategi som verkställer välfärdsområdesstrategin har i uppgift att presentera riktlinjer för hur välfärdsområdets tjänster ordnas och produceras så att de långsiktiga målen uppnås i praktiken. Nämnden anser att tjänstestrategin är en central utgångspunkt för de sektorspecifika planerna, servicenätet och verksamhetsplaneringen.

Jämlikhet. Nämnden konstaterar att utkastet till strategi betonar stärkande av social- och hälsovård på basnivå och utvecklande av samarbetet med tjänster på specialiserad nivå. Detta är också centralt för nämndens uppgifter. Fungerande tjänster på basnivå är en förutsättning för att den regionala jämlikheten ska förverkligas och för hela servicesystemets integration.

Nämnden fäster extra uppmärksamhet vid att minskningen av antalet returnerade remisser bör tolkas nogrannt. De anges som ett mått på fastställande av basnivån. Returnerade remisser innehåller skriftliga anvisningar som styr vården och deras minskning beskriver som sådana inte alltid systemets funktion eller en utveckling av kvaliteten.

Med tanke på ett jämlikt genomförande av tjänster anser nämnden att det är positivt att man som strategiskt mål har lyft fram fasta och rörliga tjänster som motsvarar servicebehovet, testade tekniska och digitala lösningar samt tryggandet av tvåspråkiga tjänster inom hela välfärdsområdet.

Ansvarsfullhet. Nämnden anser att de strategiska målen för ansvarsfullhet är i linje med de uppgifter som gäller ordnandet av tjänster. En balansering av ekonomin, en kostnadseffektiv modell med flera producenter och en minskning av användningen av hyrd arbetskraft är centrala förutsättningar för att trygga långsiktig tillgång till tjänster, kvalitet och jämlikhet.

Nämnden betonar att strategisk styrning av sätten att upphandla och producera är ett centralt verktyg för att genomföra ansvarsfullhet. I servicestrategin bör man beakta integrationen av den egna tjänsteproduktionen och de helheten av de tjänster som köps in.

Utvecklande. Nämnden anser det nödvändigt att välfärdsområdet producerar de lagstadgade tjänsterna på ett verkningsfullt sätt och samtidigt systematiskt utvecklar de förebyggande tjänsterna som en del av sin strategi. Enligt nämndens uppfattning är detta en förutsättning för tjänsternas långsiktiga verkningsfullhet och kostnadseffektivitet

Delaktighet. Nämnden anser att det är viktigt att det i utkastet till strategi betonas att verksamheten är öppen och transparent samt att invånarnas och klienternas delaktighet stärks. Enligt nämndens uppfattning är klientrådens verksamhet ett ändamålsenligt sätt att följa upp och främja delaktigheten inom välfärdsområdet  

Paragrafen justerades genast.

Möte hantering

Det antecknades i protokollet att ledamoten Maarit Kivimäki anlände till mötet kl. 16.06 under behandlingen av § 36.
Det antecknades i protokollet att föredraganden gjorde en teknisk korrigering som föredraganden gjorde i beslutsförslagets punkt ”Utvecklande”: ett skrivfel korrigeras i benämningen Östra Nylands välfärdsområde (i den finska texten).

Ledamoten Christoffer Hällfors föreslog, med understöd av ledamoten Frida Sigfrids, att följande stycke stryks ur utlåtandet:
Nämnden konstaterar att den regionala utvecklingen av Egenteammodellen, som tagits upp i utkastet till strategi, är en riktlinje som hör ihop med ordnandet av tjänster och förbättringen av vårdens kontinuitet. Enligt nämndens uppfattning borde man som ett konkret mål i servicestrategin ta ställning till utvecklingen av Egenteammodellen istället för strategi. Nämnden konstaterar även att begreppet ”Egenteam” kan ändras under strategins giltighetstid i och med nationella riktlinjer. Det är också motiverat att granska indikatorerna för kontinuitet för vården så att man också observerar att multiprofessionellhet förverkligas inom Egenteamet.
Ändringsförslaget godkändes enhälligt.

Ledamoten Christoffer Hällfors föreslog, med understöd av ledamoten Frida Sigfrids, att följande stycke stryks ur utlåtandet:
Nämnden fäster uppmärksamhet vid benämningen Östra Nylands välfärdscentrum, som används i utkastet till strategi, och granskar frågan särskilt med tanke på jämlikhet och tillgänglighet av tjänster, som hör till nämndens uppgifter. Enligt rekommendationerna från namnvården vid Institutet för de inhemska språken är hälsocentral, vårdcentral eller hälsovårdscentral bekanta och etablerade benämningar för klienterna inom den offentliga primärvården. Därför anses de vara de mest fungerande benämningarna, eftersom de är tydliga, begripliga och hjälper klienterna att få en uppfattning om de tjänster som erbjuds. Välfärdscentrumet handlar om en plan där Borgå hälsocentral och sjukhus i Östra Nyland placeras i samma byggnad, och en ändring av verksamhetens innehåll förutsätter inte nödvändigtvis att en ny benämning tas i bruk. Nämnden föreslår att man vid den fortsatta beredningen av strategin bedömer benämningspraxis på ett sätt som stöder tjänsternas begriplighet, enhetlighet och tillgänglighet.  


Ordföranden konstaterade att ändringsförslaget inte kunde godkännas enhälligt och att en omröstning därför genomfördes. Vid omröstningen röstade de som understödde grundförslaget ”Ja” och de som understödde ledamoten Hällfors ändringsförslag röstade ”Nej”. Ändringsförslaget vann omröstningen med rösterna 9–3. För grundförslaget röstade (”Ja”) Kivimäki, Pietikäinen och Servin. För ändringsförslaget röstade (”Nej”) Perokorpi, Hällfors, Lindlöf, Nikkanen, Oksanen, Hjelt, Sigfrids, Simola och Suominen.

Ledamoten Frida Sigfrids föreslog, med understöd av ledamoten Christoffer Hällfors, följande tillägg till utlåtandets punkt ”Utvecklande”:
Nämnden anser det nödvändigt att välfärdsområdet producerar de lagstadgade tjänsterna på ett verkningsfullt sätt och samtidigt systematiskt utvecklar de förebyggande tjänsterna som en del av sin strategi. Enligt nämndens uppfattning är detta en förutsättning för tjänsternas långsiktiga verkningsfullhet och kostnadseffektivitet.
Ändringsförslaget godkändes enhälligt.

Ledamoten Markus Pietikäinen föreslog, med understöd av ledamoten Nea Hjelt, följande tillägg i slutet av utlåtandet:
Nämnden anser att strategin till vissa delar är ofullständig. Under de närmaste åren krävs inom strategiprocessen ett mer helhetsmässigt förtydligande av målen och den strategiska viljeinriktningen.
Ordföranden konstaterade att ändringsförslaget inte kunde godkännas enhälligt och att en omröstning därför genomfördes. Vid omröstningen röstade de som understödde grundförslaget ”Ja” och de som understödde ledamoten Pietikäinens ändringsförslag röstade ”Nej”. Grundförslaget vann omröstningen med rösterna 10–2. För grundförslaget röstade (”Ja”) Perokorpi, Hällfors, Kivimäki, Lindlöf, Nikkanen, Oksanen, Servin, Sigfrids, Simola och Suominen. För ändringsförslaget röstade (”Nej”) Pietikäinen och Hjelt.


Sökande av ändring

Omprövning får inte begäras eller välfärdsområdesbesvär anföras i fråga om beslut som endast gäller beredning eller verkställighet.

Lagrum: § 141 lagen om välfärdsområden.