Beskrivning
Beredning och tilläggsuppgifter:
förvaltningsdirektör Camilla Söderström
fornamn.efternamn1(at)itauusimaa.fi
Välfärdsområdesstyrelsen har bett nationalspråksnämnden att ge sitt utlåtande senast 7.11.2024 kl. 16.00.
Beslutsförslag
Förvaltningsdirektören:
Nationalspråksnämnden vid Östra Nylands välfärdsområde ger följande utlåtande:
Nämnden kommenterar servicenätsplanen ur den synvinkeln, vilka dess uppgifter är enligt välfärdsområdeslagen samt förvaltningsstadgan för välfärdsområdet. Nationalspråksnämnden har bl.a. till uppgift att utreda, bedöma och utlåta sig om hur välfärdsområdesfullmäktiges beslut påverkar förverkligandet av språkliga rättigheter i praktiken.
Nämnden konstaterar att servicenätsplanen också ska stödja välfärdsområdets strategiska och vägledande dokument, och nämnden ser ingen konflikt mellan servicenätsplanen, servicestrategin och produktivitetsprogrammet.
Nämnden konstaterar att det i samband med beredningen av servicenätsplanen har gjorts en omfattande utredning av servicenätet, där man beaktat områdets befolkning, servicebehov, tjänsternas tillgänglighet och kostnadseffektivitet samt skapat olika scenarier och bedömt vilka konsekvenser genomförandet av scenarierna har för tillgängligheten, besparingarna och serviceproduktionen.
I servicenätsplanen (sida 4) konstateras även att den stöder riktlinjerna i servicestrategin, såsom Klienten i centrum för servicen; Användningen av klarspråk säkerställs i alla tjänster, på alla servicenivåer och på båda modersmålen. Även i konsekvensbedömningsdelen konstateras följande: Vi kan fortfarande trygga tvåspråkighet inom tjänsterna (sida 54). Servicenätsplanen främjar produktionen av tjänster över kommungränserna och stärker produktionen av tvåspråkiga tjänster och tjänster som förutsätter specialkompetens (sida 55).
I bakgrundsmaterialet (servicenätsutredningen, sida 153) konstateras när det gäller tillgängligheten till tjänster, att man i rapporten enbart behandlat tjänsternas geografiska läge. Andra egenskaper hos tjänsterna som ska bedömas med tanke på tillgängligheten är tjänsternas förmånlighet, begriplighet, åtkomlighet, språk, servicekanaler, kommunikation, social trygghet och jämlikhet.
Östra Nylands välfärdsområde är tvåspråkigt, och 29 % av befolkningen talar svenska som sitt modersmål. Då servicenätet ändras och utvecklas, bör välfärdsområdet fortsättningsvis se till att tjänsterna kan fås på lika villkor på bägge nationalspråken, finska och svenska. Detta bör fortfarande beaktas när man rekryterar personal till olika uppgifter, men speciellt då man upphandlar olika digitala tjänster och köptjänster. Nämnden vill även påminna om välfärdsområdets tvåspråkighetsprogram som välfärdsområdesfullmäktige har godkänt 17.10.2023 § 113.
Nationalspråksnämnden konstaterar att servicenätsplanen varken i planerings- eller i genomförandefasen får försämra tillgången till svenskspråkiga tjänster i välfärdsområdet, utan planen ska stärka produktionen av tvåspråkiga tjänster.
Beslut
Nationalspråksnämnden vid Östra Nylands välfärdsområde beslutade enhälligt ge följande utlåtande:
Nämnden kommenterar servicenätsplanen ur den synvinkeln, vilka dess uppgifter är enligt välfärdsområdeslagen samt förvaltningsstadgan för välfärdsområdet. Nationalspråksnämnden har bl.a. till uppgift att utreda, bedöma och utlåta sig om hur välfärdsområdesfullmäktiges beslut påverkar förverkligandet av språkliga rättigheter i praktiken.
Nämnden konstaterar att servicenätsplanen också ska stödja välfärdsområdets strategiska och vägledande dokument; servicestrategin och produktivitetsprogrammet.
Nämnden konstaterar att det i samband med beredningen av servicenätsplanen har gjorts en omfattande utredning av servicenätet, där man beaktat områdets befolkning, servicebehov, tjänsternas tillgänglighet och kostnadseffektivitet samt skapat olika scenarier och bedömt vilka konsekvenser genomförandet av scenarierna har för tillgängligheten, besparingarna och serviceproduktionen. Nämnden anser dock att konsekvensbedömningen i själva servicenätsplanen (sida 54-57) är bristfällig då den inte där bedömer konsekvenserna enligt befolkningsgrupp som åläggs i § 7 i lagen om anordnandet av social- och hälsovården 612/2021.
I servicenätsplanen (sida 4) konstateras även att den stöder riktlinjerna i servicestrategin, såsom Klienten i centrum för servicen; Användningen av klarspråk säkerställs i alla tjänster, på alla servicenivåer och på båda modersmålen. Även i konsekvensbedömningsdelen konstateras följande: Vi kan fortfarande trygga tvåspråkighet inom tjänsterna (sida 54). Servicenätsplanen främjar produktionen av tjänster över kommungränserna och stärker produktionen av tvåspråkiga tjänster och tjänster som förutsätter specialkompetens (sida 55).
Däremot överensstämmer servicenätsplanen inte till alla delar med servicestrategins andra riktlinje; "Högklassiga, jämlika och tillgängliga tjänster". Vissa områden och vissa befolkningsgrupper ges inte en likvärdig behandling om de föreslagna servicepunkterna dras in. De facto uppstår risken att tillgången och tillgängligheten till service på det egna modersmålet försämras i och med att de ingalunda är självklart att service på det egna språket kan garanteras via ersättande köptjänster, i varje fall inte i samma mån som den egna serviceproduktionen gjort. Denna riktlinjes mål är också att servicenätet ska utvecklas för att motsvara det verkliga servicebehovet, och i det behovet ingår service på det egna modersmålet. Nämnden konstaterar att andelen personer över 75 år ökar med över 5 % per år, och man räknar med en fördubbling 85-åringar före år 2040. Andelen svenskspråkiga är klart högre bland den äldre befolkningen, i synnerhet i den östra delen av välfärdsområdet, så indragning av egen boendeservice där motsvarar inte servicebehovet (servicenätsutredningen sida 78-79). Utöver det är de totalekonomiska konsekvenserna av nedskuren service oklara.
I bakgrundsmaterialet (servicenätsutredningen, sida 153) konstateras när det gäller tillgängligheten till tjänster, att man i rapporten enbart behandlat tjänsternas geografiska läge. Andra egenskaper hos tjänsterna som ska bedömas med tanke på tillgängligheten är tjänsternas förmånlighet, begriplighet, åtkomlighet, språk, servicekanaler, kommunikation, social trygghet och jämlikhet.
Östra Nylands välfärdsområde är tvåspråkigt, och 29 % av befolkningen talar svenska som sitt modersmål. Då servicenätet ändras och utvecklas, bör välfärdsområdet fortsättningsvis se till att tjänsterna kan fås på lika villkor på bägge nationalspråken, finska och svenska. Detta bör fortfarande beaktas när man rekryterar personal till olika uppgifter, men speciellt då man upphandlar olika digitala tjänster och köptjänster. Nämnden vill även påminna om välfärdsområdets tvåspråkighetsprogram som välfärdsområdesfullmäktige har godkänt 17.10.2023 § 113.
Nationalspråksnämnden konstaterar att servicenätsplanen varken i planerings- eller i genomförandefasen får försämra tillgången till svenskspråkiga tjänster i välfärdsområdet, utan planen ska stärka produktionen av tvåspråkiga tjänster.
Dessutom poängterar nationalspråksnämnden att även teckenspråk ska tas i beaktande.