Beskrivning
Beredning och tilläggsinformation:
personaldirektör Anu Rautiainen
fornamn.efternamn(at)itauusimaa.fi
Östra Nylands välfärdsområde inledde genom välfärdsområdesstyrelsens beslut 16.5.2024 (§ 123) operativa samarbetsförhandlingar i syfte att balansera ekonomin. Samtidigt beslutade välfärdsområdesstyrelsen att samarbetsförhandlingarnas resultat och ett beslutsförslag angående verkställandet av de behövliga åtgärderna läggs fram för behandling i välfärdsområdesstyrelsen när samarbetsförhandlingarna har avslutats.
I enlighet med 4 § i lagen om samarbete mellan arbetsgivare och personal i kommuner och välfärdsområden ska i samarbetet mellan arbetsgivaren och personalen behandlas bland annat åtminstone ärenden som gäller sådana förändringar i organiseringen av arbetet som har betydande konsekvenser för personalens ställning samt överföring av arbetstagare till anställning på deltid, permittering eller uppsägning, om dessa åtgärder vidtas av ekonomiska orsaker eller av produktionsorsaker. Vidare, om det i välfärdsområdets budgetförslag förutsätts åtgärder vilkas genomförande sannolikt leder till flera uppsägningar, överföringar till anställning på deltid, permitteringar eller avsevärda försämringar i anställningsvillkoren, ska åtgärderna behandlas vid samarbetsförfarande innan välfärdsområdesstyrelsen ger sitt slutliga budgetförslag till välfärdsområdesfullmäktige.
Samarbetsförhandlingarna inleddes 28.5.2024 och den sista överläggningen ägde rum 27.8.2024. Genom samarbetsförfarandet har man tryggat personalens påverkningsmöjligheter i de av arbetsgivarens beslutsärenden som omfattas av samarbetslagen. De planerade ändringarna ska i enlighet med lagens anda planeras i dialog med representanter för personalorganisationerna.
Förhandlingarna fördes ansvarsområde för ansvarsområde och under deras gång presenterades de operativa förändringar som arbetsgivaren planerat samt deras eventuella personalkonsekvenser. Huvudförtroendemännen, som företräder huvudavtalsorganisationerna, lade inte fram ändrings- eller motförslag under förhandlingarna.
När välfärdsområdet inledde verksamheten 1.1.2023 överfördes den personal som övergått genom överlåtelse av rörelse i huvudsak till sina tidigare uppgifter och sina tidigare arbetsenheter. Mindre funktionella omorganiseringar har gjorts under välfärdsområdets hela existens, och man har strävat efter att samordna funktionerna redan innan samarbetsförhandlingarna inleddes.
I takt med att den pågående utredningen om servicenätet framskrider är det nödvändigt att granska personalens placering, arbetsuppgifter och organisation samt servicestrukturen. Om de fortsatta åtgärderna genomförs kan de leda till personalkonsekvenser, vilka har behandlats i de samarbetsförhandlingar som nu avslutats. Sådana personalkonsekvenser är till exempel förändringar i arbetsstället eller förändringar i anställningsförhållandet. Både arbetsgivarens och huvudavtalsorganisationernas gemensamma vilja har varit att anpassningsåtgärderna inte ska omfatta permitteringar eller uppsägningar av personal.
Eventuella förändringar i verksamheten kan indirekt leda till att anställningsförhållandet upphör. Detta kan inträffa om en person till följd av en förändring i verksamheten vägrar gå med på att ändra villkoren i sitt anställningsförhållande eller inte tar emot en uppgift som erbjuds honom eller henne för att undvika uppsägning.
När samarbetsförhandlingarna inleddes hade man som målsättning en besparing på cirka 13 miljoner euro i huvudsak med hjälp av produktivitetsprogrammet. Underskottet var nästan 35 miljoner euro år 2023 och enligt den ekonomiska prognosen från maj uppskattades underskottet för innevarande år uppgå till cirka 30 miljoner euro. När förhandlingarna inleddes konstaterade arbetsgivaren sig anse att det är realistiskt att produktivitetsmålen kan uppnås genom åtgärder som ingår i produktivitetsprogrammet.
I förhandlingarna konstaterades att användningen av bemanningspersonal har varit för stor. Ett centralt mål är i enlighet med produktivitetsprogrammet att öka den egna, fast anställda personalens relativa andel och att avsevärt minska personalinhyrningen.
Ett centralt mål för välfärdsområdesreformen är att trygga likvärdiga tjänster och förbättra tillgången till dem samt minska hälsoskillnaderna och dämpa kostnadsökningen. För att detta mål ska uppfyllas är det nödvändigt att personalen kan allokeras inom välfärdsområdet på det sätt som servicebehovet och de ekonomiska premisserna förutsätter. Efter omställningarna kan personalen vid behov förflyttas på det sätt som servicebehovet kräver.
Under förhandlingarna konstaterades det att utnyttjandet av specialiserad sjukvård sannolikt även i fortsättningen kommer att ligga på en mycket hög nivå, och på grund av den nyländska särlösningens struktur kommer besparingstrycket inom HUS att öka välfärdsområdenas kostnader.
Åtgärder och/eller omställningar som föreslagits i förhandlingarna per ansvarsområde:
a) Social- och familjetjänster
- koncentration av handikappservicen; koncentration av de anställda inom handikappservicen till Borgå. Träffar klienterna ute i regionerna på vårdcentralerna och vid hembesök;
- ändringar i enheterna för Keva-boendeservice;
- det sektorsövergripande främjandet av sysselsättningen (TYM) och samarbetet med kommunerna kan medföra förändringar i verksamheten och lokalerna till exempel inom social rehabilitering;
- utjämning av elevhälsans resurser;
- utjämning av rådgivningsresurserna;
- utjämning av mental- och missbrukarvårdens resurser;
- utjämning av socialarbetarresurserna; och
- eventuella andra förändringar i organisationen.
Den helhet som bildas av det sektorsövergripande främjandet av sysselsättningen (TYM) och arbetsverkstäderna samt den sociala rehabiliteringen omformar personalens placeringsorter. I små kommuner slås verksamheten samman parallellt med kommunernas arbetsverkstäder. Helheten formas under året i takt med att kommunernas verksamhet utvecklas. Genom servicetorgen tillhandahålls andra behövliga sysselsättningsrelaterade tjänster. Klientens service förändras inte, men personalen får andra arbetsställen.
Keva-boendeserviceenhetens nya fastighet håller på att färdigställas. Två lokaler som är i dåligt skick stängs och funktionerna flyttas till den nya fastigheten. Personalen övergår till den nya enheten eller andra VFO-boendeserviceenheter. Personalens arbetsställen byts.
Till enheterna i Borgå koncentreras verksamheten inom service för personer i arbetsför ålder och handikappservicens verksamhet. I Lovisa finns ambulerande tjänster, distanstjänster och digitala tjänster. Två personers arbetspar är sårbara, och de anställda önskar jobba i team.
Lokaler/enheter:
Hur personalen är förlagd ska motsvara behovet och förändringarna i befolkningsutvecklingen. Tjänsterna produceras centraliserat, med mobila tjänster och genom att ambulera. Tjänsterna tillhandahålls av multiprofessionella team, och yrkespersoner förser teamen med kunnande efter behov. Verksamhetsställena kan bytas.
Största delen av familje- och socialtjänsternas uppgifter är lagstadgade, och därmed är arbetsuppgifterna noggrant definierade. Det planeras inga omställningar av dem eller, om sådana planeras, behandlas de i samarbetsförfarande på individnivå.
För klienterna framstår förändringarna som en möjlighet att välja hur tjänsterna ska genomföras, som fysiskt möte eller som distans- eller digital service. Till en del kan servicen komma till och med närmare än i nuläget, eftersom tjänsteinnehavarna börjar ambulera så att de besöker klienterna. Nya, tidsenliga lokaler för utvecklingsstörda ger utöver boendekomfort även trygghet och tillgängliga utrymmen.
De anställda börjar alltmer ambulera och besöka klienterna. De centraliserade tjänsterna tillhandahålls utgående från de större vårdcentralerna så att de anställda ambulerar för att säkerställa att klienterna får tillgång till service. De lokaler där man träffar klienterna kan variera, och gemensam användning och bokning av lokalerna kan påverka tidsplaneringen. Att servicen koncentreras möjliggör i sin tur team- och pararbete för personalen. Inom boendeservicen för utvecklingsstörda ändras förutom personalens arbetsställe även arbetsteamet. Tidsenliga arbetsutrymmen är ändå ägnade att förbättra arbetsergonomin.
De ekonomiska konsekvenserna är besparingar i lokalhyrorna. Resekostnaderna kan däremot öka, om det inte finns tillräckligt med leasingbilar i bruk. Fastighetskostnaderna för boendeservice för utvecklingsstörda kan stiga, men motsvarande besparingar uppstår i personalkostnaderna.
b) Gemensamma hälso- och sjukvårdstjänster
Det allmänna målet, som gäller hela ansvarsområdet, är att alla i fortsättningen ska ha hela välfärdsområdet som sin arbetsplats, även om de primära arbetsställena och arbetsuppgifterna torde förbli oförändrade.
Specialexperterna skulle i framtiden kunna utnyttjas inom hela välfärdsområdet, och det har förts en diskussion om en centralisering av akutmottagningarna.
Hälso- och sjukvårdstjänster: Man planerar att flytta läkar- och sjukskötarmottagningen vid verksamhetsstället i Mörskom till Askola. Det finns för närvarande ingen personal som ska flyttas. Den centraliserade utdelningen av förbrukningsartiklar får en ny uppgiftsbeskrivning som ändras från utdelning av förbrukningsartiklar i det centrala området till centraliserad verksamhet. När vårdgarantin luckras upp besätts inte förut inrättade tjänster och befattningar som förblivit obesatta. Läkartjänsterna i Sibbo har redan tillsatts. För deras del bedömer man behovet och möjligheten att flytta dem till andra verksamhetsställen.
Mun- och tandvård: Man planerar att koncentrera Lappträsks mun- och tandvård till verksamhetsstället i Lovisa samt en flyttning av Tallbacka mun- och tandvårdsenhet till Söderkulla social- och hälsostation. När vårdgarantin luckras upp besätts inte förut inrättade tjänster och befattningar som förblivit obesatta.
Hälsocentralsjukhustjänster: Man planerar att minska antalet avdelningsplatser. Åtgärden leder inte till personalminskningar, om reduceringen av avdelningsplatser gäller avdelningarna 4 och 5. Näseavdelningarnas pool av reservpersonal utvidgas så att den kan användas i hela välfärdsområdet.
Medicinsk rehabilitering: Man planerar att göra ändringar i den centraliserade hjälpmedelscentralen. Man byter arbetsställe, och hjälpmedelsenhetens verksamhet utvidgas. För personalen inom hemrehabiliteringen har det ordnats en separat samarbetsförhandling, och en motsvarande förhandling kommer att ordnas för den personal inom hjälpmedelsenheten som överförs.
I och med att behovet av tjänster varierar på olika verksamhetsställen, möjliggör en koncentration av tjänsterna en effektivare och mera ändamålsenlig användning av personalens arbetstid. Dessutom förbättrar en koncentration möjligheterna till multiprofessionellt teamarbete.
Uppgiftsbeskrivningarna förändras mest i centrala området i fråga om utdelningen av förbrukningsartiklar, av vilket en regional enhet ska bildas. Detsamma gäller den centraliserade hjälpmedelscentralen. I övrigt planeras inga stora förändringar i arbetsuppgifterna inom hälso- och sjukvårdstjänsterna, men målet är förstås att standardisera verksamhetsrutinerna. Ett enhetligt sätt att fungera ger kommuninvånarna mera jämlika och högkvalitativa tjänster, låt vara att koncentrationen på grund av de större avstånden ändrar servicens tillgänglighet ur kommuninvånarnas synvinkel.
Den ekonomiska besparingen uppstår när man i och med koncentrationen av tjänster i fortsättningen kan minska användningen av bemanningspersonal. Dessutom uppstår det i fortsättningen besparingar i form av uteblivna hyreskostnader. Minskningen av antalet avdelningsplatser innebär besparingar mest i personalkostnaderna, men är samtidigt också ägnad att leda till minskade inkomster. Dessutom kan en minskning av avdelningsplatserna leda till ökade avgifter för dyra fördröjningsdagar, något som den specialiserade sjukvården fakturerar. En lyckad minskning av avdelningsplatserna förutsätter ett nära samarbete med tjänster som stöder boende hemma och den specialiserade sjukvården. På grund av den uppluckrade vårdgaranti som landets regering har gått in för kommer tjänster och befattningar som inrättats på basis av den förutvarande strängare vårdgarantin inte att tillsättas. Dessa befattningar och tjänster används för genomförande av de ändringar som planeras i personalplanen.
c) Tjänster för äldre
Det allmänna målet, som gäller hela ansvarsområdet, är att alla i fortsättningen ska ha hela välfärdsområdet som sin arbetsplats, även om de primära arbetsställena och arbetsuppgifterna torde förbli oförändrade.
I och med ändringen av vårdardimensioneringen bortfaller 36 anställningar inom ansvarsområdet. Uppsägning av personal planeras inte, utan för att undvika uppsägning anvisas andra uppgifter bland de lediga befattningarna och inom den pool av reservpersonal som håller på att byggas upp.
Tjänster som stöder boende hemma: Vi fortsätter att utveckla verksamheten för att göra den regional.
Hemvårdstjänster: För personalen inom hemvården i Askola, Pukkila och Mörskom har samarbetsförhandlingar hållits 17.4.2024: arbetsområdet är Askola, Pukkila och Mörskom.
Samarbetsförhandlingar har hållits för nattpatrullens personal 15.4.2024: Nattpatrullen i Borgå tar hand om klienterna inom hemvården i Borgå och Sibbo, och nattpatrullen i Lovisa tar hand om klienterna inom hemvården i Lovisa, Askola, Pukkila och Mörskom. Det gemensamma klientdatasystemet kommer att underlätta samarbetet mellan gränsområdena.
Boendeservice: Man kartlägger möjligheten att tillhandahålla gemenskapsboende i de egna enheterna för serviceboende med heldygnsomsorg. I fråga om gemenskapsboende finns inget krav på dimensionering.
Den lagändring som sammanhänger med vårdardimensioneringen minskar den statliga finansieringen med 1,2 miljoner euro. Den sänkta dimensioneringen inverkar på den vård som de boende får i takt med att resurserna minskar. Av de 36 anställningsförhållanden som frigörs är 22 vakanta befattningar, och i 14 fall är det fråga om personer som överförs. De personer som överförs erbjuds arbete vid andra enheter inom tjänster för äldre och i den personalpool som inrättas vid välfärdsområdet. Av de vakanta befattningarna överförs 21 till ansvarsområdena för genomförande av ändringar enligt personalplanen.
d) Koncern- och strategitjänster
Både i de förhandlingar om justeringspotten som fördes i våras och i samarbetsförhandlingarna konstaterades det att helhetslönesystemet för direktörerna vid koncern- och strategitjänsterna och systemet med uppgiftsrelaterad lön för ansvarsområdesdirektörerna orsakar en snedvridning av löneskillnaderna och därmed ett lönekostnadstryck. Ansvarsområdesdirektörerna och direktörerna vid koncern- och strategitjänsterna borde inbördes vara i ett likadant lönesystem. Med andra ord borde båda direktörsgrupperna ha antingen uppgiftsrelaterad lön eller helhetslön.
Ändringen inverkar inte på den tjänsteinnehavarspecifika lön som betalas.