Beskrivning
Beredning och tilläggsuppgifter:
Anu Rautiainen, personaldirektör
fornamn.efternamn(at)itauusimaa.fi
Till välfärdsområdets registratorskontor har 23.5.2024 inkommit en begäran om omprövning som gäller personaldirektörens beslut IUHVADno-2024-1953 (§ 10) om återkrav av för stor lönesumma som betalats ut. Begäran om omprövning föreligger som bilaga.
I 139 § i lagen om välfärdsområden (611/2021) föreskrivs om förfarandet vid begäran om omprövning. Den som är missnöjd med ett beslut av välfärdsområdesstyrelsen, en nämnd eller deras sektioner eller en myndighet som lyder under dem får begära omprövning av beslutet. Begäran om omprövning ska behandlas skyndsamt. Omprövning av ett beslut av välfärdsområdesstyrelsen, en nämnd eller deras sektioner eller en underlydande myndighet begärs hos organet i fråga.
Det beslut som begäran om omprövning gäller har tillställts den som framställt begäran om omprövning från ärendehanteringssystemet 13.5.2024. Begäran om omprövning har inkommit till välfärdsområdets registratorskontor inom utsatt tid för begäran om omprövning och ska därigenom tas upp till behandling.
Då välfärdsområdesstyrelsen behandlar begäran om omprövning är den bunden av de laglighets- och ändamålsenlighetsyrkanden som framställts i begäran om omprövning. Välfärdsområdesstyrelsen kan följaktligen inte behandla ärendet i egenskap av ärende angående omprövningsbegäran ur en vidare synvinkel än så.
Vid behandlingen av ärendet ska välfärdsområdesstyrelsen bedöma juridiska fel som anförs i begäran om omprövning och bedöma de ändamålsenlighetsgrunder som anförs i begäran om omprövning.
Efter att ha upptagit ärendet angående begäran om omprövning till behandling kan välfärdsområdesstyrelsen ändra det förvaltningsbeslut som fattats, upphäva förvaltningsbeslutet eller avslå begäran om omprövning.
Yrkande som framförs av den som framställt begäran om omprövning:
Den som framställt begäran om omprövning yrkar att välfärdsområdet i vederbörandes fall avstår från åläggandet av betalningsskyldighet. Personen motiverar sitt krav med att personen enligt sin egen skriftliga utsaga ”själv har sörjt för mitt eget ansvar, diskuterat arbetstidsprocenten med chefen och utgått från att ärendet slutförs genom chefens försorg ...”. De detaljerade motiveringarna framgår av den bifogade begäran om omprövning.
Juridiska fel anförda i begäran om omprövning:
Den som framställt begäran om omprövning har inte anfört juridiska fel i begäran om omprövning.
Ändamålsenlighetsgrunder anförda i begäran om omprövning:
Den som framställt begäran om omprövning frågar i sin begäran om omprövning ”Om det är jag som i detta skede ska ansvara för att chefen inte har informerat löneadministrationen om min arbetstidsprocent, trots att arbetsskiftslistorna som jag har fått har gjorts i enlighet med 80 procent?”.
I sin begäran om omprövning konstaterar den som framställt omprövningsbegäran som ett faktum sig ha fått för mycket lön under tiden 1.1–30.4.2024. Personen konstaterar sig aldrig ha kommit på tanken att det är något fel med löneutbetalningen.
Behandling av ärendet:
Enligt lagen får lön eller beloppet av annan ekonomisk förmån som härrör från en anställning och som utbetalts utan grund återkrävas. Det gäller både anställda i arbetsavtalsförhållande (2 kap. 17 § i arbetsavtalslagen) och anställda i tjänsteförhållande (56 § i lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden).
Lön som utbetalats utan grund är en förmån som löntagaren erhållit grundlöst och som återkrävs. Arbetsgivaren har rätt att återkräva en för stor lön som betalats ut (så kallad ogrundad förmån) oavsett var eller av vem felet har begåtts. Arbetsgivaren ska dessutom sörja för att felen i lönebetalningen korrigeras också i Skatteförvaltningens inkomstregister.
I fall av ett pågående anställningsförhållande strävar man efter att ta ut överbetalningen från inkomsttagarens nettolön. I en situation där anställningsförhållandet har avslutats, såsom i fråga om den person som framställt begäran om omprövning, skickar arbetsgivaren en räkning till inkomsttagaren. Ifall summan är stor, kan arbetsgivaren och den anställde komma överens om jämkning av återbetalningstiden.
I arbetsavtalslagen har arbetsgivarens kvittningsrätt begränsats. Avsikten med den begränsning som gäller utmätning av lön är att trygga arbetstagarens minimiutkomst. Enligt lagen får arbetsgivaren inte kvitta arbetstagarens lönefordran med motfordran till den del lönen enligt utsökningsbalken (705/2007) är undantagen från utmätning.
Den för stora lön som betalats till den som framställt begäran om omprövning uppgår till 2 473,29 euro. Orsaken till att en alltför stor summa betalats ut är att uppgiften om partiell vårdledighet har saknats i löneadministrationens uppgifter.
Även om avsaknaden av uppgiften om frånvaro uppenbart är ett fel som arbetsgivaren har begått, och i sig ett klandervärt fel, så inverkar denna omständighet inte på arbetsgivarens rätt att återkräva lön som betalats till ett för stort belopp. I rättsfall har det slagits fast att arbetsgivarens rätt att återkräva lön inte heller påverkas av om den anställde själv har lagt märke till förekomsten av extra lön (t.ex. HFD:s avgörande 19.11.2018/5349).
Beslutsförslag
Välfärdsområdesdirektören:
Välfärdsområdesstyrelsen avslår begäran om omprövning.
Motivering: Då de laglighets- och ändamålsenlighetsgrunder som anförts i begäran om omprövning prövats, har det inte framkommit några sådana grunder med stöd av vilka omprövningsbegäran borde bifallas eller beslutet borde upphävas.
Beslut
Välfärdsområdesstyrelsen beslutade avslå begäran om omprövning.
Motivering: Då de laglighets- och ändamålsenlighetsgrunder som anförts i begäran om omprövning prövats, har det inte framkommit några sådana grunder med stöd av vilka omprövningsbegäran borde bifallas eller beslutet borde upphävas.