Välfärdsområdesstyrelsen, möte 11-12-2025

Beskrivning

Beredning och tilläggsuppgifter:  
​​​​​​personaldirektör Tuuli Lindström
chef för anställningsärenden Irja Suhonen
ekonomidirektör Minna Sevón

Beredningen av budgeten för Östra Nylands välfärdsområde för år 2026 har framskridit inom ansvarsområdena. I takt med att man kommit längre med budgetplaneringen har det konstaterats att den anpassning som förutsätts inte kan genomföras utan att de planerade åtgärderna, om de genomförs, har väsentliga personalkonsekvenser för välfärdsområdets personal.

Grund för samarbetsförhandlingar

Det föreskrivs i lagen om välfärdsområden (611/2021) att ett eventuellt underskott i balansräkningen ska täckas inom två år från ingången av det år som följer efter det att bokslutet fastställdes (115 §). Det underskott som uppstått år 2023 ska således täckas under tre år räknat från bokslutstidpunkten, det vill säga före utgången av år 2026. Om det ackumuleras ytterligare underskott i välfärdsområdet, finns det för det nya underskottet ingen oberoende tidsfrist för täckande av detta underskott. Tidsfristen för att täcka ökningen av underskottet är densamma som för det ursprungliga underskottet.

Östra Nylands välfärdsområde visade år 2023 ett underskott på 34,6 miljoner euro, och år 2024 uppgick underskottet till 48,5 miljoner euro. Storleken på det underskott som ackumulerats åren 2023–2024 är 83,1 miljoner euro. I budgeten för år 2025 angavs att den skulle visa ett överskott på 8,1 miljoner euro. I delårsrapport 1–6/2025 beräknas räkenskapsperiodens resultat bli -14,6 miljoner euro. Med andra ord beräknas räkenskapsperiodens resultat vara 22,7 miljoner euro svagare än i den ursprungliga budgeten. Beaktande 2025 års prognosticerade underskott kommer det kumulativa underskottet i slutet av år 2025 att befinna sig i närheten av 98 miljoner euro.

I slutet av år 2024 hade välfärdsområdet kortfristiga skulder på sammanlagt 50 miljoner euro. På basis av delårsrapporten 1–6/2025 har kassaflödesprognosen uppdaterats enligt försiktighetsprincipen, där betalningarna till kassan har uppskattats i underkant och betalningarna från kassan i överkant. Kassaflödesprognosen visar att behovet av ökad kortfristig låntagning år 2025 är 39,5 miljoner euro, vilket innebär att de kortfristiga lånen, med andra ord lån för att leva ur hand i mun, enligt prognosen uppgår till knappt 90 miljoner euro i slutet av år 2025.

I det produktivitetsprogram som Östra Nylands välfärdsområdesfullmäktige godkände 12.12.2023 har man under åren 2024–2026 eftersträvat funktionella fördelar till ett värde av sammanlagt 52 miljoner euro. Även om åtgärderna i välfärdsområdets produktivitetsprogram går i rätt riktning och är ändamålsenliga, så märks spareffekten med en eftersläpning och delvis först under kommande år. Uppföljningen och genomförandet av produktivitetsprogrammets åtgärder enligt den ursprungliga planen har genomförts väl då man ser till de enskilda åtgärderna. Det har varit svårt att mäta effekten i euro av de enskilda åtgärderna, och dessutom har de åtgärder där man varit framgångsrik överskuggats av de omfattande överskridningarna i förhållande till budgeten för 2024 i fråga om den specialiserade sjukvården, 12,3 miljoner euro, i fråga om anlitande av bemanningspersonal, 16,4 miljoner euro, och i fråga om köp av övriga tjänster, 20,4 miljoner euro.

År 2025 beräknas köp av tjänster överskrida budgeten med 26,6 miljoner euro: för den specialiserade sjukvårdens vidkommande med 10,6 miljoner euro, för köp av övrig kundservice med 10,5 miljoner euro och för anlitande av bemanningspersonal med 3,4 miljoner euro. Ökningen av verksamhetskostnaderna har emellertid nästan stoppats: verksamhetskostnaderna ökade med 6,9 procent år 2024 jämfört med år 2023, och år 2025 förutspås kostnadsökningen vara endast 0,2 procent jämfört med år 2024.

Det kan konstateras att åtgärderna i det första produktivitetsprogrammet varit otillräckliga. Det finns således ett behov att förnya produktivitetsprogrammet och försöka finna åtgärder genom vilka ekonomin balanseras och underskotten täcks utan att man äventyrar tillräckliga social- och hälsovårdstjänster och räddningsväsendets tjänster. Utan ett trovärdigt produktivitetsprogram kommer välfärdsområdets resultat för åren 2026–2028 att visa ett underskott. Kalkylmässigt borde produktivitetsprogrammet ge funktionella fördelar till ett värde av 60–65 miljoner euro för att de ackumulerade underskotten i välfärdsområdet ska kunna täckas före utgången av år 2028.

Den statliga finansieringen ökar inte nämnvärt under de kommande åren, varför driftsekonomins utgifter måste anpassas så att de ligger på en linje som är förenlig med statens tryckkalkyl eller som snarare ligger under den, eftersom underskotten från tidigare år också ska täckas. Värdet av efterhandsjusteringarna minskar, och i praktiken ökar finansieringen under de kommande åren närmast så mycket som inflationsutvecklingen föranleder. I praktiken innebär redan detta i sig ett betydande behov att öka produktiviteten och minska de reala utgifterna för att täcka det övriga servicebehovet.

Finansministeriet har genom sitt beslut 17.6.2025 beslutat inleda ett utvärderingsförfarande i Östra Nylands välfärdsområde. Utvärderingsgruppens uppgift är att tillsammans med Östra Nylands välfärdsområde utarbeta åtgärdsförslag som syftar till att sanera ekonomin i området och trygga servicen och som ska behandlas i välfärdsområdesfullmäktige. Det mest väsentliga är att få till stånd trovärdiga åtgärdsförslag som tryggar servicen och balanserar ekonomin och som välfärdsområdet förbinder sig att genomföra. Utvärderingsgruppen utövar inte beslutanderätt, men välfärdsområdet måste behandla utvärderingsgruppens åtgärdsförslag och underrätta finansministeriet om beslut som fattats med anledning av åtgärdsförslagen för eventuella fortsatta åtgärder. Utvärderingsgruppen ska ta ställning till behovet av en utredning om indelningen i välfärdsområden i samband med sina åtgärdsförslag.

Utvärderingsgruppen har inlett arbetet den 10 september. Målet är att arbetet ska slutföras i början av sommaren 2026.

Under utvärderingsförfarandet har beslutsfattandet inom välfärdsområdet begränsats så att beslut som har betydande eller långsiktiga effekter på välfärdsområdets ekonomi inte får fattas.

Personalkostnaderna utgör en betydande del av kostnaderna. För att balansera ekonomin är sparmålet för personalkostnadernas del cirka 11 miljoner euro på årsnivå. Detta innebär uppskattningsvis 200–220 årsverken. Åtgärder som föreslås för att minska personalkostnaderna är utnyttjande av pensioneringar, utnyttjande av naturlig omsättning och omorganisering av uppgifter. Permitteringar föreslås inte i åtgärdssortimentet, eftersom vi strävar efter bestående besparingar för att balansera ekonomin. Samarbetsförhandlingarna gäller hela personalen vid Östra Nylands välfärdsområdes koncern- och strategitjänster samt social- och hälsovårdssektor. Det föreslås att räddningsväsendet avgränsas från förhandlingarna.

Personalsituationen 30.9.2025 inom koncern- och strategitjänsterna samt social- och hälsovårdssektorn: Det totala antalet anställda var 2 868 personer, vilket innefattar både ordinarie anställda och visstidsanställningar. Räddningsväsendets andel av det totala antalet var 288 personer.

Även om man i samband med den eventuella minskningen av resurserna i mån av möjlighet strävar efter att utnyttja normal personalomsättning, pensionering och frivilliga personalförflyttningar, kan minskningen också innebära uppsägningar och genomförande av ändamålsenliga förflyttningar där de anställdas arbetsställen och eventuellt deras uppgifter ändras så att grund för uppsägning kan föreligga. För att nå målet kan välfärdsområdet också bli tvunget att ingripa i servicenätet och organisationsstrukturen.

Vi strävar efter att personalen ska placeras i ändamålsenliga uppgifter, på rätt ställen och att personaldimensioneringen och resursallokeringen ska vara rättvis samt svara mot klienternas och patienternas behov. I alla förändringar ser vi till att klient- och patientsäkerheten uppfylls.

Eftersom de uppskattade personalnedskärningarna förväntas påverka fler än 10 arbetstagare, ska samarbetsförhandlingar föras i minst sex veckor i enlighet med lagen om samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare i kommuner och välfärdsområden (senare samarbetslagen) innan beslut fattas. Samarbetslagen förutsätter att i samarbetet mellan arbetsgivaren och personalen behandlas åtminstone ärenden som gäller:

1. sådana förändringar i organiseringen av arbetet, kommunens eller välfärdsområdets servicestruktur, i kommunindelningen eller i samarbetet mellan kommunerna, i samarbetet mellan välfärdsområdena eller i samarbetet mellan kommunerna och välfärdsområdena som har betydande konsekvenser för personalens ställning,
2. principerna för omorganisering av tjänsterna, om ärendet kan ha väsentliga personalkonsekvenser som följer av anlitande av utomstående arbetskraft eller överlåtelse av rörelse eller andra väsentliga konsekvenser för personalen,
3. principer och planer som hänför sig till personalen, utvecklandet av och likvärdigt bemötande av personalen samt till det interna informationsutbytet inom arbetskollektivet,
4. överföring av arbetstagare till anställning på deltid, permittering eller uppsägning, om dessa åtgärder vidtas av ekonomiska orsaker eller av produktionsorsaker. 

Om det i kommunens eller välfärdsområdets budgetförslag förutsätts åtgärder vilkas genomförande sannolikt leder till flera uppsägningar, överföringar till anställning på deltid, permitteringar eller avsevärda försämringar i anställningsvillkoren, ska åtgärderna behandlas vid samarbetsförfarande innan kommunstyrelsen eller välfärdsområdesstyrelsen ger sitt slutliga budgetförslag till kommun- eller välfärdsområdesfullmäktige.

Med de motiveringar som anförts här ovan föreslås det att välfärdsområdesstyrelsen beslutar att vid Östra Nylands välfärdsområde i enlighet med 4 § och 7 § i samarbetslagen inleda sex veckors samarbetsförhandlingar, som gäller personalen inom koncern- och strategitjänsterna samt social- och hälsovårdssektorn, om sådana eventuella åtgärder i programmet för balansering av ekonomin som kan ha personalkonsekvenser. Det föreslås att räddningsväsendet avgränsas från förhandlingarna.

Beskrivning

Beredning och tilläggsuppgifter:
personaldirektör Tuuli Lindström
fornamn.efternamn(at)itauusimaa.fi

Välfärdsområdesstyrelsen beslutade 9.10.2025 (§ 226) att inleda samarbetsförhandlingar som gäller personalen inom koncern- och strategitjänsterna samt social- och hälsovårdssektorn om sådana åtgärder i programmet för balansering av ekonomin som kan ha konsekvenser för personalen. Förhandlingarna avgränsades så att räddningsväsendet lämnades utanför. 

Arbetsgivaren lämnade ett förhandlingsförslag om inledande av förhandlingar till personalrepresentanterna 10.10.2025. Samarbetsförhandlingar mellan arbetsgivaren och fackrepresentanerna fördes 16.10–27.11.2025 sammanlagt åtta (8) gånger. 

Under samarbetsförhandlingarna lade arbetsgivaren fram sitt förhandlingsförslag, genom vars åtgärder man eftersträvade bestående besparingar på sammanlagt 11 miljoner euro av personalkostnaderna. Det uppskattade minskningsbehovet vid tidpunkten för inledandet av förhandlingar var 220 årsverken. I förhandlingarna föreslogs också andra sparobjekt, såsom nedskärningar i personalförmånerna, med vilka man strävar efter att spara 646 500 euro år 2026. Personalminskningarna inom social- och hälsovårdssektorn är 153 årsverken och inom koncern- och strategitjänsterna 10 årsverken åren 2026–2028. Inom koncern- och strategitjänsterna lämnas dessutom 30 tidsbundna uppgifter obesatta. 

Antalet uppgifter som är föremål för åtgärderna och de åtgärder som riktas mot dem preciseras i takt med att genomförandet framskrider. Det slutliga antalet uppsagda personer klarnar först efter en bedömning av möjligheterna att placera personal i andra uppgifter och erbjuda alternativa uppgifter för att undvika uppsägning i enlighet med 7 kap 4 § i arbetsavtalslagen (55/2001). 

På grund av den tidigare samarbetsförhandlade och i välfärdsområdesstyrelsen 8.5.2025 § 108 beslutade outsourcingen av mat- och renhållningstjänster minskar antalet årsverken vid koncern- och strategitjänster med 93.

Som en del av produktivitetsprogrammet 2.0 har den pågående utredningen om den grundläggande bemanningen och eventuella ändringar som görs utifrån den inte varit med i denna samarbetsförhandling. Utredningen av den grundläggande bemanningen beräknas bli klar i januari 2026. Om det visar sig att den lagstadgade bemanningen överskrids, bedöms situationen på nytt. 

I förhandlingarna behandlades i enlighet med 4 § och 7 § i samarbetslagen grunderna för åtgärderna och alternativ till desamma samt åtgärdernas konsekvenser för personalens ställning, för organiseringen av arbetet samt för eventuella överföringar till anställning på deltid och uppsägningar. 

Förhandlingarna avslutades i oenighet. Trots det oeniga förhandlingsresultatet fördes förhandlingarna i god och konstruktiv anda. Som avslutning på förhandlingarna konstaterade arbetsgivaren att samarbetsförhandlingar har förts i enlighet med lagen om samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare i kommuner och välfärdsområden och att samarbetsskyldigheten därmed har uppfyllts.